Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur statliga medel från integrationsbudgeten kan användas för skolors möjligheter att verka för integrationen i vårt samhälle.
I Malmö har Rosengårdsskolans ledning, som ett sätt att öka integrationen, startat en skolverksamhet som ligger i helt andra lokaler och i en annan stadsdel än Rosengårdsskolan. Den kallas Satellitskolan och omfattar årskurserna sju till nio.
Man har utvecklat en medie- och dramaprofil och elever med detta intresse har fått söka sig till skolan från hela Malmö. En tredjedel av platserna används för elever från Rosengårdsskolan, resterande platser söks av elever från andra skolor. På detta sätt har man, enligt min uppfattning, skapat förutsättningar för att öka integrationen för elever med olika nationellt ursprung genom att arbeta med ett gemensamt intresse, i detta exempel medier och drama.
Eleverna har utvecklats och kommit in på olika gymnasiala nationella program inkl. naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program. De har fått ökad förståelse och acceptans för varandra.
Regeringen borde därför utreda hur skolor som utvecklar verksamheter där integrationen på ett aktivt och naturligt sätt inarbetas i undervisningen kan få del av medel som avsätts i den statliga integrationsbudgeten för sin verksamhet. Skolorna kan skapa andra profiler än medier och drama, exempelvis naturvetenskap, humaniora eller idrott.
Jag menar att skolor omfattande årskurserna sju till nio, i likhet med vad som pågår i Satellitskolan i Malmö, borde kunna söka statliga medel från integrationsbudgeten för att kunna utforma utbildningsprofiler där integrationen blir en del i skolans verksamhet, samtidigt som undervisningsmålen i övrigt uppfylles.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Carl-Axel Johansson (m) |