Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turistnäringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att som ett led i tillväxtpolitiken utveckla förutsättningarna för den tjänsteintensiva turistsektorn.
Inför satsningarna på tillväxt är det viktigt att de tjänsteintensiva servicebranscherna får rätt uppmärksamhet. Här finns nämligen mängder av nya arbetstillfällen. Inom den privata tjänstesektorn sker 80 procent av allt nyföretagande i landet.
Turistnäringen är i dag en av Sveriges basindustrier, under den senaste tioårsperioden har turismen vuxit rejält såväl i volym som i ekonomisk betydelse. Förra året omsatte den svenska turismen 164 miljarder. Det innebär 2,6 procent av BNP, i EU är snittet 5,5 procent av BNP. Av denna omsättning svarade svenskarna själva för 120 miljarder, vilket innebär att utländska turisters konsumtion i Sverige var 44 miljarder kronor.
Handelns Utredningsinstitut, HUI, har gjort en studie för att beräkna hur stor del av utländska turisters konsumtion som består av svenska skatter. I studien har hänsyn tagits till både skatter i försäljningsledet och i produktionsledet. Skatterna i försäljningsledet består av moms och i vissa fall av punktskatter. Skatterna i produktionsledet består av kapitalskatter och olika former av indirekta skatter. Beräkningen har utförts för två typer av turister, de som har möjlighet att handla taxfree och de som saknar den möjligheten. Skatten för den som inte kan handla taxfree uppgår till nära 50 procent, (48,5) och är något lägre för den som handlar taxfree, 45,3 procent. Detta innebär att av de utländska turisternas konsumtion i Sverige utgör drygt 20 miljarder kronor skatteintäkter för det svenska samhället. Detta är skattepengar som kommer statskassan tillgodo utan att någon motprestation utnyttjas av dessa skattebetalare.
Sverige lyckas locka allt fler utländska turister för varje år. För att prioritera tillväxt och ökad sysselsättning bör regeringen föreslå riksdagen att besluta om att förbättra villkoren för en framtidsbransch som turismen.
Sverige har den lägsta andelen utländska övernattningar i hela EU, bara 20 procent av rummen. Sverige har också den lägsta beläggningen på hotellen, 50 procent av rummen står alltid tomma. Det behövs en långsiktig strategi för svensk turistindustri, både när det gäller marknadsföring och för att förbättra villkoren för företagen som skapar mängder av arbetstillfällen i en bransch med låga vinstmarginaler.
Om Sverige lyckas närma sig andra länder i EU och komma upp till ett genomsnitt skulle vi få dubbelt så många arbetstillfällen inom turistnäringen. Här finns framtidens arbeten för stora grupper som idag har extra svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Den ökade ungdomsarbetslösheten är mycket oroande liksom den växande arbetslösheten bland invandrare, endast 60 procent har idag sysselsättning. Turistbranschen är ofta ungdomars första möte med arbetslivet och utan arbetslivserfarenhet blir det allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Inom hotell- och restaurangbranschen har drygt en femtedel invandrarbakgrund. En framgångsrik tillväxtpolitik måste satsa på de näringar där arbetena för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden finns.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Joe Frans (s) |
Ola Rask (s) |