Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att förankra nya statliga verk och myndigheter i den svenska verkligheten.
Enligt en aktuell utredning ska det nuvarande Glesbygdsverket byta namn till Landsbygdsverket. I stort sett föreslås verket även i fortsättningen arbeta på ett konventionellt sätt i enlighet med hur olika statliga verk brukar arbeta och organiseras. Med tanke på vad som händer i och med landets landsbygdsområden bör ett kommande Landsbygdsverk få möjlighet att arbeta i delvis nya former med landsbygdens problem, behov och möjligheter.
Det kommande Landsbygdsverket bör inte begränsa sig till att arbeta med att ge departementen och andra statliga verk en aktuell bakgrundsbild av hur det ser ut i landsbygdsområdena. Man bör inte heller nöja sig med att sitta med i många olika statliga utredningar och föra fram glesbygdsperspektiven till övriga aktörer och hoppas att detta skapar nya lösningar och möjligheter. Landsbygdsverket bör få en pådrivande och förändringsinriktad roll. Därför krävs en organisation, roll och arbetsinriktning som direkt tjänar landsbygdens aktuella och framtida intressen.
Landsbygden är i hög grad beroende av ideella och andra lokala insatser för att leva och utvecklas. Kommunerna bör därutöver ha en stark ställning och i samverkan med andra aktörer och statliga organ bygga den plattform som framtiden skall formas utifrån. Det betyder att det nya Landbygdsverket bör samarbeta nära olika lokala aktörer. Verket behöver ha en genuin förankring på lokal nivå.
En lokal förankring kan skapas på flera olika sätt. Ett sätt kan vara att en majoritet i styrelsen för Landsbygdsverket kommer från kommuner och ideella organisationer som byarörelsen. En annan modell kan vara att förankra viktiga förslag inom Landsbygdsverket via en löpande dialog med befolkningen i aktuella regioner. Seminarier, konferenser och andra möten kan vara den praktiska lösningen.
Får vår del kan vi tänka oss en ny ordning för att förankra besluten i olika geografiska arenor med stor förankring i Folkrörelse- och Kommunsverige. Förutom huvudkontoret i Östersund skulle verket kunna ha fyra till sex lokala kontor i olika delar av landet.
Vid varje enhet genomförs regelbundna möten med folkrörelse- och kommunföreträdare i omgivande region och lyssnar av problem och behov, testar nya utvecklingsprojekt och lösningar, diskuterar statliga och andra remisser samt följer upp och utvärderar riksdagens beslut som har särskild betydelse för eller beröring med landsbygden och dess utveckling.
Modellen kan ses som ett nytt inslag i den statliga administrationens framtida organisering, vilken behandlas av den nu sittande statliga Ansvarsutredningen. Det handlar om att skapa redskap för att stärka landsbygdens situation för att kunna ta hela landet i bruk. Alla landets regioner måste få förutsättningar för tillväxt och utveckling. Landsbygdens stora framtidspotential måste tas till vara på ett bättre sätt än i dag.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Håkan Larsson (c) |
Sven Bergström (c) |