Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om långsiktiga villkor för energiförsörjningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av infrastruktur för naturgas i Dalarna.
I allt högre grad skärps konkurrensen för tillverkningsindustrin. Världshandeln blir allt friare och företag slår sig samman i stora koncerner som har möjlighet att flytta produktion mellan olika länder för att nå de lägsta kostnaderna och de bästa fördelarna. Detta är en påtaglig verklighet för ett industriberoende län som Dalarna. Stora Kopparberg var tidigare ett exporterande storföretag med huvudkontor i Dalarna och huvuddelen av produktionen inom länets gränser. Idag är Dalarnas skogs- och stålindustri inordnade i världsföretag där huvudkontoren inte ens ligger i Sverige. Detta innebär inte att möjligheten till fortsatta industriinvesteringar i Dalarna gått förlorade, men utsattheten för konkurrens är idag mycket stor.
Dalarnas län har jämfört med de flesta andra län ett större beroende av några få energikrävande basindustrier, t ex:
|
SSAB Tunnplåt, Borlänge |
2500 anställa |
|
Fundia, Smedjebacken |
450 anställda |
|
Avesta Polarit, Avesta |
1050 anställda |
|
Grycksbo Pappersbruk, Grycksbo |
550 anställda |
|
Fors Kartongbruk, Avesta |
750 anställda |
|
Kvarnsveden |
900 anställda |
|
Avesta Polarit Klosterv., Hedemora |
200 anställda |
|
Boliden Mineral, Hedemora |
250 anställda |
|
Erasteel, Hedemora |
200 anställda |
Industrin är en av länets viktigaste sektorer. Några industrikommuner i länet skulle drabbas oerhört hårt om en eller flera av dessa basindustrier slutade att investera i Dalarna. Följdverkningarna av en sådan utveckling skulle drabba hela länet genom minskat befolknings- och skatteunderlag för sjukvård och annan service. Det är därför viktigt att slå vakt om skogs- och stålindustrin i Dalarna. Detta bör naturligtvis ske samtidigt som vi genomför program för att öka förädlingsgraden i befintlig industri samt bredda näringslivet med fler, nya småföretag.
Regeringsförklaringens starka betoning på tillväxt ger positiva signaler för de delar av Sverige som likt Dalarna är starkt beroende av energiintensiv basindustri. För att få fart på tillväxten i hela Sverige behövs en långsiktigt växande basindustri som ger underlag för tillväxt i övriga näringslivsgrenar. Det är företagens roll att investera i nödvändig infrastruktur för energiförsörjningen och i industrianläggningar, men det är politikens uppgift att se till att företagen vågar investera. En framåtsträvande politik som underlättar investeringar är vad Dalarna behöver.
Investeringar i såväl basindustri som i framtida elproduktion kommer att ske i det land där bäst förutsättningar för utbyggnad finns. Sveriges relativt utsatta geografiska läge, där basindustrin har långa avstånd till sina kunder, har uppvägts av Sveriges historiskt låga elpriser och goda tillgång till råvaror.
För att underlätta fortsatta investeringar i basindustrin måste de långsiktiga förutsättningarna för kompetens, transporter, råvaror och energiförsörjning tryggas. En del av detta är hanterat genom gjorda insatser i länet. Ett exempel på det är Högskolan Dalarna. Det stora osäkerhetsmomentet när det gäller basindustrins framtid är energiförsörjningen. Att energiförsörjningen är viktig för basindustrin behöver inte närmare bevisas, det framgår av den oro som basindustrin visat på grund av den senaste tidens ökade energikostnader. Energifrågan är en avgörande faktor när det gäller möjligheterna att få till stånd en investering i en ny pappersmaskin i Kvarnsveden.
Dalarnas län behöver få en bättre långsiktighet om villkoren när det gäller energiskatterna och klimatpolitiken. Regeringens mål för energipolitiken, att ”på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor”, måste uppnås. I energiskattefrågan gäller det att freda basindustrin från orimliga ökningar av energikostnaderna. Istället måste förutsättningar skapas för såväl uppgradering av befintliga anläggningar som investeringar i ny elproduktion från exempelvis kraftvärme och mottryck. En del av dessa anläggningar kan med fördel ligga i Dalarna som därigenom skulle få en mer lokalt baserad elförsörjning.
Vidare bör utbudet på energimarknaden i Dalarna breddas genom utbyggnad av ledningsnät för naturgas till de viktigaste basindustrierna. Detta är en förutsättning för ökad elproduktion i kraftvärme och mottryck. Naturgas leder också till minskade utsläpp när den ersätter kol och olja samt avlastar väg och järnvägsnät tack vare den ledningsburna transporten. På sikt kan också naturgas bidra till att bredda näringslivet och underlätta ökad förädlingsgrad. Naturgas har en stor flexibilitet för industriell användning och möjliggör industriproduktion som kräver gasformiga bränslen.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Hans Unander (s) |
|
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
Anneli Särnblad Stoors (s) |