1 Innehållsförteckning 1
2 Sammanfattning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Underifrånperspektiv på tillväxt 5
4.1 Tillväxt för livskraft och självbestämmande 5
4.2 Fler företagare skapar tillväxt 6
4.3 Nya enkla företagsformer 6
5 Företagare är människor 7
5.1 Kvinnors företagande 7
5.2 Offentlig upphandling 8
5.3 Lättare att få F-skattsedel 8
5.4 Invandrares företagande 9
5.5 Ekonomiska förutsättningar 10
5.6 Informellt kapital 10
5.7 Såddkapital 11
5.8 Trygghetssystem även för företagare 11
5.9 Försäkringsskydd även för företagare 12
6 Rensa i systemen! 12
6.1 Ohälsan 12
6.2 Arbetsgivaransvaret 12
6.3 Centerpartiets förslag till sjuklönemodell 13
6.4 Byråkrati 13
6.5 Myndighetsservice 14
6.6 Skatten och kapitalet 14
6.7 Rättssäkerhet inom skatteområdet 15
6.8 Slopa debitering av mervärdesskatt i handel mellan momspliktiga företag 16
6.9 Krafttag för konkurrenskraft 17
6.10 Tillgång till kompetent arbetskraft 17
7 Starka regioner för ökad tillväxt 18
7.1 Maktfördelning enligt federalismens principer 19
7.2 Utveckling av de gröna näringarna 20
Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. I den här motionen presenterar Centerpartiet sin syn på hur fler människor ska kunna bli företagare. Vi antar ett underifrånperspektiv på tillväxt, där det är människan och företagandet som står för en ökad tillväxt, inte centrala påbud och föreskrifter. Sveriges tillväxt är direkt förbunden med tillväxten i regionerna och beroende av de egenskaper och potentialer regionerna tillsammans besitter.
Vi framför i den här motionen kritik mot den tredje sjuklöneveckan och presenterar ett förslag till sjuklönemodell som gynnar småföretag. Andra viktiga reformer för ett ökat företagande är tillgång till riskkapitalavdrag, såddfinansiering, lika villkor i trygghetssystemen samt möjlighet till försäkringsskydd. Välfärdsentreprenörer ska befrämjas. Vi anser att möjligheterna till att bedriva företag inom vårdsektorn kraftigt måste förbättras. Attityderna mot kvinnors företagande måste förändras. Centerpartiets mål är att av alla företag år 2006 ska 40 % drivas av kvinnor.
Invandrare som driver företag ska ha samma förutsättningar som infödda företagare att tjäna pengar på sitt företagande. Mindre regelkrångel och bättre myndighetsservice är andra angelägna områden. Företagsskatterna måste ses över. Vi föreslår en förändring av de s.k. 3:12-reglerna enligt den s.k. BEK-modellen samt en ökad rättssäkerhet för företagare inom skatteområdet. Vi vill även utreda ett förslag om att slopa debitering av mervärdesskatt i handel mellan momspliktiga företag. Slutligen argumenterar vi för att god konkurrens och tillgång på kompetent arbetskraft ger livskraftiga företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en ökad tillväxt skall bidra till en ekonomisk utveckling som är både miljömässigt och socialt uthållig.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pröva nya förenklade företagsformer i enlighet med aktiebolagens redovisningsprinciper.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett första delmål bör vara att 40 % av landets nystartade företag år 2006 drivs av kvinnor.
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder i syfte att förbättra möjligheterna att driva företag inom vårdsektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattemässigt jämställa offentliga och privata aktörer i offentlig verksamhet.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade möjligheter till att erhålla F-skattsedel.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att invandrares kompetens skall valideras och att deras chanser på arbetsmarknaden skall jämställas med infödda svenskars.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att invandrare som driver företag skall ges samma förutsättningar som infödda företagare att tjäna pengar på sin verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredda tillgången på riskkapital.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett riskkapitalavdrag.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka den statliga såddfinansieringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialförsäkringarna bör utredas så att samma regler gäller för företagare som för anställda i fråga om kvalifikation och ersättningsregler i sjukförsäkring och föräldraförsäkring.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att småföretagare bör ges tillträde till a-kassan om företaget är helt eller delvis vilande.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att make eller maka till företagare skall få ta del av arbetslöshetsersättning på samma villkor som andra.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning bör tillsättas om hur företagare som inte får fullgott försäkringsskydd på grund av inbrottsrisk eller stor risk för skadegörelse skall kunna bedriva verksamhet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en sjuklönemodell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet för regelförenklingsarbetet bör vara en minskning med 25 % samt innehålla delmål och kontinuerligt återkommande rapportering till riksdagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett uppdrag för regelförenklingsarbetet är att undersöka reglerna kring företagande ur ett genusperspektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndigheter skall ha samma svarstid som företagare.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett gemensamt uppgiftslämnarregister.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa arvs- och gåvoskatten mellan makar och bröstarvingar samt att avveckla förmögenhetsskatten, i ett första steg genom avskaffad sambeskattning.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särreglerna för beskattning av närstående bör slopas.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i 3:12-regelverket införa en BEK-modell samt att höja klyvningsräntan till en nivå 15 % över statslåneräntan.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i skattelagstiftningen.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna att anlita allmän experthjälp vid skattemål bör förbättras.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs dels om att tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt bör förskjutas, dels om en gemensam betalnings- och redovisningsdag.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förslaget om att slopa debitering av mervärdesskatt i handel mellan momspliktiga företag.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vissa grundförutsättningar såsom bra utbildning, decentraliserad forskning, väl utbyggd infrastruktur, närhet till sjukvård m.m. Är en förutsättning för tillväxt i hela landet.
1Yrkandena 2, 5, 15 hänvisade till LU.
2Yrkande 5 hänvisat till FiU.
3Yrkandena 6, 10 och 21–27 hänvisade till SkU.
4Yrkandena 7, 13 och 14 hänvisade till AU.
5Yrkandena 12 och 16 hänvisade till SfU.
6Yrkande 19 hänvisat till KU.
