Motion till riksdagen
2003/04:Sf279
av Gunilla Wahlén m.fl. (v)

Hälso- och sjukvård för asylsökande


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om hälso- och sjukvård till gömda flyktingar.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka möjligheten att under mandatperioden tillföra medel för hälso- och sjukvård till asylsökande vuxna.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad i motionen anförs om hälso- och sjukvård samt socialtjänst till gömda och asylsökande barn.

2 Inledning

De människor som av olika skäl kommer till Sverige för att få skydd har ofta ett stort behov av sjukvård. Detta bottnar i de traumatiska händelser som många bär med sig från sitt hemland, och det trauma det innebär att få bryta upp och fly till ett annat land. Det är framför allt psykiatrisk vård som efterfrågas, och bland de asylsökande är särskilt barnen drabbade.

Det är väl grundad kunskap att barnen ofta tar ansvar för både sig själva, syskon och föräldrar när föräldrarna av någon anledning inte kan ta sitt föräldraansvar. Barn med erfarenhet av katastrofer och krig är inget undantag eftersom de ser den börda som föräldrarna redan bär och försöker underlätta för dem genom att försöka klara sig själva. För många är den långa väntan på besked om uppehållstillstånd dessutom en bidragande orsak till ökad ohälsa, inte minst för barnen.

I dag finns det flera landsting som vittnar om det ökade behovet av stöd till asylsökande och att det saknas både resurser och kompetens. I andra landsting har man iakttagit att de avsatta medlen för sjukvård till asylsökande inte används eller att det är oklart hur de använts.

3 Gömda flyktingar och hälso- och sjukvård

Redan i början av 90-talet påtalade barnmorskan Anna Rydmark Venegas att gömda flyktingkvinnor nekas sjukvård för att de inte kan betala de tusentals kronor det kostar att få vård om man inte ingår i trygghetssystemet. Många av dessa kvinnor, ofta i samband med graviditet och förlossning, är dessutom rädda för att kontakta vården på grund av risken att bli anmäld till myndigheterna.

När dessa frågor togs upp med dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen, Claes Örtendahl, försäkrade han att det alltid är en plikt för hälso- och sjukvården att hjälpa sjuka människor. I det inräknas även gravida kvinnor och förlossningsvård. Dessa försäkringar bekräftades även av dåvarande socialminister Ingela Thalén.

Trots att försäkringar givits om en humanistisk syn på gömda flyktingars situation, har ingenting hänt i praktiken. Under våren 2003 ställde därför riksdagsledamoten Gunilla Wahlén en fråga till socialminister Lars Engqvist om vilka åtgärder han avsåg vidta. Socialministern hänvisade då till respektive landstings rätt att själva besluta hur de ska hantera dessa frågor, samt att det vore orimligt att staten skulle ta något ansvar för dem som är gömda i Sverige.

Vänsterpartiet anser att det aldrig kan vara rimligt att inte vilja ta ansvar för människor som befinner sig ”illegalt” i landet. Ur ett fördjupat, humanistiskt perspektiv talar det om en cynism som ytterst ställer vårdpersonalen i en svår situation. De kan ge vård, men får inte om vederbörande inte kan betala. Det strider mot den etiska kod som all hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta utifrån.

Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över frågan om gömda flyktingars hälso- och sjukvård. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Asylsökande inte bara i behov av akut sjukvård

Sjukvård för asylsökande vuxna ges endast för s.k. akuta sjukdomar. Ett motiv för detta sägs bl.a. vara att det vore oetiskt att påbörja en längre behandling som måste avbrytas för att den asylsökande inte får uppehållstillstånd. I själva verket är det lika oetiskt att tvinga människor att vänta med att få vård till dess att tillståndet blivit akut. Det orsakar såväl onödigt lidande som ökade landstingskostnader.

Vänsterpartiet anser självfallet att en behandling inte ska sättas in om det är förenat med risk att den måste avbrytas, men behandling borde kunna ges när det gäller förebyggande vård för att förhindra akuta tillstånd. Vi anser därför att regeringen skall undersöka möjligheten att under mandatperioden avsätta resurser för sjukvård till asylsökande vuxna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5 Asylsökande barn och gömda barn

Det är inte bara vuxna asylsökande som är i behov av sjukvård eller som tvingas leva gömda på grund av utvisningshot. Det handlar också om ett stort antal barn. Polisen saknar uppgift om det exakta antalet, men uppskattar att det finns ett tusental barn som är efterlysta efter det att de avvikit vid avvisningsbeslut från Migrationsverket.

Enligt barnkonventionen ska varje barn inom landets gränser tillförsäkras de rättigheter som anges i konventionen. Enligt FN:s barnrättskommitté i Genevé ska barn utan uppehållstillstånd åtminstone ha rätt till skola och hälso- och sjukvård.

Svenska barnläkareföreningen och Rädda Barnen har under en lång tid följt utvecklingen av den svenska flyktingpolitiken utifrån barnens perspektiv. De vittnar om allt hårdare bedömningar och alltfler barn som far illa. Många av barnen har dessutom svåra trauman med sig från sitt hemland, vilka förvärras av oro och ovisshet och som kräver insatser från hälso- och sjukvården.

Vänsterpartiet anser att det återstår mycket innan Sverige kan anses leva upp till barnkonventionens krav när det asylsökande och gömda barn i  Sverige. Sverige borde vara ett föregångsland och omedelbart vidta åtgärder för att trygga dessa barns vistelse i Sverige. Ett viktigt steg är att säkra omhändertagandet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Regeringen bör därför få i uppdrag att ge förslag på åtgärder för ett säkert och tryggt omhändertagande av asylsökande och gömda barn inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2003

Gunilla Wahlén (v)

Ingrid Burman (v)

Ulla Hoffmann (v)

Kalle Larsson (v)

Elina Linna (v)

Rolf Olsson (v)