Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen om allmänna barnbidrag i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ensamstående pappor får del av barnbidrag i den omfattning som motsvarar pappans del av barnets umgänge.
För barn som är bosatta i Sverige, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran, lämnas allmänt barnbidrag med 11.400 kronor om året. Rätten att uppbära barnbidrag har i normalfallet modern enligt § 4, vilket framgår av lagen om allmänna barnbidrag från 1947.
I en familj där både mamman och pappan sammanbor med barnet uppstår i normalfallet inga problem med att bidraget utbetalas till mamman. Värre är det när föräldrarna separerar, vilket sker i mer än hälften av alla familjer, ett förhållande som lagstiftaren på 40-talet knappast kunde föreställa sig. De flesta föräldrar har delad vårdnad efter en separation och i många fall, ett växelvis boende. Det är viktigt för barnet att ha en god kontakt med båda föräldrarna. Lyckligtvis, för både barn och föräldrar, blir pappor mer närvarande, i stället för att inta en varannan helg-förälderroll. Det som inträffar i en situation som beskrivs är att barnbidraget även fortsättningsvis kommer att utbetalas till mamman. Detta trots att barnet vistas hos båda föräldrarna. Att en pappa inte har en laglig rätt till hälften av barnbidraget leder till att han inte får del av ett allmänt bidrag vars syfte är underlätta barnets uppfostran och uppehälle. Även om denna fråga för flera får en positiv lösning, finns det exempel på situationer där pappan går miste om hela barnbidraget.
För en pappa med fyra barn som bor växelvis, betyder avsaknad av laglig rätt till barnbidrag att han går miste om hälften av närmare 60.000 kronor (inkl. flerbarnstillägg). Det är en form av diskriminering som inte kan vara lagstiftarens intention. Målsättningen är att ge föräldrar av båda könen rättvisa förutsättningar att utöva ett aktivt föräldraskap. I föräldraskapet ryms som en naturlig del kostnader för uppehälle, aktiviteter, kläder och annat som ett barn behöver få hos båda föräldrarna. Det är viktigt att lagen om allmänna bidrag moderniseras och anpassas till familjens situation på 2000-talet och inte till den kärnfamiljsidyll som rådde för flertalet på 1940-talet.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Hillevi Engström (m) |