Tillväxt är ett av vår samtids mest omhuldade begrepp. De flesta gör anspråk på att vilja främja den, att vara orienterad av den eller att bygga välfärden på den. Centerpartiet utgör ett undantag från den allmänna tillväxtkören då vi framhåller ett underifrånperspektiv på tillväxt. Det betyder att vi lägger fokus på människorna som tillväxtskapande faktorer och därmed polemiserar med uppfattningen att tillväxt kan kommenderas fram centralt via storskaliga strukturer. Vi menar att tillväxt är förutsättningen för ett höjt välstånd och ett livskraftigt samhälle.
Ett sätt att definiera ”tillväxt” är efter det gängse sättet att mäta ekonomisk tillväxt på nationell nivå, dvs. genom den årliga förändringstakten av bruttonationalprodukten (BNP). BNP mäter det samlade förädlingsvärdet av produktion och tjänster som utförs på en marknad i ett land. Den regionala motsvarigheten till BNP-måttet är bruttoregionprodukten (BRP) som mäter förädlingsvärdet vid samtliga arbetsplatser i en region. Alla regioners BRP summerar upp till BNP på nationell nivå. En hög nationell tillväxt förutsätter därför att regionernas förädlingsvärde i de olika näringsgrenarna ökar. Sveriges tillväxt är direkt förbunden med tillväxten i regionerna och beroende av de egenskaper och potentialer regionerna tillsammans besitter.
Regionernas bidrag till den nationella tillväxten sker genom att fler människor i hela Sverige går från arbetslöshet till sysselsättning och att företagen i hela Sverige blir mer lönsamma och produktiva.
BNP per se är dock inget mått på vare sig välstånd eller livskraftiga samhällen. Det utelämnar t.ex. fördelningsaspekter, miljö, demokrati och livskvalitet. En ökad ekonomisk tillväxt är dock en förutsättning för att även en ökad ekonomiskt utveckling ska ta fart. Centerpartiet anser att en ökad tillväxt ska bidra till en ekonomisk utveckling som är både miljömässigt och socialt uthållig. Detta bör ges regeringen till känna.
För att skapa tillväxt i Sverige behövs en bra svensk tillväxtfrämjande politik. Det duger inte att skylla utebliven tillväxt på effekter av globalisering eller folkomröstningsresultat. Det gäller att betrakta tillväxt som ett mycket konkret koncept. Exempelvis handlar det om att ifall Sveriges topplacering i tillväxtligan år 1970 hade bestått så hade varje familj haft ca 5 000 kronor mer att förfoga över varje månad. Det handlar alltså om pengar, men också om självförverkligande: om att kunna spara ihop kapital till ett hus, en lägenhet, en resa eller att starta ett företag. Det handlar om att förse människor med verktyg för att kunna klara sig själva, att göra det bra och att trivas med det. 5 000 kronor mer i månaden ger inte bara enskilda människor och deras familjer ett ökat utrymme; det möjliggör också övergripande offensiva satsningar på en miljömässigt och socialt hållbar utveckling.
Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Det är i dessa dynamiska miljöer jobben skapas och alltså där som tillväxten tar fart. Vi tror att vi kommer att få se fler och fler småföretag som, i likhet med den nya världsekonomin, fokuserar kring humankapitalet: tjänsteföretag, upplevelseindustri, kunskapsintensiva företag. Industrialismens era, och det ekonomiska system vi just lämnat, fokuserade på naturtillgångar, råvaror, storskalig produktion, landmassa och centrala lösningar. Den bild många har av småföretagare är präglad av den gamla världsekonomin, men småföretagare av idag finns till största delen inte inom tillverkningsindustrin.
Centerpartiet anser att tillväxt skapas av människor, inte av system och strukturer. För att människor ska kunna skapa tillväxt behövs det dock ändras i både system och strukturer.
Forskning och studier kring förutsättningarna för företagandet och tillväxt återkommer ständigt till begrepp som innovationsförmåga, rörlighet, dynamik, kreativitet, tillit, attityder, förtroende, kompetensbaserade nätverk, kunskaper, mångfald och marknadskonfrontation. De första fyra begreppen berör just de områden där småföretag är så framgångsrika; att de genom sin okomplicerade organisation och flexibilitet har möjlighet att stå för kreativa produktionslösningar såväl som innovationer. Småföretagen har därför en nyckelroll i att skapa tillväxt. Forskare som mätt nivåer av entreprenörskap i olika delar av världen (GEM 2000) har funnit ett tydligt positivt samband mellan höga nivåer av entreprenörskap och hög BNP. Villkoren för småföretagande behöver därför kraftigt förbättras.
Småföretagare kan idag inte känna tillit till regeringen och dess politik. Det krävs helt andra attityder för att skapa ett läge då människor vågar expandera sin verksamhet eller vågar starta företag. NUTEK har återkommande pekat på att väl fungerande utbildnings- och transportinfrastruktur, effektiv kapitalförsörjning samt konsekvent lagstiftning och stödjande regelverk är mycket viktiga för att småföretag ska kunna starta och verka.
Nya former av företagsorganisationer som bejakar entreprenören bör prövas. Centerpartiet väntar med spänning på utfallet av processen mot Bolagsbolaget i Värmland. Deras affärsidé är att erbjuda småföretagare F-skattsedel registrerat via själva Bolagsbolaget. Därutöver får småföretagarna hjälp med regler och administration, en på det hela taget enkel och praktisk lösning som Skattemyndigheten i Värmland dock anser bryter mot gällande lagstiftning.
Aktiebolagsformen har betydande fördelar i enkelhet vad gäller regelsystem och uppbörd av skatter kopplat till löpande konsumtion och uttag. Den möjligheten faller dock bort för många småföretagare på grund av höga krav på kapitalinsatser och administration i form av reglerad offentlig rapportering och lagstadgad revision. En förenklad företagsmodell baserad på aktiebolagens principer kan i förlängningen ersätta de i många fall komplicerade och svårhanterliga företagsformerna enskild näringsverksamhet och handelsbolag. Vad ovan anförs om att pröva nya förenklade företagsformer i enlighet med aktiebolagens redovisningsprinciper ges regeringen till känna.
I debatten om entreprenörskap och företagsamhet vill Centerpartiet synliggöra företagaren som person. Genom att fokusera på företagaren får vi en realistisk bild av hur företagandets vardag ser ut samtidigt som vi synliggör att det är människan och inte systemen som skapar tillväxt. Många människor bär på idéer de skulle vilja förverkliga och vi vill bidra till bättre förutsättningar.
