Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändring av föräldraförsäkringen för att öka föräldramakten i enlighet med vad i motionen anförs.
Föräldraförsäkringen omfattar idag 480 dagar för barn födda eller adopterade fr o m den 1 januari 2002. Föräldrapenningdagarna kan tas ut upp tills barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Efter 390 dagar kan föräldrapenningen betalas ut enligt sjukpenningnivå, dock lägst 150 kronor per dag. Från den 1 juli 2001 till den 1 juli 2003 fanns dessutom rätt att upp tills barnet fyllt 11 år ta ut en kontaktdag per år, enligt sjukpenningnivå.
Till riksmötet 2002/03 motionerade jag om ökad föräldramakt över föräldraförsäkringen, i syfte att stärka möjligheterna för föräldrarna att ta ut en del i form av egna kontaktdagar under hela grundskoleperioden. Motionen avslogs då utskottet fann det angeläget att merparten av föräldrapenningdagarna utnyttjas under den tid barnen är små. Då fanns fortfarande en kontaktdag.
Föräldraförsäkringen är ett av flera viktiga inslag som syftar till att göra det möjligt att förena föräldraskap och arbetsliv. Försäkringen ger fram för allt en möjlighet för föräldrarna att själva ta hand om sina barn under småbarnsåren. Det framgår också av uppföljningen att dagarna främst används under de första 21 månaderna.
Tanken har dock funnits att dagarna skall kunna brukas så som föräldrarna finner det lämpligt – fram tills barnet fyllt åtta år eller avslutat första skolåret. Denna begränsning av tiden för uttag stärker mångas synsätt, att när skolan börjar tar den över en del av föräldraansvaret. Några starka skäl för denna begränsning av uttaget kan inte skönjas. Synen borde istället vara att föräldrarna erhåller för varje barn en föräldraförsäkring som skall underlätta att förena föräldraskap och arbetsliv på det sätt som för dem är det bästa. Makten att välja hur dagarna brukas måste tilltros föräldrarna utifrån synsättet att de har sina barns bästa för ögonen. Om föräldrarna finner skäl att spara dagar för att kunna tillbringa mer tid med barnen efter det att de fyllt åtta år borde det vara föräldrarnas ensak. För att betona vikten av att dagarna tas ut när barnen är små kan en avgränsning av den fria tiden göras till de 90 dagarna på sjukpenningnivå. Om varje förälder tog ut låt säga 1 kontaktdag/år under grundskoleperioden rör det sig om 9 dagar. Risken som målas upp för att barnen till följd av detta förslag skulle förlora föräldrakontakt när de är små synes snarast konstruerad. Däremot är det helt klart att kontaktdagarna givit föräldrarna en ökad närvaro i skolan – av godo för alla. Regeringen bör därför ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag till förändring av dagens föräldraförsäkring så att den bortre gränsen förskjuts så att i vart fall föräldrapenningdagarna kan tas ut under hela grundskoleperioden.
En ökad makt över tiden för föräldrarna skulle självklart förstärkas avsevärt om Centerpartiets förslag till ny familjepolitik, så som föreslagits i särskild motion, skulle vinna riksdagens gehör. Det förslag som här lyfts fram är en liten pusselbit i detta sammanhang, men även detta bidrar till att öka föräldrarnas möjlighet att få sitt livspussel att gå ihop. Fram för allt är det en tydlig signal om att makten för föräldrarna att välja själva måste öka och att föräldrarna behövs längre än tills barnen gått ut första skolåret. Det kan också medverka till att en del dagar som nu tas ut i slutet av perioden för att ”rensa” kvarvarande dagar innan tiden gått ut verkligen kan användas för barnens bästa.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Kerstin Lundgren (c) |