Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning och utvärdering av användningen av offentliga resurser till stöd för sysselsättning och tillväxt.
I förarbetena till arbetet med de regionala tillväxtprogrammen framhöll regeringen bl.a. betydelsen av sektorssamverkan och samordning av resurser mellan olika områden som har betydelse för den regionala utvecklingen i allmänhet, och för sysselsättning och tillväxt i synnerhet.
Regionala tillväxtprogram utarbetas i en tid då konjunkturen kännetecknas av lägre tillväxt, högre arbetslöshet och större svårigheter att öka sysselsättningen.
I Västra Götalandsregionen återspeglas detta i att en tidigare relativt stark ökning av BRP (bruttoregionalprodukten) har avtagit. Arbetslösheten ökar på nytt, och enbart bland unga människor har den ökat med 40 procent under det senaste året.
Allvarligast av allt är att sysselsättningsökningen i praktiken uteblir under det närmaste året. Den uppgick under fyraårsperioden 1999–2002 till mer än 40 000 människor (i genomsnitt ca 10 500 människor per år) eller drygt 6 procent enbart i Västra Götalandsregionen. Enligt den senaste prognosen från Länsarbetsnämnden kommer sysselsättningen endast att öka med mindre än 1 000 personer fram till halvårsskiftet 2004.
Konjunkturläget medför bl.a. att arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser växer i betydelse för att motverka ökad arbetslöshet på kort och medellång sikt. De tillväxtpolitiska insatserna får därför sannolikt inte några effekter på sysselsättningen utan betydande draghjälp från en mer positiv konjunkturutveckling.
Det rådande konjunkturläget medför också att fokus i ännu högre grad måste riktas på utbytet av de resurser som används för att främja sysselsättning och tillväxt i vid mening. I det här sammanhanget väger arbetsmarknads- och vissa utbildningspolitiska åtgärder väldigt tungt.
Uppmärksamhet måste också riktas på resursanvändningen inom EU:s olika strukturfonder och/eller särskilda program, statliga och regionala insatser till stöd för näringslivets utveckling i allmänhet och enskilda företag. Utredningen om ”Företagsutveckling på regional nivå” (SOU 2002:101) innehöll uppgifter av den här karaktären.
Västra Götalandsregionen har för sin del beslutat att ”under 2004 ska en översyn göras av befintliga resurser för regional utveckling och tillväxt, i syfte att åstadkomma en bättre samordning”.
Från regional synpunkt har LO-distriktet i Västsverige kartlagt storleken av offentliga resurser inom fem områden (arbetsmarknad, investeringar i infrastruktur, EU:s strukturfonder, statligt och regionalt stöd till näringslivets utveckling) som är relevanta i det här sammanhanget.
Svårigheterna att uppnå en samlad bild av omfattningen av de samlade statliga och andra samhälleliga resurser för de här ändamålen är stora. Det borde emellertid vara av ett mycket starkt intresse för både staten och regionerna/länen att fortlöpande följa utvecklingen av det s.k. regionala tillväxtkapitalet, och dess fördelning på ändamål och län. Det regionala tillväxtkapitalet framstår som det relevanta begreppet för att uppnå en helhetsbild av insatser inom flera områden.
Erfarenheterna innebär också att offentliga resurser till stöd för regional utveckling, sysselsättning och tillväxt uppvisar en väldigt splittrad bild. Antalet nationella program för t.ex. lokal näringslivsutveckling och innovationssystem har vuxit i antal. Antalet stödformer till näringslivet är betydande. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är också omfattande. Av EU:s strukturfonder/program är inte mindre än elva stycken relevanta för Västra Götalandsregionen. Flera statliga myndigheter – huvudmän – är involverade.
Kvantitet ifråga om projekt kännetecknar erfarenheterna av tillväxtavtalen, och andra delar av de olika insatsområdena. Enbart Västra Götalandsregionen har medverkat till ca 450 projekt inom ramen för tillväxtavtalen fram till det senaste årsskiftet. Denna starka projektfixering förstärks av att EU:s strukturfonder bidrar till finansieringen av mer än 6 000 olika projekt, varav Mål 2 har avsett ca 120 projekt, enbart i Västra Götalandsregionen.
De här förhållandena aktualiserar också behovet av uppföljning och utvärdering av såväl enskilda projekt som hela programområden och delar av dessa. Utbytet av offentliga resurser – ytterst skattemedel – till stöd för regional utveckling ur framför allt sysselsättningsperspektiv – behöver klargöras på ett tydligt sätt. Från dessa synpunkter tilldrar sig tillväxtavtalen, nationella program och stödformer till näringslivet och enskilda företag, EU:s strukturfonder och arbetsmarknadspolitiska program ett särskilt stort intresse.
Samtidigt finns det anledning att pröva om antalet program, stödformer m.m. är ändamålsenliga, och ger tillräckligt stort utrymme för målstyrning och underlättar sektorssamverkan istället för stark regelstyrning av resurserna inom respektive område.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Jan-Olof Larsson (s) |