Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om helhetssyn och samordning i beslutsfattande som rör läkemedels- och bioteknikindustrins förutsättningar i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade förutsättningar för läkemedelsforskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade förutsättningar för klinisk forskning i Sverige.
De industripolitiska förutsättningarna för innovativ verksamhet i Sverige måste ses mot bakgrund av EMU-omröstningen. Mycket talar för att det nu är särskilt angeläget att vårda de områden där vi har goda nationella förutsättningar. Forsknings- och utvecklingsarbete på det biomedicinska området är ett sådant. Det finns starka skäl för riksdagen att överväga vilka forsknings- och näringspolitiska åtgärder som kan vidtas för att upprätthålla kreativiteten i denna sektor.
För att skapa goda förutsättningar för industrin krävs samordning och ett helhetsgrepp. Regeringen bör ta initiativ till en genomlysning av industrins förutsättningar i Sverige. Det bör resultera i ett näringspolitiskt program för området.
Läkemedels- och bioteknikindustrin har en viktig roll i svenskt näringsliv och samhälle. Sverige är internationellt framgångsrikt med en stark läkemedelsindustri och ursprungsland för två ledande bolag – Astra och Pharmacia. Sverige har även den största bioteknikindustrin i världen relativt sin befolkningsstorlek mätt i antal bolag och är i absolut antal nummer nio i världen. Läkemedelsindustrins exportvärde är 43 miljarder kronor (2002). Läkemedelsprodukter svarar för 6,3 procent av den totala exporten.
De europeiska regeringscheferna har vid ett flertal tillfällen uttryckt målet att EU ska vara den ledande regionen då det gäller företagande, utveckling och kompetens. Inom läkemedelssektorn har utvecklingen varit den motsatta under den senaste 10-årsperioden, från att EU har varit den ledande regionen till att USA har passerat och dragit ifrån under 90-talet. 1990 var de europeiska forskningssatsningarna på läkemedel 30 procent större än de amerikanska medan förhållandet 1999 var det omvända.
Läkemedelsindustrin är beroende av beslut som fattas inom olika samhällssektorer som forskningspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik och förvaltningspolitik. Därtill tillkommer beslut som fattas på andra nivåer och som statsmakten inte råder över. Allt detta ställer krav på att det skapas system som underlättar för en helhetssyn för läkemedelsindustrins utveckling.
Förutsättningarna för läkemedelsindustrins forskning har varit goda i Sverige. Samspelet mellan hälso- och sjukvården och forskningen har fungerat väl. Den kliniska forskningen har haft goda förutsättningar. Detta har varit en bidragande orsak till svensk läkemedelsindustris framgångar. De senaste årens utveckling har dock börjat försvåra och försämra förutsättningarna genom bl a sjukvårdens allt hårdare ekonomiska styrning och kraftiga besparingar samt en försvagad forskningsmiljö på universitetssjukhusen.
Läkemedelsindustrin har en hög forskningsandel, utvecklas i samspel med samhället, kräver välutbildade medarbetare och har ett högt förädlingsvärde. Det är också en verksamhet med stor samhällsnytta som ger den enskilde betydande välfärdsvinster och bidrar till nationens tillväxt. Det är sådan verksamhet som ekonomer, politiker och samhällsanalytiker menar att Sverige behöver och ska utveckla. Sverige ska inte vara ett land för legoproduktion med låglöneprofil.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Nyamko Sabuni (fp) |