Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka nya former för entreprenörskap.
Möjligheterna att öka tillväxten och välfärden i samhället behöver stärkas genom att utveckla nya entreprenörskapsformer, kooperativa företag. Modern stressforskning visar att maktlöshet i arbetslivet är en allvarlig riskfaktor när det gäller hälsa. Nya forskningsresultat kring sambandet mellan inflytande över den egna arbetssituationen och sjukfrånvaron i sociala företag visar att många hälsorisker elimineras. Dessutom kan man se flera andra positiva resultat – ökad tillväxt, högre effektivitet, ökad kundnöjdhet, ökat brukarinflytande, mm.
För att ta till vara de positiva hälso- och tillväxteffekterna bör strukturer som främjar det demokratiska entreprenörskapet stärkas och utvecklas.
Den ökande ohälsan är både ett mänskligt och ett samhällsekonomiskt problem. Förändrade villkor i arbetslivet förs ofta fram som en starkt bidragande orsak till ökade sjukskrivningar och ökade kostnader för sjukförsäkringssystemet.
Vid Institutet för psykosocial medicin, IPM, vid Karolinska Institutet bedrivs en del av den svenska och internationella stressforskningen. De har kunnat konstatera att det mest stressande och sjukdomsframkallande vi kan utsättas för är arbetsförhållanden som kombinerar litet beslutsutrymme och höga psykiska krav.
Trender i vad vi kan förutsäga om framtidens arbetsliv ger viss anledning till oro, skriver IPM. Vad gäller de lågutbildade kommer troligen beslutsutrymmet att minska och de psykiska kraven att öka i de många korttidsanställningarna. Dessa grupper går också miste om den helande verkan som starka och långvariga sociala band till kollegerna innebär.
I de många nya yrken som kräver hög utbildning och samtidigt drivs i projekt, i lösa nätverk, på mobila kontor etc verkar det hittills som om stigande psykologiska krav och bristen på socialt stöd uppvägs av att medarbetarna uppfattar arbetet som stimulerande och att de har stort inflytande över hur arbetsuppgifterna ska utföras. Men det finns dock anledning av vara uppmärksam på effekterna den här sortens arbetsliv har.
Det har gjorts undersökningar av Mitthögskolan i Östersund om arbetsförhållandena vid 57 dagis på olika håll i Sverige. Alla dessa är drivna som så kallade sociala företag, dvs föräldrakooperativ, personalkooperativ av tidigare offentliganställda eller av frivilligorganisationer. Sådana företag driver idag nästan tio procent av all daghemsverksamhet. De sociala företagen blir fler även inom äldreomsorgen, hälsovården, på handikappområdet, inom skolan m fl sektorer.
Två tredjedelar av medarbetarna i de 57 sociala företagen sökte sig dit eftersom de först och främst ville ha meningsfulla jobb. En överväldigande majoritet tycker att det sociala företaget är den bästa arbetsplats de prövat – ökat inflytande, ökad frihet och ökat ansvar är nyckelord. Föräldrakooperativens och frivilligorganisationernas personal lägger till förbättrade kontakter med föräldrarna och kortare beslutsvägar.
Forskning kring personalläggande inom landstingsområdet bekräftar bilden. Kalmar högskola har undersökt kooperativt personalövertagande av tandvården i Kronoberg och av hälsocentraler i Jämtland. Under en tioårsperiod har den avknoppade tandvården följts av Ekonomihögskolan vid Växjö universitet. Av högskolans senaste undersökning framgår att 69 procent av de anställda kände sig mer motiverade att gå till jobbet i dag jämfört med situationen före förändringen.
Också bilden av förbättrad produktivitet i samband med förändrad organisationsform är entydig, menar forskarna. Den utlöser en ökad kreativitet. Det skapas dynamik och reaktioner som är till fördel för verksamheten. Mängder av produktivitets- och effektivitetshöjande åtgärder har vidtagits i de studerade exemplen.
En förklaring är att hierarkierna har brutits i de nya företagen. Att man arbetar i sitt eget företag har givetvis stor betydelse, men storleken på verksamheterna spelar också in.
Det handlar om speciella villkor för hur man utifrån den entreprenörsrollen marknadsför sig, bygger nätverk, skapar goda kundrelationer, utvecklar en bra arbetsmiljö och skapar team. I ett team är ledarskapet delat, man har gemensamma målsättningar och delat ansvar för resultatet. Man uppmuntrar också öppenhet och aktiv problemlösning. Denna typ av team ger god tjänstekvalitet när det gäller komplicerade och snabbt föränderliga arbetsuppgifter.
Sammantaget visar forskning om demokratiskt företagande i kooperativ på att betydande hälso- och tillväxtvinster skulle bli resultatet av ett arbetsliv präglat av medarbetarnas inflytande över sin egen arbetssituation och där ett utvecklat och jämlikt samarbete mellan medarbetarna skapar ett starkt social stöd. Därför är det viktigt att forskning och kunskapsspridning kring det demokratiska entreprenörskapet främjas. Denna är idag spridd och splittrad dels mellan en mängd olika vetenskapliga discipliner, dels mellan olika universitet och högskolor. Också det viktiga utbytet mellan det akademiska samhället och praktisk verklighet är endast delvis utvecklat och behöver stärkas. En inventering av kunskaper och kunskapsbehov behöver genomföras, åtgärder för att täppa till kunskapsluckor vidtas och stor vikt läggas vid högskolans tredje uppgift och kommunikationen mellan teori och praktik.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
|
|
Helena Zakariasén (s) |
Berit Högman (s) |
|
Jarl Lander (s) |
Marina Pettersson (s) |
|
Tommy Ternemar (s) |