Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barn i asylprocessen, barns egna asylskäl och barn utan uppehållstillstånd.
Barn utgör 45 procent av den totala flyktingpopulationen i världen. Det är alltså en stor del som vi i Sverige hittills inte ägnat särskilt stor uppmärksamhet i flyktingdebatten eller i flyktingpolitiken.
Under de senaste månaderna har många larmsignaler kommit om flykting- och asylsökande barns och ungdomars hälsotillstånd.
Rädda Barnen har länge varit kritiskt till att asylsökande barns egna upplevelser inte i tillräckligt hög grad uppmärksammas av Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Rädda Barnens kartläggning av barns asylärenden visar på brister i hanteringen.
Skyldighet att höra barn, såvida inte vårdnadshavaren motsätter sig detta, finns i den svenska lagstiftningen. Kartläggningen visar dock att knappt 20 procent av de barn i familj, vars ärenden handlades av Migrationsverket, har hörts om sina asylskäl. Asylprocessen måste syfta till att utreda barnets egna skäl.
Handläggningstiderna utgör i sig en mycket stor prövning för de asylsökande familjerna och inte minst för barnen. I regleringsbrevet 2003 för Migrationsverket och Utlänningsnämnden har angivits att handläggningen för ensamkommande barn ska göras inom tre månader och för övriga inklusive barnfamiljerna inom sex månader.
Det är viktigt att barn i asylprocessen erbjuds förskola och fritidsverksamhet för att få tillfälle att möta vuxna som inte är tyngda av sorg och hopplöshet utan kan stödja dem.
Barns egna asylskäl för uppehållstillstånd ska beaktas och utgå utifrån barnets bästa och tydligt redovisas i varje enskild utredning och beslut om uppehållstillstånd.
För att ge barn en rättssäker process och en tillfredsställande situation under asylprocessen har Migrationsverket påbörjat arbetet med att utbilda särskilda barnhandläggare och även utarbetat särskilda riktlinjer för handläggning av asylärenden avseende barn vilket är mycket positivt. Den pågående översynen av utlänningslagen bör även innefatta rättstillämpningen av humanitära skäl för barns bästa. Det bör i utlänningslagen framgå att barn under 18 år bör höras av en person med särskild kompetens för uppgiften och att förhöret bör ske i en barnanpassad miljö. I de fall där barn inte vill eller kan höras personligen krävs att barnets vårdnadshavare hörs extra noga om barnets egna asylskäl.
Alltfler barn lever gömda i Sverige. Barn utan uppehållstillstånd omfattas av FN:s barnkonvention och de rättigheter som detta innebär.
I dag har barn som saknar uppehållstillstånd och är gömda rätt till hälso- och sjukvård. Frågan om huruvida detta även skall gälla barn till illegalt invandrade föräldrar bör uppmärksammas. Barnkonventionen bör implementeras i all lagstiftning som styr flyktingpolitiken.
Barnets bästa måste vägas in i Dublinavtalet.
Sverige bör i EU verka för att ytterligare stärka barns rättigheter i asylprocessen och för gemensamma normer och beslutsformer.
Regeringen bör uppmärksamma det i motionen anförda angående barn i asylprocessen och barn utan uppehållstillstånd och nogsamt följa upp det pågående arbetet på detta område.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Anne Ludvigsson (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Marie Nordén (s) |