Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av långtidsfriska.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en handlingsplan för att få fler långtidsfriska.
Sjukfrånvaron och ohälsan ökar. Företagens och samhällets kostnader för detta har ökat i ytterligt snabbt tempo. I takt med detta diskuteras allt från utbrändhet och mobbning på arbetsplatser till sänkning av arbetstider och behov av friår etc. Man försöker finna lösningar på ett problem. Men inte svaret på frågan om hur problemet uppstått.
I den samlade kunskap om sjukskrivningar som finns i vårt land, finns svar på många frågor, t ex vilka sjukdomar som genererar längst sjukskrivningstider eller hur ofta och hur länge människor är sjuka. Däremot saknas uppgifter om hur ofta och hur länge människor är friska. Och framför allt – varför de är det och vilka de är.
Det behövs en ordentlig analys av bakomliggande faktorer hos de personer som är långtidsfriska. Med andra ord – vad är det som gör att människor går till jobbet varje dag, år ut och år in. Vilka faktorer ligger bakom? Vad är det som stärker det goda på arbetsplatsen, vad främjar individens fysiska och psykiska hälsa? Och vad är det som är den stora drivkraften hos dessa personer?
Med en samlad kunskap om vilka faktorer som sammantaget gör att människor både känner sig friskare och har ett ”friskt” förhållningssätt till sjukdom, arbete och arbetsliv kan man genomföra de olika förändringar i samhället som behövs, både vad gäller lag- och strukturförändringar.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Magdalena Andersson (m) |