Motion till riksdagen
2003/04:N392
av Christin Nilsson m.fl. (s)

Skånes livsmedel


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om det värde och den utvecklingspotential som livsmedelsbranschen har för ökad svensk tillväxt.

Motivering

Jordbruket och livsmedelsproduktionen utgör en väsentlig del av det skånska näringslivet. Skåne utgör tillsammans med Danmark ett av de mest expansiva livsmedelsområdena i Europa. Här finns den största koncentrationen av tillverkare av högkvalitativa livsmedel i norra Europa. Med 45 procent av landets livsmedelsproducenter stationerade i Skåne är regionen i stor utsträckning ett centrum för svensk livsmedelsindustri. Skånskt jordbruk och skånsk livsmedelsindustri har goda förutsättningar att konkurrera på EU:s livsmedelsmarknad. Det skånska jordbruket är högavkastande. Skåne har 2,5 % av den svenska landarealen samtidigt som värdet av den skånska växtodlingen ett normalår uppgår till ca 25 % av det totala skördevärdet i landet. Skåne har Sveriges i särklass bästa jordar. Brukningsenheterna är stora och effektiva. Livsmedelsindustrin kännetecknas av inarbetade varumärken som borgar för produkter av hög kvalitet. De höga miljö- och kvalitetskraven i produktionen sätter konsumenten före producenten. För att det skånska jordbruket och livsmedelsindustrin skall klara konkurrensen krävs att näringen kan arbeta på villkor som är likvärdiga med dem som gäller i konkurrensländerna. Vi vill betona vikten av att den återreglering och nya utformning av jordbruksstödet som blev följden av EU-inträdet inte får leda till att jordbruksproduktionen i landet snedvrids geografiskt. Olika typer av livsmedelsproduktion skall i princip bedrivas i de delar av landet där de naturliga förutsättningarna är bäst för respektive gröda eller animalieprodukt. Vi vill i detta sammanhang också poängtera att reformeringen av EU:s jordbrukspolitik måste fortgå. Den nuvarande politiken bygger på förhållanden som var aktuella för 50 år sedan. Den framtida politiken måste utgå från konsumenternas efterfrågan och förtroende. Konsumenterna måste ges bättre möjligheter att påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och andra jordbruksvaror. Mycket talar för att djurhållningen i Sverige är bättre än på de flesta andra håll i Europa. Men det finns ändå utrymme för förbättringar på en rad områden. Djurtransporter och djurtillsyn är delar i livsmedelsproduktionen som måste förbättras. Transporterna måste vara så få och så korta som möjligt. Detta är en mycket viktig fråga inte bara ur ett etiskt perspektiv, utan också ur ett ekonomiskt. Konsumenterna blir allt mer intresserade av frågor som rör djurhållning, och det innebär att producenterna måste anstränga sig mer för att förbättra djurhållningen, för att över huvud taget kunna sälja sina produkter i framtiden. Skånes livsmedelsindustri måste sätta som mål att bli Europas mest djurvänliga livsmedelsindustri. Om skånsk mat och dryck skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och långsiktigt bidra till ett bättre sysselsättningsläge krävs också mer kunskap och mer kompetens i alla led. Livsmedelsindustrin i Skåne har satsat forsknings- och utvecklingsresurser på produkter som har särskilt positiva hälsoeffekter, s k ”functional food”. Functional food är livsmedel i gränsområdet mellan mat och medicin som kan ha både en förebyggande och en lindrande effekt på vissa sjukdomstillstånd eller välfärdssjukdomar som ofta har sitt ursprung i vår västerländska livsstil. Det pågår ett stort arbete med att ta fram en förordning för hela EU som bland annat ska slå fast vad som är tillåtna hälso- och näringspåståenden. Det är för konkurrensneautraliteten bra och nödvändigt att vi kan få en sådan harmonisering i Europa. Men det kommer säkert att dröja ytterligare ett par år innan de reglerna är antagna. I avvaktan på att EU:s regelsystem blir färdigt måste Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och branschen fortsätta att arbeta för tydligare nationella riktlinjer som klargör gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel. Alldeles för små resurser har avdelats till forskning, produktutveckling, ny teknik och organisation. Ett program för att utveckla den skånska livsmedelssektorn bör ta sikte på att utveckla kvalitet i både produktion och produkt – rena livsmedel, miljöriktig och ekologiskt uthållig produktion, hög förädlingsgrad och högt kunskapsinnehåll. Vi vill att staten och regionala organ, i samverkan med branschen, tar initiativ till att utarbeta ett framtidsprogram för bionäringarna och livsmedelsindustrin. Centrala moment i programmet skall vara att öka forsknings- och utvecklingsinsatserna kring bl.a. ekologisk odling och att effektivare sprida ny kunskap/livsmedelsteknik för att stimulera produktförnyelse, nyföretagande och kompetenshöjning i branschen. Verksamheten vid Lantbrukshögskolan i Alnarp, med sin institution för växtodling, är en viktig resurs för Skåne men också för hela landet. Den unika verksamheten som förekommer där måste tillförsäkras en stabil grund för sin fortsatta existens. För att bredda insatserna till stöd för livsmedelsområdet vill vi att det inrättas en agroteknisk utbildning på högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen skall förmedla kunskaper och forskningsresultat samt samarbeta med Livsmedeltekniskt centrum i Lund och med Fytokemicentrum på Balsgård.

Vi välkomnar det stöd till livsmedelssektorn som uttrycks i 2003 års regeringsförklaring. Där sägs det att ”Årliga överläggningar med livsmedelsindustrin inleds för att stimulera utveckling och exportsatsningar”.

Näringsministern har dessutom i en artikel i Sydsvenska Dagbladet 22 september 2003 uttryckt ambitionen att ”livsmedelsindustrins exportandel, ca 20 %, skall bli lika stor som övriga tillverkningsindustrins 65 %, vilket naturligtvis skulle betyda många nya jobb – inte minst i Skåne – och stora exportinkomster.

De här uttalandena tar vi till intäkt för att regeringen avser att ta initiativ till en kraftsamling i livsmedelsfrågorna där staten, regionala organ och branschen drar åt samma håll för utveckling av den skånska livsmedelsindustrins potential. Det är nu ett utmärkt läge att gå från ord till handling.

Stockholm den 7 oktober 2003

Christin Nilsson (s)

Christer Adelsbo (s)

Johan Andersson (s)

Luciano Astudillo (s)

Anders Bengtsson (s)

Bo Bernhardsson (s)

Kerstin Engle (s)

Kent Härstedt (s)

Leif Jakobsson (s)

Inger Jarl Beck (s)

Anita Jönsson (s)

Anders Karlsson (s)

Hillevi Larsson (s)

Britt-Marie Lindkvist (s)

Ronny Olander (s)

Catherine Persson (s)

Göran Persson (s)

Ulla Wester (s)