Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av regelsystemet för grundläggande socialt skydd för medföljande till utländska studenter och forskare.
Utländska studerandes och forskares sociala situation är ofta mycket prekär under tiden i Sverige. Det gäller framför allt dem som kommer från länder utanför EU. Detta har inte uppmärksammats tillräckligt. Skälen är i huvudsak två: att medföljande inte får arbeta i Sverige och att studenten/forskaren med familj undantas från huvudregeln att anses bosatta i landet. Därmed faller det normala sociala skyddsnätet bort. Framför allt är det studerande och forskare med familjer som missgynnas. De undantas tillsammans med dem som begått brott och avtjänar fängelsestraff i Sverige från huvudregeln att anses vara bosatta här. Undantaget gäller hela familjen.
Regelverket ser i korthet ut på följande sätt:
Studerande och forskare som inte får utbildningsbidrag eller tjänst undantas från bosättningsbaserad försäkring (barnbidrag, bostadsbidrag, sjukförsäkring, m.m.) då de inte anses som bosatta i Sverige.
Anhöriga till studerande/forskare med stipendium/anslag räknas inte heller som bosatta i landet.
Även de anhöriga som lyckas få arbete och arbetstillstånd och betalar skatt betraktas som enbart anhöriga. Försäkringskassan kan avslå deras ansökan om att få bosättningsbaserade förmåner.
År 2002 kom en regeländring som medger att en gäststuderande arbetar under sitt uppehållstillstånd, men inte deras anhöriga.
Dessa regler ger stora problem för många och problemet är växande i takt med att fler studenter och forskare från tredje världen söker sig hit och lever på stipendier. Ett ökat studentutbyte är för övrigt något som statsmakterna sagt sig vilja främja. För många blir dock vistelsen en kamp mot fattigdom och socialt utanförskap. Det finns exempel på forskare som har måst lämna landet och avbryta sin forskarutbildning för att någon i familjen blivit sjuk. Eftersom anhöriga, som inte är EU-medborgare, som regel inte kan få tillstånd att arbeta finns inte ekonomiska möjligheter att betala för vården när de inte omfattas av sjukförsäkring. Inte ens om den ena maken får arbeta och betalar skatt så omfattas man av sjukförsäkringen eller andra bosättningsbaserade förmåner.
Mot bakgrund av det ovan sagda finner vi det angeläget att en översyn görs av regelsystemet. Syftet bör vara att underlätta för medföljande att få arbeta, betala skatt och därmed få del av det grundläggande sociala skydd som tillkommer andra bosatta.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Anita Sidén (m) |
Anna Lilliehöök (m) |