Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla kärnkraftsavvecklingen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.1
1Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Svensk energipolitik har hamnat i en återvändsgränd. Vi har tydliga målkonflikter som synes svåra att lösa. Samtidigt som vi ska minska klimatpåverkan genom att ej förbränna fossila bränslen ska vi avveckla kärnkraften, den elproduktion som inte ger några koldioxidutsläpp. Och detta trots att det inte finns alternativ framme. Sverige har redan bristande produktionskapacitet vad gäller el och då driver regeringen tillsammans med stödpartierna en linje som innebär att befintlig produktion ska ställas av.
Det bästa vore nu om regeringen tillsammans med tillväxtpartierna på den borgerliga sidan kunde gå samman och föra en realistisk energipolitik syftande till att säkra energiförsörjningen för hushåll och industri till rimliga priser. Detta är en viktig faktor för vårt lands välstånd. Dessutom skulle en politik som innebär att vi använder våra kärnkraftsreaktorer så långt det är tekniskt möjligt skona vår miljö. Vi behöver då inte importera kolbaserad el eller dra igång avställda inhemska kolkraftverk. Riksdagen bör därför nu säga ifrån och avbryta den pågående kärnkraftsavvecklingen.
Istället för att avveckla kärnkraften bör kärnkraftsskatten avvecklas. Skatt på kärnkraft kallas idag effektskatt – en form av produktionsskatt – och är en beskattning av den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. Med termisk effekt avses kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Den skall betalas oavsett om reaktorn producerar el eller inte. D v s, även om man inte producerar elström, ska man betala en avsevärd summa i skatt. Jämför vilken annan produktion som helst så inser man hur absurd denna skatt är.
Idag betalas ca 2 miljarder om året i effektskatt, motsvarande ca 2,7 öre per kWh.
Effektskatten på kärnkraft har flera negativa effekter på både sysselsättningen, miljön och konkurrensen. Effektskatten är i praktiken en investeringsskatt och leder till att kärnkraftsägarna avstår från långsiktiga investeringar i befintliga reaktorer.
De ökande skattekostnaderna överförs till hushåll och industri. Basindustrin, som idag direkt och indirekt ger jobb åt 270 000 människor, drabbas därmed också negativt av effektskatten. Effektskatten slår särskilt hårt mot de elintensiva industrierna. För de mest utsatta anläggningarna motsvarar en höjning av elpriset med 1 öre/kWh en höjning av lönen för de anställda med 16 procent. Det visar vilka storlekstal som det handlar om. Konsekvensen blir att investeringar ifrågasätts, senareläggs eller går Sverige helt förbi.
Detta är ett osunt konkurrensförhållande för svenska företag. Genom att elpriserna – till följd av skatten – blir högre än nödvändigt är det även ett bakslag för avregleringen av energimarknaden.
Effektskatten hämmar tillväxten i landet. Företagens investeringsmöjligheter och deras arbetstillfällen är grundbultar i den svenska välfärden. Förloras detta innebär det att Sverige förlorar välfärd. Det är därför väsentligt att effektskatten avvecklas snarast.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Axel Darvik (fp) |
Nyamko Sabuni (fp) |