Normen för en företagare är idag fortfarande en ”svensk man”. Forskare i företagsekonomi och entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm har vidare kunnat konstatera att det nästan bara är manligt företagande som uppmärksammas i media samt att den manliga normen styr entreprenörskapet. Svenskt Näringsliv konstaterar i sin rapport Fina flickor startar inte företag att det finns tre gånger fler manliga företagare än kvinnliga. Trenden är dessutom negativ, med allt färre kvinnor bland aktiva och fristående nystartade företag. Förutom en generell överrepresentation av män i näringslivet leder denna obalans till att det finns få kvinnor i de traditionella nätverk från vilka styrelseledamöter, VD:ar och ordföranden rekryteras. Även om avsaknaden av jämställdhet inom näringslivet främst är ett strukturellt och normativt problem, anser Centerpartiet att vissa riktade insatser kan vara värdefulla. Vi satsar därför 150 miljoner kronor under budgetperioden på att tillhandahålla affärsrådgivning och resurscentra för kvinnor som driver eller vill starta företag.
Det mest uppenbara problemet med ett ojämställt näringsliv är förstås resursslöseriet med att inte utnyttja kvinnors kompetens. En studie från SNS pekar på att kvinnor idag står för 61 % av alla akademiska examina från högskolan, och de har höga betyg. För att öka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt behövs fler företagare, och i synnerhet fler kvinnliga företagare. I USA och Kanada utgör andelen kvinnliga företagare nästan 40 %. Detta trots att en betydligt lägre andel kvinnor förvärvsarbetar i dessa länder jämfört med Sverige. Ett första delmål bör vara att 40 % av landets nystartade företag år 2006 drivs av kvinnor. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhetsarbete handlar ofta mer om att förändra normer och strukturer än att använda trubbiga och godtyckliga politiska instrument som kvotering. Det finns dock uppenbara områden där politiken på ett enkelt sätt skulle kunna bidra till att bryta upp sociala konstruktioner om ”kvinnligt” och ”manligt” genom att slå hål på gamla maktstrukturer, och därmed släppa fram kvinnor som vill bli företagare. Ett sådant område är hälso- och sjukvården, där kvinnorna är fler än männen vad gäller att driva företag. Men som Svenskt Näringsliv påpekar tillåts nu allt färre att alls starta eget inom sjukvården. Alltså ytterligare en faktor som håller tillbaka både kvinnors utvecklingsmöjligheter som företagare och en bättre mångfald och kvalitet i vården. Vårdentreprenörer vittnar om svårigheterna att arbeta långsiktigt och de stora risker som är förbundet med att försöka driva företag inom välfärdssektorn. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder i syfte att förbättra möjligheterna att driva företag inom vårdsektorn.
Det är diskriminerande att de största hindren för eget företagande finns inom de områden där kvinnor har de flesta jobben – inom offentlig sektor. Sänkta arbetsgivaravgifter enbart i offentlig sektor missgynnar entreprenörer, som betalar vanlig arbetsgivaravgift. De gällande upphandlingsreglerna gynnar stora företag framför små entreprenörer och bidrar till den märkliga bild som målas upp av entreprenörer i t.ex. vården. Yrkande angående en sk. utmaningsrätt återfinns i vår motion om hälsa (So343).
Vi vill ta vara på den drivkraft som ligger i att offentlig verksamhet kan knoppas av till anställda som vill ta över och driva verksamheten i egen regi. Samtidigt har kommuner och landsting en möjlighet att bidra till tillväxten genom att lägga ut fler verksamheter på andra aktörer, såsom företag, kooperativ m.m. Kommunala bolag ska inte konkurrera med privata. Välfärdsentreprenörer ska behandlas lika som verksamheter som drivs av landsting eller kommuner. Arbetsgivaravgiften ska vara densamma för offentliga och privata arbetsgivare. Privata och offentliga aktörer ska omfattas av samma momsregler. Vad ovan anförs om att skattemässigt jämställa offentliga och privata aktörer i offentlig verksamhet bör ges regeringen till känna.
Sjukvårdspersonal med entreprenörsambitioner möter flera svårigheter på vägen mot det egna företaget. De är bland annat beroende av att de blivande uppdragsgivarna är villiga att ingå ett samverkansavtal. Eftersom själva antalet uppdragsgivare inom vården och omsorgen är få, blir det problem med att erhålla en F-skattsedel. Näringsverksamhet föreligger enligt 21 § kommunalskattelagen när verksamhet bedrivs i vinstsyfte yrkesmässigt och självständigt. Självständighets- och vinstkriterierna avgör om inkomsterna ska hänföras till tjänst eller till näringsverksamhet. Antalet uppdragsgivare och självständigheten gentemot dessa är av betydelse vid bedömningen. Reglerna för bedömning av självständighetskriterierna är otidsenliga och bör ändras.
Regelverket hindrar således sjuksköterskor att starta eget, eftersom det i stort sett endast finns två uppdragsgivare: landstingen och/eller kommun. Konsekvensen blir att den blivande företagaren har svårt att få F-skattsedel på grund av att självständighetskriteriet inte anses uppfyllt. Centerpartiet anser att i ett företagsamt samhälle ska alla ha rätt att få F-skattsedel. Vid 18 års ålder ska F-skattsedeln sedan kunna aktiveras av de personer som vill starta företag. Den får sedan endast återkallas på sakliga grunder. Vad ovan anförs om förbättrade möjligheter att få F-skattsedel bör ges regeringen till känna.
Vart femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär att företagsamheten bland nya svenskar är något högre än för dem som är födda och uppvuxna här. Invandrares företag är ett viktigt och välkommet tillskott till den svenska ekonomin. Diskrepansen mellan ord och handling är särskilt tydlig inom diskrimineringsområdet. Teori och verklighet harmoniserar mycket dåligt. Krafttag i analys, uppföljning och åtgärder måste till. Centerpartiet anser att t.ex. bankers och myndigheters service till människor med invandrarbakgrund måste bli bättre, t.ex. genom ökad information på olika språk. Vidare kan det bli aktuellt med en vidgning av diskrimineringslagstiftningen, så att förbudet mot etnisk diskriminering också omfattar företag som drivs och ägs av personer med invandrarbakgrund. Yrkande i detta hänseende återfinns i vår motion om integration och arbetsmarknad (Sf396).
