Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förlägga detta institut till Jönköping.
Industrin utgör en viktig bas för Sveriges välstånd och ekonomiska tillväxt. Det industriella systemet, bestående av industriföretag och underleverantörer i form av tjänsteföretag, bidrar till nästan hälften av Sveriges BNP. Av denna industrisektor utgör verkstadsindustrin, som inkluderar elektronik och telekomindustrin, ungefär hälften.
Sveriges framtida konkurrenskraft hänger i stor utsträckning på vår förmåga att utveckla nya produkter och nya företag. För att hålla världsklass måste det finnas väl utvecklade kanaler mellan forskning inom universitet och högskola och den utveckling som bedrivs i företag. Forskning och utveckling har avgörande betydelse för verkstadsindustrins konkurrenskraft. Industriella produkter blir alltmer komplexa. Nya krav tillkommer på miljö, på kvalitet och på korta ledtider. Det ökar kraven på kunskap och kompetens hos medarbetare i verkstadsindustrin. En redan tidigare exportberoende industri har blivit alltmer beroende av internationella strukturer. Ett ökat utlandsägande, internationaliseringen och ökad specialisering i FoU har minskat samarbetet inom landet med svenska kunskapscentra. En stark konkurrens har medfört att laboratorieresurser och centrala FoU-enheter har avvecklats på företagen, och de köper istället sådana tjänster externt. Företagens FoU-verksamhet kommer i ökad utsträckning att lokaliseras till sådana länder som erbjuder starka forsknings- och utvecklingsmiljöer.
Många mindre och medelstora företag fungerar som underleverantörer till de större företagen. Numera ställs krav på underleverantörerna att de i sina leveranser även ska svara för utvecklingsinsatser. Ofta saknas såväl vana som utbildad personal för detta hos de mindre och medelstora företagen vilket gör dem mer sårbara för framtiden om inte sådana tjänster finns att köpa. Allt fler företag får alltså behov av det FoU-stöd som industriforskningsinstituten kan ge. Idag är det mycket få av företagen med färre än 500 anställda som får del av FoU-verksamheten. Detta måste förändras.
Ett starkt nationellt innovationssystem behövs för att befästa de stora företagens närvaro i Sverige och för att utveckla mindre företag som vill växa. Den av staten stödda FoU-verksamhet som utförs på högskolor och i forskningsinstitut är mycket viktig. Dessvärre går utvecklingen i fel riktning vad beträffar satsningar. Det statliga stödet till FoU som andel av BNP minskar kraftigt i Sverige. Flera stora företag reducerar också sin forskningsbudget. Ericsson minskar sin FoU med 30 procent i Sverige och Electrolux flyttar en del av sin FoU till Tyskland och Italien. Forskningsinstituten, som ofta har ett starkt statligt stöd utomlands, får i Sverige mindre än tio procent av finansieringen från staten.
Svensk verkstadsindustri behöver en stark samarbetspartner på detta område i form av ett brett forskningsinstitut som kan samla de kompetenser som företagen efterfrågar. Ett starkt institut behövs också som partner i europeiska samarbeten kring nya teknologier. Industriforskningsinstituten har sin huvuduppgift i den tillämpade forskningen, mellan universitets och högskolors grundläggande forskning och företagens utveckling av produkter. Instituten ska förmedla ny kunskap till företagen. Instituten har också uppdragsverksamhet gentemot företag. Dagens industriforskningsinstitut är var för sig mycket kompetenta men en samordning krävs för att möta morgondagens behov. Forskningsinstituten måste byggas så att de blir en arena för att hitta strategiskt intressant tillämpad forskning.
Just nu pågår en nödvändig omstruktureringsprocess av forskningsinstituten. En programkommitté har presenterat en framtida tänkt struktur med följande fyra områden:
Bio-, miljö- och byggteknik, Fiber- och förpackningsteknik, Informationsteknik och Material- och verkstadsteknik. Utvecklingen inom industrin talar för bildande av industriforskningsinstitut som kan spela en nationell roll som koordinatörer. Instituten måste också kunna uppträda som samarbetspartner mot utländska intressenter liksom vid finansiering via EU:s strukturfonder.
Förslaget om ett brett verkstadstekniskt forskningsinstitut är mycket positivt. IRECO bör snarast genomföra denna fusion av gamla institut. Institutet för material- och verkstadsteknik måste kunna möta industrins behov av tillämpad forskning och utveckling. I breda industriella projekt krävs kompetenser från ett antal olika teknik- och FoU-områden. Institutets uppdrag och verksamhet måste tydliggöras både utifrån övergripande behov och utifrån konkret efterfrågan i industrin.
Det är viktigt att ett institut för material- och verkstadsteknik får en strategiskt geografisk placering. En placering i Jönköping är att förorda av följande skäl:
Forskningsinstituten måste i ökad utsträckning arbeta med och mot mindre företag som idag är underleverantörer. I och runt Jönköping finns det företag av den storleken och med den inriktningen.
Tillgången till ett ”levande laboratorium”, d.v.s. ett av landets mest företagstäta län är en tillgång för forskningsinstitutet. Högskolan i Jönköping har väl etablerade kontakter, t.ex. genom att alla programstudenter vid Ingenjörshögskolan och Internationella Handelshögskolan har ett fadderföretag.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Maria Larsson (kd) |
|
|
Bengt-Anders Johansson (m) |
Alice Åström (v) |
|
Margareta Andersson (c) |