Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att Rymdstyrelsen ges sådana direktiv som möjliggör inriktning av rymdverksamheten även mot icke-europeiska länder, främst USA, inom områden där svensk industri är internationellt konkurrenskraftig.
Den svenska rymdverksamheten bedrivs huvudsakligen inom ramen för European Space Agency (ESA). Utöver detta europeiska samarbete finns även inom EU bilaterala samarbeten, främst med Frankrike.
Sverige har under lång tid varit en aktiv part i ESA-samarbetet, och svenska företag – främst Saab Ericsson Space och Volvo Aero – har framgångsrikt kunnat hävda sig med leveranser inom olika utvecklingsprojekt. Rymdverksamheten utgör spjutspetsen vad avser utveckling av såväl teknologi som kompetens och utbildningsnivå inom landet. Att delta i det europeiska rymdsamarbetet Ariane har lett till väsentliga positiva effekter förutom för Volvo Aero även för svensk företagsamhet bland annat inom närområdet – fyrstadsregionen – och för samarbetspartner inom universitet och högskolor. Saab Ericsson Space kan visa upp motsvarande positiva effekter.
Att Sverige kunnat hävda sig inom detta högteknologiska område beror huvudsakligen på den kompetensöverföring som skett från den militära verksamheten. Detta kan exemplifieras med verksamheten på Volvo Aero. Volvo Aero har sedan decennier tillbaka utvecklat framdrivningsfunktionen till flygvapnets motorer. Detta har skett genom samarbete med utländsk industri, från början Rolls-Royce men på senare decennier med amerikansk industri – Pratt & Whitney och General Electric. Utvecklingen inom dessa projekt har resulterat i en enastående kompetens hos Volvo Aero, samtidigt som samarbetsformer med amerikansk industri utvecklats.
Detta samarbete har gjort Volvo Aero till en effektiv samarbetspartner även inom området civila flygmotorer. Under de senaste 20 åren har Volvo Aeros verksamhet inom det civila området ökat från i princip ingenting till att utgöra över 50 % av företagets totala omsättning.
Den europeiska rymdverksamheten har som ett huvudmål att skapa och bibehålla en egen självständig programverksamhet oberoende av USA. Arianeprogrammet är ett exempel på detta, och svensk rymdindustri deltar som en viktig samarbetspartner inom flera områden i detta projekt.
I dag finns dock mycket litet samarbete med USA inom rymdområdet. Det finns förutsättningar för ett samarbete, men den europeiska enhetstanken har oftast resulterat i att dessa samarbeten inte kunnat realiseras.
Det europeiska samarbetet är en förutsättning för rymdindustrins fortlevnad. Dock gagnar det inte konkurrenskraften hos berörda industrier att begränsa möjligheten att även samarbeta med andra industrier utanför Europa. Det finns exempel på samarbetsprojekt med industrier i USA som skulle innebära att den svenska konkurrenskraften ökar och därmed också möjligheterna för Arianeprogrammet att utvecklas positivt. Att uppmuntra denna sorts samarbete utanför EU är därför viktigt både för svensk industris framtid och för det europeiska samarbetsprogrammet.
Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör ge regeringen tillkänna att ge Rymdstyrelsen sådana direktiv att det är möjligt att inrikta rymdverksamheten även mot icke-europeiska länder, främst USA, inom områden där svensk industri är internationellt konkurrenskraftig. Dock är det viktigt att denna inriktning inte innebär en nackdel för det europeiska programmet.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Ingemar Vänerlöv (kd) |