Tillväxten i invandrares företag är lägre än hos svenska egenföretagare. Och gapet i tillväxttakten mellan svenska företag och invandrarföretag ökar. Det visar en kartläggning som också innehåller andra överraskande fakta. En jämförande studie har gjorts av drygt 7 000 företag som följdes under slutet av 90-talet. Men trots att invandrarföretagens tillväxt är lägre än de svenskägda, är invandrarföretagen mer benägna att expandera. En kartläggning genomförd vid Jönköping International Business School visar att invandrarnas utbildningsnivå är högre än svenskarnas. Att starta företag har i vissa invandrargrupper blivit det enda sättet att ta sig ur arbetslöshet, något som bidrar till att många utlandsfödda egenföretagare känner låg självkänsla i sitt yrkesliv. Detta kan i sin tur ha negativa effekter för integrationen.
Centerpartiet anser att situationen kring invandrares företagande behöver belysas från två håll. Dels måste invandrares kompetens valideras och deras möjligheter på arbetsmarknaden jämställas med infödda svenskar. Dels måste de invandrare som driver företag ges samma förutsättningar som infödda företagare att tjäna pengar på sin verksamhet. I vårt budgetförslag satsar vi 150 miljoner kronor under budgetperioden på ett program för att utveckla invandrares företag. Vad ovan anförs om att invandrares kompetens ska valideras och deras chanser på arbetsmarknaden jämställas med infödda svenskar bör ges regeringen till känna.
Vidare bör regeringen ges till känna vad i motionen anförs om att invandrare som driver företag ska ges samma förutsättningar som infödda företagare att tjäna pengar på sin verksamhet.
Genusforskare har kunnat konstatera att invandrare och kvinnor brukar beskrivas på samma sätt – de måste hjälpas och omformas för att passa in i samhället. Invandrarkvinnor förväntas starta kooperativ och bli företagare i sömnad och matlagning – just den typen av verksamhet som svenska kvinnor bör lämna för att bli mer lika de svenska männen i sitt företagande. Mycket återstår således vad gäller arbetet kring normer och strukturer i vårt samhälle.
Många företagare vittnar om svårigheterna att få riskkapital, speciellt om du är kvinna eller invandrare. Enbart detta konstaterade förhållande är ytterst anmärkningsvärt utifrån gällande diskrimineringslagstiftning om bakgrund och kön.
Vi vill att alla ska ha möjlighet att själva ta fram startkapital som en grundplåt för det egna företaget, och att eget risktagande premieras. Avgörandet om man ska starta företag ska ligga hos företagaren, inte hos statliga myndigheter. Ett starta-eget-sparande (allemanssparande för att starta eget) bör inrättas, där löntagare skattefritt kan spara för att ha en grundplåt till det egna företaget. Några exempel på modeller som kan prövas för att bredda tillgången på riskkapital för redan befintliga företag är förbättrade regler för periodisering av vinst och beskattning av ägarkapital, stimulerande av regionala entreprenörsfonder, möjlighet för placering av en del av pensionsavsättningarna i regionala pensionsfonder inom ramen för premiepensionsvalet, uppförande av lokala kreditgarantiföreningar och införande av mikrolån för att underlätta lån till de minsta företagen. Vad ovan anförs om att införa modeller för breddad tillgång på riskkapital bör ges regeringen till känna.
Den världsomfattande forskarrapporten ”Global Entrepreneurship Monitor 2002” som mäter nivåer av entreprenöriell aktivitet och dess koppling till tillväxt pekade tydligt på vikten av informellt kapital, dvs. familjemedlemmars eller s.k. företagsänglars betydelse för entreprenörskap. Sverige har förhållandevis låg andel informellt kapital mätt mot det tillgängliga riskkapitalet. Som en konsekvens av de ändrade förmånsrättsregler, som riksdagens majoritet antog sent i våras, måste riskkapitaltillgången kraftigt ökas. Sverige ligger i detta fall långt under exempelvis Finlands nivåer, vilket kan vara ett land att studera just i denna fråga.
Precis som Centerpartiet anser att människor själva ska kunna spara pengar för att starta företag ska de också kunna behålla de pengar de tjänar för att kunna investera i andra företag. Erfarna företagare har goda förutsättningar att bedöma affärsidéer och därför ska de stimuleras till att investera sina förtjänster i nya företag. Det bör alltså vara skattemässigt fördelaktigt att vara en tillväxtens mecenat i Sverige. I vår budgetmotion avsätter vi en miljard kronor under budgetperioden för att finansiera en satsning på riskkapitalavdrag. Vad ovan anförs om att införa ett riskkapitalavdrag bör ges regeringen till känna.
Speciellt viktigt är tillgången på såddkapital, dvs. de medel som en uppfinnare eller entreprenör kan söka för att utvärdera eller pröva ett koncept eller idé för att utveckla en produkt innan företaget etablerats. Det kan även omfatta forskningsprojekt med kommersiell potential. Trots att såddprojekt alltså är riskabla till sin natur visar en kartläggning av NUTEK/ALMI och SCB att överlevnadsgraden är sex sju av tio under de första sex sju åren. Undersökningen visar att omsättningen och antalet anställda ökar sakta under ett par år för att sedan ta fart. Av sammanlagt 471 undersökta företag under åren 1994–2001 hade dessa ökat antalet anställda med 2 231 personer. Kostnaden per skapat arbetstillfälle var 106 000 kronor.
Efter det stora börsraset har det privata såddkapitalet nästan utraderats. Samtidigt har de statliga pengarna minskat genom att NUTEK upphört med sin såddfinansiering på ca 70 miljoner per år. Genom ett samarbete med NUTEK skulle istället Industrifonden ta över, ett samarbete som hittills bara lett till ett fåtal investeringar. Årets budgetproposition innehåller inga nya pengar. Istället hoppas regeringen att en omorganisering av Industrifonden ska lösa problemet. Centerpartiet anser att det måste vara prioriterat att mer pengar anslås till såddkapital som bevisligen leder till ett ökat företagande och fler jobb. Dyra AMS-åtgärder som bara fungerar som konstgjord andning bör däremot avvecklas.
