Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att personer utanför EU som har ett bindande arbetserbjudande med en arbetsgivare i Sverige bör kunna få ett samlat uppehålls- och arbetstillstånd för fem år.
Befolkningsutvecklingen talar ett tydligt språk: allt färre ska försörja allt fler. Antalet pensionärer kommer att öka starkt de närmaste åren. Idag går det två yrkesaktiva på varje ålders- och yrkespensionär. År 2030 beräknas siffran vara 1,4. Den välfärd som vi alla håller högt riskerar att utsättas för mycket kraftiga belastningar om inte en förändring kommer till stånd.
Den inhemska konkurrensen om arbetskraften förväntas öka. Den offentliga sektorn har under de kommande åren ett omfattande behov av ersättningsrekryteringar. I en rapport från AMS, publicerad i juni 2002, bedömdes det samlade rekryteringsbehovet enbart inom vård- och omsorgssektorn till 527 000 personer fram till 2015. Enligt SCB är bristen störst på läkare, sjuksköterskor, verkstadsutbildade och tandläkare.
Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från hösten 2002 gick uppskattningsvis över 100 000 arbetstillfällen förlorade det föregående halvåret, på grund av brist på sökande till tjänster. Rekryteringsproblemen finns i många branscher, och både när det gäller högkvalificerade tjänster och tjänster som inte kräver lika hög utbildning eller erfarenhet. Till exempel saknas tekniker/naturvetare, svarvare, svetsare, kockar, billackerare, montörer och VVS-personal.
Den fria rörligheten inom EU har inte nyttjats av medborgarna i någon högre grad. Den är inte heller någon lösning då samma arbetskraftsbrist kommer att finnas i många av de övriga europeiska länderna. I samtliga nordiska länder, samt en rad europeiska, har förändringar genomförts för att lätta på regelverket för arbetskraftsinvandring. Så har inte skett i Sverige. Istället är regelverket mycket tätt.
Sverige beviljar idag arbetstillstånd för att täcka tillfällig brist på arbetskraft i landet samt för att underlätta internationellt utbyte. Tillstånd ges till många olika yrkesgrupper med stor variation på längd av tid allt i från några veckor upp till 18 månader. För läkare finns en särlösning med 36-månaderstillstånd.
Under förra året beviljade Migrationsverket cirka 13 000 tidsbegränsade tillstånd till personer från länder utanför EU som fått arbetserbjudanden i Sverige. Av dessa förstagångstillstånd gavs merparten för kortare tid än ett halvår.
Idag är det få personer som beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av arbete. Förra året var det enbart 442 personer. Länsarbetsnämnden avgör när det finns brist på arbetskraft inom olika yrkesgrupper i Sverige och Migrationsverket följer de rekommendationer som länsarbetsnämnderna ger i enskilda ärenden. Migrationsverket kan ge arbetstillstånd för vissa kategorier som bara arbetar kortare tid i Sverige, artister, konstnärer, författare m fl.
Det är alltså mycket svårt för medborgare i länder utanför EU att arbeta längre tid i Sverige. Jag vill belysa problematiken med ett exempel. I Gnosjö kommun är 4 av 6 tandläkartjänster vakanta. Det innebär att den vuxna befolkningen inte kallats till tandläkaren på fem år. Endast akuta insatser görs utöver barntandvården. Personalen börjar nu tydligt avläsa en försämrad tandhälsa hos kommuninvånarna. Omfattande försök att rekrytera har gjorts från landstingets sida, men utan framgång. Kontakt har knutits personligt via en hjälpverksamhet, med ett tandläkarpar från Ukraina som är berett att arbeta i Gnosjö under några år för att avhjälpa bristen. Migrationsverket vill inte ge inrese- och arbetstillstånd förrän parets kunskaper har värderats av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen vill inte validera kunskaperna och ge förordnande innan Migrationsverket gett inrese- och arbetstillstånd. Moment 22 alltså. Dessutom måste svenska studeras utanför Sverige.
Enligt SACO flyttar många svenska tandläkare utomlands direkt efter avlagd examen. Också i Socialstyrelsens rapport 2002 ”Skillnader i tandhälsa och tillgång till tandvård” står följande: ”Under perioden 1990–2000 har antalet legitimerade tandläkare ökat med 1 360 medan samtidigt antalet yrkesverksamma tandläkare minskat med 1 870. Det har således under 90-talet skett en kraftig minskning av antalet yrkesverksamma tandläkare. Detta beror på stora pensionsavgångar men framförallt på att ett stort antal tandläkare flyttat utomlands.”
Med tanke på den arbetskraftsbrist som finns inom många sektorer vore det rimligt att vidga möjligheten för utländska medborgare att arbeta i Sverige. Den som har ett bindande arbetserbjudande med en arbetsgivare i Sverige bör kunna få ett samlat uppehålls- och arbetstillstånd för en begränsad tid som är betydligt längre än i dag, förslagsvis fem år. Möjlighet till förlängning bör också finnas. Medföljande bör omfattas av tillståndet. Denna åtgärd bör omedelbart kunna genomföras i avvaktan på resultatet från den utredning som just tillsatts för att titta över möjligheten till vidgad arbetskraftsinvandring.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Maria Larsson (kd) |