Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en skärpning av straffet för människosmuggling måste kombineras med ett tydligt arbete från svensk sida för en mer human asylpolitik i EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att offer för människohandel i normalfallet skall beviljas permanenta uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Arbetet med nya regler för den gemensamma flykting- och asylpolitiken går alltför långsamt. Samtidigt ökar antalet som söker sig andra vägar än den legala in till EU-länderna, inte minst som en följd av de allt högre murar som staterna sätter upp för människors möjlighet att röra sig över gränserna.
Enligt det internationella centret för migration (ICMPD) i Wien smugglas flera hundra tusen människor in illegalt i EU varje år. Flera FN-rapporter visar att människosmugglingen ökar lavinartat. Merparten av de invandrare som tar sig till Europa på ett olagligt sätt har under de senaste åren kommit främst från forna Sovjetunionen, Kina, Turkiet, Albanien, Irak och Nordafrika. Smugglingen bedrivs i allt högre grad av kriminella organisationer. De personer som transporteras av organiserade kriminella grupper utsätts ofta för repressalier – ekonomiskt, kroppsligt eller på annat sätt. De förs ofta bakom ljuset beträffande destinationslandet och tvingas ibland att delta i prostitution och kriminell verksamhet i destinationslandet för att betala kostnaderna. I det senare fallet begår de organiserade kriminella grupperna de båda brotten människosmuggling och människohandel.
Under de senaste åren har vi kunnat bevittna flera tragiska exempel på följderna av människosmugglingen till Europa. Händelsen i Dover sommaren 2000 då 58 människor påträffades döda i en lastcontainer är ett av de mest fruktansvärda exemplen. Tyvärr har debatten härefter kommit att fokusera endast på hur människosmugglarna skall bekämpas istället för att också fokusera på bristerna i medlemsländernas nuvarande asyl- och flyktingpolitik.
De förslag som regeringen lagt fram om att skärpa straffen för människosmuggling är åtgärder som dock är nödvändiga för att komma åt smugglare som dels hänsynslöst utnyttjar människors utsatta situation och inte sällan utsätter dem för livsfara, dels smugglar kvinnor och barn som ett led i människohandel för sexuella ändamål. Enligt förslaget skall straffet för att i vinstsyfte smuggla flyktingar eller andra människor till Sverige höjas från två till sex års fängelse. Straffet för att organisera sådan smuggling höjs också till sex års fängelse.
Vi vill understryka att vi välkomnar att regeringens förslag tar sikte enbart på människosmuggling med vinstsyfte. Det får under inga som helst omständigheter införas sanktioner mot människosmuggling där vinstsyfte saknas hos smugglarna och där smugglingen har ideella syften. Folkpartiet menar emellertid att en skärpning av straffet för människosmuggling måste kombineras med ett tydligt arbete från svensk sida för en mer human asylpolitik i EU. Tyvärr berör inte regeringen det uppenbara sambandet mellan den ökande människosmugglingen till EU och EU-ländernas skärpta procedurregler och unionens alltmer restriktiva asylpolitik. Det är en uppenbar brist i propositionen.
Människohandel för sexuella ändamål är vår tids slavhandel. Varje år tvingas hundratusentals kvinnor och barn från fattiga delar i världen in i sexslavhandel. Enligt siffror från FN beräknas mellan 700 000 och 2 000 000 människor varje år falla offer för människohandel över nationsgränser. Enligt uppgifter från International Organization for Migration (IOM) beräknas 120 000 kvinnor och barn föras in i EU för att utnyttjas som sexslavar. FN beräknar att de kriminella grupperna tjänar cirka sju miljarder dollar varje år på handeln med kvinnor och barn. Vinsterna med handeln med människor är så stora att de i dag hamnar i samma klass som den internationella drog- och vapensmugglingen.
Mellan 200 och 500 kvinnor beräknas årligen föras till Sverige för att utnyttjas för sexuella ändamål. Majoriteten av de kvinnor som kommer till Sverige kommer ifrån länder som inbegrips i vårt geografiska närområde, framför allt Estland, Litauen och Ryssland. Sverige betraktades under ett antal år som ett s.k. transitland, det vill säga ett land som primärt användes för genomresa till andra destinationsländer. Men vi vet i dag att kvinnor förs till Sverige i syfte att tvingas till prostitution här. Utbredningen av prostitution är generellt sett mindre i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Mycket talar för att den svenska sexköpslagen har försvårat möjligheterna att offentligt erbjuda sexuella tjänster.
Handeln med människor är framför allt ett resultat av fattigdom, maktlöshet och kvinnors strukturella underordning. Människohandel är också ett resultat av desperata drömmar om en bättre framtid som gör att kvinnor ser detta som en utväg ur en redan hopplös situation. Bistånd, demokratiutveckling och frihandel är några av de viktigaste redskapen i kampen mot människohandel. Vi får dock aldrig glömma bort att den grundläggande orsaken till vår tids slavhandel är att det finns män som tycker sig ha rätt att köpa dessa flickor för att tillfredsställa sina egna lustar.
En övervägande majoritet av dem som tvingas in i människohandel är flickor och unga kvinnor. Andelen pojkar som tvingats in i människohandel förefaller ha ökat under senare år. Gemensamt för de länder som de drabbade kvinnorna och pojkarna kommer ifrån är att det är länder som i regel genomgått omvälvande politiska, sociala och ekonomiska förändringar. I spåren av dessa förändringar har fattigdom och hög arbetslöshet följt för stora grupper. Arbetslösheten och den svåra sociala situationen har många gånger drabbat minoriteterna särskilt hårt. I de baltiska staterna t.ex. kommer en majoritet av de drabbade kvinnorna från den fattiga rysktalande minoritetsbefolkningen.
I propositionen föreslår regeringen att det i utlänningslagen skall införas en bestämmelse som möjliggör för en förundersökningsledare att ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för utländska målsäganden och vittnen, däribland offer för människohandel. Anledningen till detta är att regeringen anser det befogat med hänsyn till genomförandet av förundersökning eller huvudförhandling i brottmål.
Vi liberaler anser inte att det är en tillräcklig förbättring för offren ifråga att de tillåts stanna enbart under den tid som en rättsprocess kräver. Folkpartiet liberalerna vill därför gå ett steg längre. Folkpartiet, tillsammans med ett antal remissinstanser såsom Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Svenska Röda Korset, anser att offer för människohandel skall kunna beviljas permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Rädda Barnen anser att de barn och ungdomar som fallit offer för människohandel skall ha möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Rädda Barnen skriver i sitt remissyttrande till regeringen: ”Huvudregeln bör var att barn som utsatts för människohandel för sexuella ändamål ska beviljas permanent uppehållstillstånd.” Folkpartiet vill dock betona att alla, oavsett ålder, skall ges möjlighet till permanent uppehållstillstånd.
Offer för människohandel har drabbats av så avskyvärda övergrepp att de i normalfallet skall kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd. En ny lagstiftning om humanitära skäl skall därför bland annat innebära att offer för människohandel i normalfallet skall ges rätt att stanna i Sverige.
Vi delar vidare regeringens uppfattning att offer för människohandel skall ges den hälso- och sjukvård som personen i fråga kan behöva.
|
Stockholm den 11 december 2003 |
|
|
Bo Könberg (fp) |
|
|
Linnéa Darell (fp) |
Solveig Hellquist (fp) |
|
Anne-Marie Ekström (fp) |
Nyamko Sabuni (fp) |
|
Erik Ullenhag (fp) |