Vad ovan anförs om att öka den statliga såddfinansieringen bör ges regeringen till känna.
Ett område där diskrimineringen mot småföretagare är uppenbar är inom trygghetssystemen. Nuvarande system bidrar till att passivt ägande av aktier gynnas framför att med eget arbete få företag att växa. Lagstiftningen verkar bygga på uppfattningen att företagare inte kan bli sjuka och absolut inte vill bli föräldrar. Särskilt drabbar diskrimineringen i föräldraförsäkringen kvinnor som startar och driver företag.
Egenföretagare har fasta kostnader vid sjukdom eller föräldraledighet. Samtidigt som företaget är stängt, med inkomstborfall som följd, riskerar även företaget att tappa kunder som söker sig till andra leverantörer. Egenföretagare drabbas också av reglerna för den tillfälliga föräldrapenningen, vilket innebär att egenföretagare får lägre ersättning än anställda när han eller hon är hemma och tar hand om sjuka barn. Detta gör det svårare för människor med barn att starta företag. Inför samma villkor för företagare som för anställda vad gäller sjukpenning, föräldraförsäkring och ersättning vid arbetslöshet! Socialförsäkringarna bör utredas så att samma regler gäller för företagare som för anställda ifråga om kvalifikation och ersättningsregler i sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Detta bör ges regeringen till känna.
Småföretagare bör också ges tillträde till a-kassan om företaget är helt eller delvis vilande. Detta bör ges regeringen till känna.
Anhöriga med jobb utanför företaget ska kunna ha tillträde till a-kassa utan att företaget läggs i malpåse. Idag sammankopplas makar inom exempelvis fåmansföretag, vilket leder till att make eller maka inte får del av arbetslöshetsersättning om den andra parten driver företag. Det är inte självklart att den andra parten i ett äktenskap per automatik är anställd i den andra partens företag. Vad ovan anförts om att make/maka till företagare ska få ta del av arbetslöshetsersättning på lika villkor som andra bör ges regeringen till känna.
För vissa företag kan det vara svårt att få sin verksamhet försäkrad. Avgiften för försäkringen sätts i relation till skadefrekvensen, och i vissa fall anser helt enkelt försäkringsbranschen att risken är för hög för att ens erbjuda sina tjänster. Därtill är det sällan som inbrott, skadegörelse och liknande förbrytelser klaras upp av polisen, och många gånger utreds de inte ens. Det är viktigt att polisen kan erbjuda enskilda näringsidkare ett bra skydd. När väl en liga grips statuerar det ett exempel samtidigt som det leder till att det sedan begås färre antalet brott eftersom det ofta är samma personer som begår många av överträdelserna. Exempel på drabbade näringar är livsmedelsindustrin, guldsmedsaffärer och pälsnäringen. Centerpartiet anser att en utredning bör tillsättas om hur företagare som inte får fullgott försäkringsskydd p.g.a. inbrottsrisk eller stor risk för skadegörelse ska kunna bedriva verksamhet.
De höga ohälsotalen är ett hot mot tillväxten och Sveriges konkurrenskraft samtidigt som det är nedslående att så många människor i landet är sjuka. Centerpartiet tror på lokala lösningar på sjukskrivningsproblematiken, som t.ex. de lyckade exemplen i Eskilstuna och Nyköping visade under 90-talet. Socsamförsöken i bl.a. Finspång och Laholms kommuner visar också positiva resultat. Den finansiella samordningens möjligheter måste tas tillvara och de lyckosamma försöken permanentas.
Arbetsgivarna har en mycket viktig roll i Centerpartiets syn på hur rehabiliteringsarbete och förebyggande arbete mot ohälsa bör bedrivas. Erfarenheter från flera företag och arbetsgivare som arbetat framgångsrikt med de anställdas hälsa visar på stora möjligheter att skapa arbetsmiljöer som minskar sjukskrivningarna. En bra företagshälsovård, möjlighet för de anställda att överblicka och påverka sin arbetssituation, tillgång till friskvård och ett engagerat ledarskap som ser de anställda och bryr sig om hur de mår, är faktorer som till relativt begränsade kostnader har åstadkommit mycket goda resultat. I vår socialförsäkringsmotion (Sf327) yrkar vi på att företag med färre än 15 anställda bör befrias från skyldigheten att genomföra en rehabiliteringsutredning, då de av regler redan hårt betungade småföretagen har en jämförelsevis låg sjukfrånvaro.
Sämst är de offentliga arbetsgivarna och i synnerhet kommunerna. Bäst är småföretagen där sjukfrånvaron genomsnittligt sett är låg. Vissa ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna behövs och bidrar till att premiera de arbetsgivare som tar väl hand om sina anställda.
Det måste dock tydligt framhållas att arbetsgivarna ensamma inte kan lösa sjukskrivningsproblemen. När regeringen fullständigt misslyckats att ta sitt eget ansvar att t.ex. organisera och anslå resurser till ett fungerande rehabiliteringsarbete framstår arbetsgivaransvaret som ett desperat försök att skjuta över skulden på arbetsgivarna.
Dagens sjuklöneansvar tar ingen hänsyn till arbetsgivarens storlek och förmåga att bära de merkostnader som blir fallet om någon av de anställda har hög sjukfrånvaro. Den tredje sjuklöneveckan, som infördes i samband med vårbudgeten, kompenserades inte med sänkta arbetsgivaravgifter och är därför i princip liktydigt med en skattehöjning. Nu har EU-kommissionen dessutom ifrågasatt om det skydd för småföretag (högkostnadsskyddet) som utlovades i våras är förenligt med EU:s stödregler.
I Centerpartiets budgetmotion föreslår vi en sjuklönemodell anpassad för mindre företag, där antalet sjuklönedagar för ett företag är detsamma som antalet anställda i företaget, med ett maxtak på 30 dagar per sjuktillfälle. Exempelvis har ett företag med fem anställda således ett sjuklöneansvar på fem dagar per anställd och sjuktillfälle. Förslaget innebär att småföretag får betydligt mindre kostnader, resurser som kan användas för att utöka såväl verksamhet som arbetskraft. På marginalen innebär Centerpartiets förslag att ett småföretag som anställer en extra medarbetare tar mindre risker vilket har stor betydelse för framförallt arbetslösa som tidigare har varit sjukskrivna. Med ett sådant förslag vågar arbetsgivare anställa personer som tidigare har varit sjuka. Vad ovan anförs om att införa en sjuklönemodell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar bör ges regeringen till känna.
