Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om asylsökandes boendesituation.
Migrationsverket har ansvaret för att bistå den asylsökande när det gäller boende. Migrationsverket kan erbjuda den asylsökande en plats att bo på, eller så väljer den asylsökande att ordna sitt boende själv, t.ex. hos vänner eller släktingar, och kan då få bidrag till detta. Boendet som Migrationsverket erbjuder är kostnadsfritt för den asylsökande och utgörs antingen av vanliga lägenheter i vanliga bostadsområden eller anläggningar av olika slag. Familjer måste räkna med att dela lägenhet med andra personer och ensamstående måste dela rum. De asylsökande som ordnar boendet på egen hand kan få bidrag till hyran. En familj kan få 850 kronor per månad i bidrag och en ensamstående person kan få 350 kronor per månad. Ersättningen skall ses som en stimulans och är inte avsedd att täcka den faktiska kostnaden. Ersättningen har dock på senare tid sänkts.
Livet i eget boende ter sig olika för olika människor. Det påverkas av om man är ensam eller tillsammans med familj, vilken typ av samhälle man bor i, hur länge det dröjer innan man får beslut angående sin ansökan om asyl, vilken sysselsättningsgrad man har, hur det står till med hälsan m.m. Det kan vara mycket bra att bo hos anhöriga, men det finns också en rad problem att ta itu med. Det är t.ex. inte lätt för mottagningshandläggaren att ha en levande kontakt med alla som har eget boende, särskilt på de större orterna. Kontakten blir ofta anonym. På många platser vet handläggarna t.ex. inte hur de asylsökande bor, om de asylsökande faktiskt bor på den adress de uppgivit, om de är välkomna hos värdfamiljen, om de måste betala extra hyra.
Många kommuner pekar på att trångboddhet är en vanlig konsekvens av detta. Även om bostadsstandarden i sig är god, leder det till sociala och psykologiska bekymmer när människor tränger ihop sig i små lägenheter, något som blir särskilt påfrestande för barnen. Många asylsökande flyttar runt och bor på en madrass hos olika bekanta och släktingar. När en asylsökande får uppehållstillstånd så görs skillnad mellan dem som bor i anläggning och dem som bor i eget boende. De som bor i anläggning får i regel stanna med ekonomiskt stöd tills kommunplacering är ordnad medan de som bor i eget boende förlorar sitt ekonomiska stöd efter 30 dagar oavsett om bostadsfrågan är löst eller inte. Detta skapar stora problem. Dels är det svårt att motverka alltför stor inflyttning till vissa kommuner, dels fortsätter trångboddhet och därmed sammanhängande problem för såväl värdfamiljen som för dem som just fått uppehållstillstånd. Med anledning av detta bör man se över reglerna.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Yilmaz Kerimo (s) |
Tommy Waidelich (s) |