Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en förbättrad vård för asylsökande.
När asylsökande anländer till Sverige lider de ofta både av fysisk och psykisk ohälsa. Detta gäller inte minst barnen. Asylsökande får hälso- och sjukvård i enlighet med en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Denna överenskommelse går utöver landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen, på så sätt att den även inkluderar vård som inte kan anstå. Utöver det ska viss annan vård också kunna ges.
Barn, som inte fyllt 18 år, ska ges möjlighet att få samma vård som barn som är bosatta i Sverige. Det innebär både psykologisk och psykiatrisk vård. Landstingen får ersättning från staten för denna vård och ersättningen från staten är beräknad med utgångspunkt från att den som söker asyl har behov av såväl somatisk som psykiatrisk vård.
I kontakter med asylsökande kan man dock finna att många av dem lider av psykisk ohälsa både när de anländer till Sverige och när de väntar på att få sitt ärende prövat. Det är viktigt att de som väntar på ett besked kan få psykiatrisk hjälp under väntetiden.
Behovet av att förbättra vården för asylsökande så att de får adekvat vård under väntetiden är stort. Det behövs en reglering av hur exempelvis inblandade myndigheter ska hantera vården under väntetiden.
|
Stockholm den 23 september 2003 |
|
|
Carina Hägg (s) |