Människor startar företag för att förverkliga en idé, inte för att de är begeistrade av byråkrati och oändligt uppgiftslämnande. Krånglet är särskilt dyrt för småföretagare och kostnaden uppgår för de minsta företagen till 30 000 kronor per anställd. 75 myndigheter samlar in 73 miljoner blanketter varje år från landets företag. Med den nya miljöbalken tillkom mängder med nya regler och krav på tillstånd, något som lett till att småföretagare får böta för marginella försummelser, t.ex. för försent inlämnade ansökningar. I jämförelse med konsekvenserna för Banverkets och Skanskas förehavanden på Hallandsås förefaller detta absurt. Arbetet med att förenkla reglerna måste kompletteras med konkreta mål. Den kommande mandatperioden är målet att antalet regler och blanketter för småföretag ska minska med 25 %. Målet om 25 % minskning borde kompletteras med delmål och kontinuerligt återkommande rapportering till riksdagen. Detta för att säkerställa att arbetet tas på allvar.
Vad ovan anförs om målen och formerna för regelförenklingsarbetet bör ges regeringen till känna.
Onödiga regler både motverkar uppkomsten och utvecklingen av företag. Den grupp av invandrare, ungdomar, män respektive kvinnor som uppger sig ha minst problem med regelbördan är kvinnor. På NUTEK tror man att detta beror på att det strukturella motståndet mot kvinnliga företagare är så stort att de kvinnor som trots detta startar och driver företag är en slags elittrupp med bättre förutsättningar att klara regler, finansiering, normer och attityder m.m. Centerpartiet anser det angeläget att regelförenklingsarbetet har ett uttalat genusperspektiv för att på så sätt kunna öka den låga delen kvinnliga företagare. Detta bör ges regeringen till känna.
Tyvärr sätter ofta ekonomin eller uteblivna besked från myndigheter käppar i hjulet för möjligheten att starta och driva företag. I dag tvingas många blivande företagare till en godtycklig prövning hos myndigheter för att få bidrag och stöd. Centerpartiet driver likabehandlingsprincipen vad gäller myndigheters kontakter visavi företagare. Det bör ges regeringen till känna att myndigheter skall ha samma svarstid som företagare.
Företagarna har föreslagit ett gemensamt uppgiftslämnarregister, i syfte att låta myndigheterna hämta uppgifter för statistikbehov av varandra/registret istället för av företagen. Ett sådant register skulle generera rejäla samordningsvinster, både i tid och i pengar. Vad ovan anförs om införandet av ett gemensamt uppgiftslämnarregister bör ges regeringen till känna.
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Detta gäller inte minst skatten på arbete. Ett av skälen till att många företag köps upp av större koncerner eller helt enkelt läggs ned är att kostnaden för att föra över företaget till barnen är så stor. I många fall gör skattelagstiftningen att enda lösningen är att sälja företaget. Ska företag kunna växa av egen kraft måste det också vara möjligt att driva dem under lång tid. Centerpartiet anser att arbetande kapital i företagen ska hållas intakt vid generationsskiften genom slopad arvs- och gåvoskatt mellan makar och bröstarvingar. Förmögenhetsskatten bör också avvecklas, i ett första steg genom avskaffad sambeskattning. I vår budgetmotion finns dessa förslag fullt finansierade. Vad ovan anförs om att slopa arvs- och gåvoskatten mellan makar och bröstarvingar samt att avveckla förmögenhetsskatten, i ett första steg genom avskaffad sambeskattning, bör ges regeringen till känna.
Särreglerna för beskattning av närstående innebär att närstående hamnar i en sämre situation än andra anställda. Enligt Företagarna finns det t.ex. begränsningar i den lön som en närstående beskattas för själv och eventuell högre lön beskattas hos företagaren. En närstående har inte heller samma rätt till utbildning utan att förmånsbeskattas vid personalavveckling. I familjeföretag är verksamheten ofta beroende av att familjemedlemmar rycker in och t.ex. utför feriearbete. Det är märkligt om någon som kanske siktar på att ta över företaget en dag ska särbehandlas skattemässigt jämfört med övriga anställda. Särreglerna för beskattning av närstående bör därför slopas. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att beskattningen av fåmansbolag är skadligt utformad och bör ändras. De s.k. 3:12-reglerna finns till för att förhindra att högre beskattade löneinkomster (56 % skatt) omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster (30 % skatt). Även förutsatt skattesänkningar behövs en förordning som hanterar problematiken mellan de olika skattesatserna. Den s.k. 3:12-utredningen föreslog en hel del positiva förslag till förbättringar i nuvarande regelsystem, bl.a. ett införande av den s.k. BEK-modellen (beskattat eget kapital=BEK). En sådan modell gör det möjligt att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets egna kapital, dvs. allt arbetande kapital i bolaget. Centerpartiet förordar att en större del av kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår. Svenskt Näringslivs förslag anger att kapitalunderlaget skulle omfatta 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av obeskattat kapital; en avvägning vi anser rimlig och därmed har finansierat fullt ut i vårt budgetförslag. Vidare anser vi att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i fåmansbolag att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Vad ovan anförs om att i 3:12-regelverket införa en BEK-modell samt att höja klyvningsräntan till en nivå 15 % över statslåneräntan bör ges regeringen till känna.
I dagens administrativa sanktionssystem med skattetillägg och sanktionsavgifter fungerar skattemyndigheten som beslutande instans. Centerpartiet anser att lagen bör ändras så att myndigheten ska tvingas visa att företagaren visat oaktsamhet eller haft uppsåt att lämna felaktiga uppgifter för att man ska kunna utdöma ett skattetillägg och upptaxering. Om en företagare idag vill överklaga ett beslut om skattetillägg från skattemyndigheten till domstol, tvingas företagaren ändå betala in tillägget och den upptaxerade summan innan den rättsliga prövningen ägt rum. Detta förhållande strider mot ett rimligt rättsmedvetande. Centerpartiet anser att ett eventuellt skattetillägg och upptaxering inte ska behöva betalas in förrän dom avkunnats i sista rättsinstans i de fall en företagare väljer att överklaga ett beslut från skattemyndigheten. I beräkning av skattetillägets storlek och utformning skall även vägas in gällande EU-regler vilka anger att sanktion/straff skall stå i proportion till brottets storlek och allvar. Vad ovan anförs om förändringar i skattelagstiftningen bör ges regeringen till känna.
