Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen uppmärksammar glasindustrins problem och utvecklingsmöjligheter.
Den svenska glasindustrin är väl känd och står för hög kvalitet. Vårt svenska glas har fått sitt goda rykte tack vare att man på glasbruken förstått att ta vara på den stora kunskap som finns hos de skickliga yrkesarbetare som hanterar glaset. Det är ett genuint hantverk som det tar många år att lära sig. Formgivare och glasblåsare arbetar nära tillsammans när de gör sina produkter. Branschen är personalintensiv och kräver stor erfarenhet och kunskap.
Glasriket är ett etablerat namn med gott renommé. För Småland är det ett ovärderligt inslag i Kronobergs och Kalmar läns kultur, både som arbetsgivare, kulturinslag och för turism. Svenskt glas är en angelägenhet främst för hela Sverige men också för länen Glasriket ligger i. Det är mycket vanligt att svenskt glas används vid representation inom många svenska företag, men även utomlands. När det gäller design kan man konstatera att svenskt glas är världsledande.
Glasindustrin är en förhållandevis liten bransch om man ser på den totala industri-sysselsättningen. I dag är ca 1 000 personer sysselsatta inom glasindustrin och det är en halvering sedan år 1980. Det är mycket oroande, eftersom branschen är känslig för konjunkturnedgångar. Det kan vi se på de många varsel som varit inom glasindustrin det senaste året. Majoriteten av dessa industrier ligger i små tätorter i glesbygd, och på många platser är glasbruket den dominerande arbetsplatsen.
Ägarbilden har förändrats och är i dag av mer kortsiktig karaktär, med ekonomisk vinst som huvudintresse. Kravet är satt till hög avkastning, och även om glasbruken ger vinst så kan andra delar inom koncernen gå sämre, vilket slår mot glasbruken. Glafo, glasforskningsinstitutet, behöver en ökad säkerhet vad gäller ekonomin för att kunna utvecklas. Det är inte minst angeläget nu när verksamheten lokaliseras i anslutning till campusområdet vid Växjö universitet. På grund av att det är en så liten bransch avsätts inte pengar för forskning i tillräckligt hög grad från ägarnas sida. För att svensk glasindustri ska kunna fortsätta att vara världsledande behövs det mer ekonomiskt stöd till glasforskningen.
Sysselsättningen är viktig ur lokalt och regionalt perspektiv, eftersom glasbruken ligger i glesbygd. Turismen är en viktig del för Glasriket – om glasbruken försvinner förlorar bygden även en stor inkomstkälla i form av turism. Kulturarvet, det svenska glaset, riskerar att ”flaggas ut” och det kan sedan inte återskapas. Yrkeskunskapen försvinner, de som lärt till glasblåsare och designer försvinner med sin kompetens och sina erfarenheter.
För att säkra framtiden för svenskt glas behövs komplettering med andra former av stöd än bara de som endast ger ekonomisk hjälp. Glasindustrin behöver utveckla forskningen och utbildningen för såväl glasblåsare som formgivare. Även fortbildningen inom industrin behöver förstärkas. Glaskulturen måste bevaras för eftervärlden.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Tomas Eneroth (s) |
|
|
Lars Wegendal (s) |
Agneta Ringman (s) |
|
Krister Örnfjäder (s) |
Håkan Juholt (s) |