Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statlig ägarpolitik.
Det finns starka skäl för att utveckla en mer aktiv statlig ägarpolitik, som därmed kan ges möjlighet att ta ett större samhällsansvar. Ägarpolitiken ska drivas med inriktningen att verksamheterna ska vara effektiva och kundorienterade men framför allt ta till vara medborgarnas intressen. Det statliga ägandet borde bättre än idag kunna användas för att även ta till vara arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska intressen.
Den miljö i vilken de statliga företagen verkar har dramatiskt förändrats under de senaste åren. Internationaliseringen har inneburit en hårdare konkurrens, inte minst från andra länder. Monopol har brutits ner eller helt försvunnit. Den tekniska utvecklingen har tagit nya språng. Avregleringar och bolagiseringar av statlig verksamhet har i många fall inneburit att samhällsintressen har fått vika undan för vinstintressen. På många sätt är detta en olycklig utveckling.
Det krävs en rejäl utvärdering av de förändringar som skett under senare år och hur de påverkat samhällsutvecklingen.
Målet med den statliga ägarpolitiken beskrivs bland annat i de årliga verksamhetsberättelserna. I inledningen av årsberättelsen för företag med statligt ägande år 2001 står följande: ”Statens ägarpolitik. Mål: att skapa värde.” Det är en målbeskrivning som visserligen kan vara tillräcklig för något av de statliga företagen, men klart otillräcklig för andra.
Det statliga ägandet kan t.ex. användas för att styra utvecklingen på vissa marknader eller på områden där marknadslösningar inte räcker till och där medborgarna kommer i kläm. Det är synnerligen tveksamt att företag som exempelvis Posten och SJ har värdeskapande som ett av de främsta målen för sin verksamhet. Det riskerar att tränga undan de samhällsuppgifter som dessa företag rimligen måste ha. Statliga företag ska kunna användas för att ta till vara arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska intressen.
De senaste åren har vi sett hur politiker och andra förtroendevalda plockats ut ur dessa styrelser för att de ska göras mer professionella. Inget tyder på att medborgarna anser att resultatet i detta fall blivit det väntade.
Frågor som bör ställas och analyseras i en större utredning är bland andra: Är det möjligt att kombinera vinstintressen med ett större samhällsansvar och i vilka företag är detta möjligt? Kan rent företagsekonomiska mål kombineras med och balanseras av andra mål? Vilka åtgärder kan och bör staten som ägare vidta? Vilka statliga företag ska fortsätta drivas vidare i bolagsform och vilka är lämpliga att ha i myndighetsform?
Riksdagen bör besluta om att stödja en utvärdering i enlighet med vad som
här beskrivits.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Håkan Juholt (s) |