Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka konkurrenskraften.
I årets regeringsdeklaration har stärkt konkurrenskraft satts som punkt nummer ett på regeringens prioriteringslista. Att konkurrenskraft och tillväxt skall sättas högst på dagordningen utgör en utmärkt förändring när det så sent som för ett år sedan betecknades som girigt att vilja tjäna pengar. En tillväxtvänlig politik måste grundas på att uppmuntra viljan att satsa och arbeta. Det behövs fler som vill arbeta för att tjäna pengar och det måste löna sig att arbeta.
Att konkurrenskraften försvagats och klimatet för nya idéer och entreprenörskap försämrats visar sig när Patent- och registreringsverket noterat färre ansökningar om patent, färre nyregistreringar av företag och fler avregistrerade företag. Allt färre företag startas och allt fler verksamheter flyttar ut.
Tiotusentals arbeten har försvunnit från de konkurrensutsatta näringarna. Antalet industriarbeten har minskat men det märks inte så länge den offentliga sektorn expanderat och sjukskrivningarna ökat, men drabbar tillväxten på sikt.
Oförmågan att ta krafttag för att få ner sjukskrivningarna och i stället lägga över kostnaden på arbetsgivarna gynnar inte ett konkurrenskraftigt klimat för arbete och arbetsamhet. Socialpolitiken måste sätta lön före bidrag och få så många som möjligt i arbete. Modeller finns som kan spridas i hela landet. Ett exempel är den garanti om arbete inom sex dagar som tillämpas i Stockholmsförorten Skärholmen.
Förslag om friår och förkortad arbetstid belastar företagens arbetsorganisation och tär på konkurrenskraften. Ansträngningarna behöver i stället inriktas på att så många som möjligt är beredda till förändring och vågar satsa nytt. Det är oroande att andelen svenskar som flyttar mellan branscher eller mellan regioner nästan har halverats. Tiden mellan arbeten skall göras konstruktiv och bli en investering i nya kunskaper och nya vägar. Politiska beslut kan konkret stärka konkurrenskraften genom att skatte- och utjämningssystem ger människor betydligt mer kvar efter skatt och boendekostnader när de är beredda att flytta till regioner där arbete och tillväxt finns.
Regeringen deklarerar att nu skall reglerna förenklas för företagare, vilket är utmärkt för ett bättre företagsklimat. Simplexenheten har arbetat under nio år utan mycket resultat och det är utmärkt att vi äntligen kan förvänta oss krafttag. Företagare skall ägna energi och tid till att utveckla produkter och kämpa med konkurrenter istället för med myndigheter.
Lagarna för att komma åt bedragare och skattefifflare måste utformas så att de skapar legitimitet och förtroende. Risken är annars att de tillämpas så att de snarare leder till att misstänkliggöra företagsamhet och urholkar konkurrenskraften. Bedrägerier mot företag och privatpersoner måste högre upp på prioriteringslistan i förhållande till statens intressen för att skapa förtroende.
Kompetens, kunskap, idékraft är grunden för stärkt konkurrenskraft för alla som är verksamma vare sig de är anställda eller företagare. Det är dags att överbrygga kategoritänkandet inom arbetsrätts- och socialförsäkringslagstiftning. Det är oacceptabelt att socialförsäkringsregler missgynnar den som genom att vara egen företagare redan tar på sig en större risk än att vara anställd.
Det är utmärkt när regeringen deklarerar att kapitalskatterna skall ses över. Att bygga verksamhet, investera i framtida tillgångar och skapa värden ger konkurrenskraft. Det är dyrbart för hela landet när ägare och företagare går och funderar på att flytta så snart företaget går bra eller behöver expandera. Det gynnar inte konkurrenskraften när svenskar diskrimineras som ägare av företag när det kostar extra att ha kapitaltillgångar i jämförelse med utländska ägare. Att det skapas särskilda undantag för miljardärer skapar inte en grund för bättre företagsklimat. Människor måste kunna bygga upp kapital för att kunna ta risker. Utrymmet för svenskar att bygga riskvilligt kapital måste ökas och riskvillighet kan aldrig hänvisas till speciella statliga fonder.
De stora företagen finns världen över och flyttas lätt över gränserna. Samhällsmiljön måste bli konkurrenskraftig så att människor hellre flyttar hit med sina verksamheter än flyttar. Miljön behöver bli så lockande att huvudkontoren flyttas hit. Till huvudkontorens verksamhet knyts den mest värdefulla kompetensen och ofta forskning och utveckling. Det skapas goda cirklar som i sin tur ger utrymme för nya företag och nya verksamheter runt den centrala verksamheten. I dag är ett storföretag ofta kärnan i ett nätverk av en mängd mindre företag och underleverantörer.
Ett klimat för stärkt konkurrenskraft för Sverige bevisas bäst av att människor tycker att det är bra att vara här i valet mellan Sverige och andra länder. Det måste vara attraktivt att arbeta i Sverige och fler skall vilja flytta hit, även om man inte är född i Sverige. Också en irländsk, italiensk eller tysk familj skall vara beredd att flytta hit. Specialsänkta skatter för utländska experter är bara ett sätt att dölja försvagad konkurrenskraft. Några hundra experter lockas hit med skatterabatter medan vår egenkompetens flyttar ut när inte konkurrensförmåga och attraktivitet stärks i grunden.
Konkurrenskraften stärks genom att företagsamhet odlas så att den blir en kultur som genomsyrar alla sektorer av näringslivet. Här kan politiska beslut direkt bidra genom att privatisera tjänster som av tradition produceras i offentlig regi. Att detta så sent som för ett år sedan kallades för att börsen flyttar in i operationssalarna bidrar till misstänksamhet och förbättrar inte klimatet. Det gynnar inte företagsklimatet när sjuksköterskor inte kan få F-skattsedel när landstinget är den enda möjliga uppdragsgivaren.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Anna Lilliehöök (m) |