En småföretagare har sällan möjlighet att själv driva sitt skattemål utan måste anlita skattejurister. Som ersättningslagen fungerar idag får man inte full ersättning av det allmänna för den experthjälp man behöver. Det gör att bara företag med god ekonomi har råd att driva skattemål på ett acceptabelt sätt, vilket gör att småföretagen återigen upplever olikhet inför lagen. Möjligheterna att anlita allmän experthjälp vid skattemål bör förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt Företagarna kommer det signaler om att vissa storföretag förlänger sina betalningstider på ett sådant sätt att underleverantörer måste betala in momsen på en transaktion innan de har fått betalt från sin kund, storföretaget. För att inte företagare ska tvingas betala in mervärdesskatt på skattekontot innan företagaren fått betalt av sin kund borde tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt förskjutas. Inbetalning av skatter och avgifter för anställd personal samt skatt för företaget eller företages ägare (sk. p-skatt), är inte synkroniserat med mervärdesskatteperioden. Detta gäller mindre företag. Inbetalning och deklaration av dessa skatter och avgifter skall ske inom 14 dagar efter debiteringsmånadens utgång (den 12:e). Detta förhållande leder till administrativa problem och i vissa fall till felredovisningar. Sammantaget bör därför en gemensam period hanteras och en gemensam tidpunkt fastställas för redovisningen. Denna kan lämpligen avse den sista dagen i efterföljande månad. I dessa förändringar måste givetvis även betalningsflödeseffekter för både företagen och staten beaktas.
En gemensam betalningsdag enligt detta förslag liknar det system som gäller för större företag. Vad ovan anförs om att tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt bör förskjutas samt vad som ovan anförs om gemensam betalnings- och redovisningsdag bör ges regeringen till känna.
Vid handel mellan företag inom EU, men utanför den nationella gränsen, debiteras inte mervärdesskatt mellan företagen, förutsatt att respektive företag innehar ett s.k. VAT-nummer (VAT = value added tax = mervärdesskatt). Detta förenklade förfarande borde kunna tillämpas även i handel mellan svenska mervärdesskatteregistrerade företag då samtliga dessa finns registrerade inom samma VAT-system. Nackdelen med nuvarande momsredovisningssystem är att mycket stora summor pengar flyttas mellan företag samt mellan företag och staten utan något beskattningssyfte. Bedrägeri och felaktigheter i redovisningshanteringen tömmer systemet löpande på ett antal miljoner årligen.
Genom att radikalt minska volymen pengar i omlopp och genom att koncentrera momsuttaget och kontrollen till det led där slutlig beskattning skall ske, mot konsument eller ej avdragsgill del, kan effektiviteten öka och den administrativa belastningen på företagen och skattemyndigheten minska. En utredning som belyser detta alternativ bör tillsättas. Detta bör ges regeringen till känna.
I och med att konkurrensen ökar förändras även förutsättningarna för företagaren. Genom att söka likvärdiga konkurrensvillkor med övriga EU kan ytterligare tillväxt och därmed även välfärd uppnås i Sverige. Den globala ekonomin ställer krav på en högre grad av konkurrensneutralitet i de skatter och regelverk som omger företagande. Det gäller bland annat utformningen av skatter, arbetsgivaravgifter och ytterligare avregleringar av befintliga monopol. Konkurrensverket måste ges tillräckliga resurser för att komma tillrätta med kartellsituationer inom t.ex. bygg- och livsmedelsindustrin. Detta för att ge lägre konsumentpriser och för att gynna småföretagen.
Sveriges konkurrenskraft är på många plan bra, och dessutom tar svenskar i en europeisk jämförelse många patent per invånare och år. I ljuset av detta är det extra allvarligt att den statliga forskningen är fortsatt eftersatt, speciellt som även många av de stora företagen aviserat kraftiga neddragningar på forskningsområdet. Stora forskningsprogram bidrar till att alla möjliga kringliggande näringar får en skjuts framåt. Positiva synergieffekter av de amerikanska rymdprogrammen i USA på 1960-talet kommer fortfarande den amerikanska ekonomin tillgodo i allra högsta grad.
Centerpartiet anser att det behövs stora offentliga satsningar på bl.a. miljöteknik och IT. Vad gäller miljöteknik vore vinsten dubbel: bättre kunskap och förutsättningar till miljödriven tillväxt samt ökad export av denna högteknologi till andra länder. Det är glädjande att regeringen nu föreslår krav som Centerpartiet drivit, bl.a. vad gäller satsningar på miljöteknikexport och IT. Vi anser dock inte regeringens satsningar vara tillräckliga. Vad gäller IT anser vi att en sammanhållen nationell satsning på bredband i hela landet är en nödvändig investering för att ge förutsättningar för företagande och tillväxt i hela landet. Se vår IT-motion (T474).
Tillgång till kompetent arbetskraft kopplat till en ökad produktivitet är krasst sett den ekonomiska grundbulten för ökad tillväxt. Den demografiska prognosen för Sverige talar sitt tydliga språk; vi kommer snart att ha arbetskraftsbrist, framför allt inom offentlig sektor. Centerpartiet är pådrivande för att Sverige snarast bör undersöka hur vi öppnar för vidgad arbetskraftsinvandring, både för att bedriva verksamhet som anställd och som egenföretagare. Arbetskraftsinvandrarna under 1950-, 60- och 70-talen bidrog till att stärka inkomstutvecklingen i landet såväl som den kulturella mångfalden och dynamiken. Föreställningen att invandring per se innebär kostnader för samhället är konstruerad och i många fall ett resultat av undermålig integrationspolitik. Ett fullödigt resonemang om detta återfinns i vår motion om integration och arbetskraftsinvandring (c 120).
Förutom generell arbetskraftsbrist finns också ett både akut och latent problem med brist på arbetskraft med speciell kompetens. Det handlar om brist på högskoleutbildade som kan driva utvecklingen i småföretagen vidare, men även om praktisk kompetens hos personer som arbetar med specifika tillverkningsprocesser. En ökad tillgång på arbetskraft kräver krafttag mot långtidssjukskrivningarna, en ökad sysselsättning bland invandrare samt en öppning för arbetskraftsinvandring.
Centerpartiet anser att ett ökat samarbete mellan skola och arbetsliv är viktigt för att ge arbetslivet ett större inflytande över gymnasieskolans utbildningar med yrkesämnen. Därigenom bedöms också arbetslivets företrädare få ett större intresse av att ta ansvar för utbildningar. Lärlingsutbildningar och KY-utbildningar utgör viktiga delar i att få fram kompetens anpassad till såväl nationella som lokala förutsättningar. I alla stadier, från och med grundskola till universitet, bör skolan spela en större roll i att vara delaktig i att skapa intresse för entreprenörskap och företagande. Skolan fokuserar generellt sett ensidigt kring målet om ”anställningen”.
Det gäller att stimulera innovationer och nyföretagande i samverkan mellan högskolor och det omgivande samhället. Lokala och regionala aktörer, som högskolor, kommuner och lokalt näringsliv, bör stimuleras att i än högre grad samverka kring lokal utveckling. Regionala fonder och bolag i samverkan med universitet, högskolor och näringsliv har visat sig framgångsrika både i Sverige och USA. Klusterbildning är ett annat exempel på hur företagande och tillväxt kan uppstå lokalt under speciella förutsättningar.
Det behövs förbättrade möjligheter till delägarskap för dem som är inblandade i kommersialiseringen av forskningsresultat. Detta innebär även att forskare inom universitet och högskolor i högre grad måste vara beredda att avstå delar av rättigheterna till sina forskningsresultat till universitetet eller högskolan där forskningen bedrivits, om forskaren själv inte har intresse av att kommersialisera sina forskningsresultat. Ett annat incitament för högskolorna att i ökad utsträckning kommersialisera sina forskningsresultat vore att tilldela fler högskolor holdingbolag. Yrkande i detta hänseende återfinns i vår motion om regional utveckling och landsbygdspolitik (N328).
Tillväxtpolitik innefattar en aktiv regionpolitik som i sin tur består av både en storstadspolitik och en landsbygdspolitik. Sveriges tillväxt är direkt förbunden med tillväxten i regionerna och beroende av de egenskaper och potentialer regionerna tillsammans besitter. Som nämnts inledningsvis sker regionernas bidrag till den nationella tillväxten genom att fler människor i hela Sverige går från arbetslöshet till sysselsättning, och att företagen i hela Sverige blir mer lönsamma och produktiva. Växtkraft skapas med andra ord bäst underifrån. När många människor är med och bygger samhället underifrån kan den lokala utvecklingen ta fart.
Den regionala utvecklingen är avhängig en omfördelning av makt, makten över resurser och beslut. I enlighet med federalismens principer menar Centerpartiet att lokala och regionala organ har ett betydligt bättre beslutsunderlag än centrala myndigheter, och samtidigt kan uppnå större effektivitet när det gäller att ta beslut rörande lokala och regionala frågor.
Den regionala utvecklingen utvecklas i första hand regionalt. Tillväxtförutsättningar ser olika ut på olika platser och måste därför få utformas därefter. Tillväxt kan inte varaktigt skapas av bidrag och stöd. Centerpartiets skatteförslag om att växla avdrag mot en skatterabatt, ökar kommunernas skattebas drastiskt och är en viktig del i vår politik för en mer federalistisk makt- och ansvarsfördelning. Förslaget i sin helhet presenteras i vår skattemotion (Fi306). Centerpartiet har medverkat i den parlamentariska s.k. Utjämningskommittén som har till syfte att se över det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet. Vi har där verkat för en förstärkning av den kommunala skattebasen för att på så vis minska belastningen på utjämningssystemet och reducera kraven på inbetalningar från kommuner med bättre ekonomi.
För att skapa livskraft och tillväxt i hela Sverige måste det finnas vissa grundförutsättningar: bra utbildning, decentraliserad forskning, väl utbyggd infrastruktur, närhet till sjukvård m.m. Potentialen för tillväxt finns i hela landet, men utfallet är ofta beroende på tillgången till goda kommunikationer, något som både storstäder och landsbygd kan vittna om. Det är ett statligt intresse och ansvar att garantera infrastrukturen, både den traditionella och den digitala, i hela landet. Genom framkomliga och säkra vägar året runt, goda kollektivtrafikförbindelser och ett utbyggt bredbandsnät borgar vi för tillväxt, livskraft och självbestämmande i hela landet. Vad ovan anförs om att vissa grundförutsättningar såsom bra utbildning, decentraliserad forskning, väl utbyggd infrastruktur, närhet till sjukvård m.m. är en förutsättning för tillväxt i hela landet bör ges regeringen till känna.
Starka och väl sammansatta regioner har visat sig leda till en mer flexibel arbetsmarknad, större närmarknad för hemmaföretagen, bredare utbud av näringar, konkurrens – och även möjligheter till samverkan. I södra och mellersta delarna av Sverige har det under de senaste åren skett en betydande regionförstoring i takt med de förbättrade möjligheterna till pendling med bl.a. snabbtåg. Länsstyrelsen i Norrbotten konstaterar dock att i norra delarna av landet, särskilt inlandet, har motsvarande regionförstoring inte skett.
Sverige är rikt på naturresurser, t.ex. skog, vilka kan vidareutvecklas. Satsning på småskalig livsmedelsproduktion, naturturism, upplevelseindustri och förbättringar för de areella näringarna ger resurser och möjlighet för livskraftiga företag. I utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle har de gröna näringarna en nyckelroll. I vår motion om regional utveckling och landsbygdspolitik (N328) anslår vi ca 400 miljoner i satsningar på landsbygdsturism, småskalig livsmedelsproduktion, kompetensutveckling inom fiskerinäringen samt utveckling av alternativa drivmedel från spannmål och skogsråvara.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Maud Olofsson (c) |
|
|
Agne Hansson (c) |
Åsa Torstensson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Lena Ek (c) |
Eskil Erlandsson (c) |