Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om wellpappens tillväxtpotential.
Ett exempel på papperstillverkning med stora utvecklingsmöjligheter är wellpapp. Wellpapp är ett av världens mest använda förpackningsmaterial. Flertalet varor som importeras till Sverige är förpackade i just det materialet. Det som många på vardagsspråk kallar för ”kartonger” är oftast wellpapplådor. Wellpappförpackningar tas om hand i retursystemet. I dag återvinns 85 procent av all wellpapp, av vilket 77 procent används till nya förpackningar.
När det gäller produktionen i Sverige av kartonger, askar och lådor av wellpapp var den cirka 410 500 ton år 2000, som motsvarade ett värde av 4 045 miljoner kronor. År 2001 producerades cirka 359 300 ton till ett värde av 4 087 miljoner kronor.
I Sverige finns tolv wellpappfabriker. Bland dessa kan nämnas Stora Enso Packaging AB i Jönköping och SCA Packaging Sweden i Värnamo. De stora koncernerna verkar utifrån andra villkor än de mindre och små företagen. Vi ser både konkurrens och samverkan mellan företagen.
Man beräknar att varje svensk årligen förbrukar cirka 40 kg wellpapp.
Sveriges export av wellpappförpackningar och wellpapp uppgick år 2001 till ett värde av 69 miljoner kronor och år 2002 till ett värde av 426 miljoner kronor. En kraftig uppgång således.
Ett av de största forskningsprogrammen i Sverige inom pappersområdet är i dag Tryckteknisk forskning, T2F. Forskningsprogrammet, som bedrivs inom området framställning av tryckt information på papper, omfattar även forskning om tryckteknik på wellpapp. Forskningsprogrammet utövas inom ett nätverk av högskolor, industriforskningsinstitut och industrin.
Inom delprogrammet ”Förpackningstryck i flexo” utvecklas trycktekniken på wellpapp vid avdelningen för kemiteknik vid Karlstads universitet. I ett annat projekt vid samma avdelning undersöks spridningen och penetrationen av vattenbaserade tryckfärger på papper, bl.a. på wellpapp.
Designutbildning som omfattar produkter av wellpapp finns på högskolenivå men anordnas även av designföretag. När det gäller högskoleutbildning har Högskolan i Gävle en treårig utbildning i design och träteknik där arbete med wellpapp ingår. Utbildningen är uppdelad i en teknikdel och en designdel. Designdelen har som förebild utbildningar inom industridesign och inredningsarkitektur, men är inte lika omfattande.
På Designhögskolan vid Umeå universitet utbildas studenter i industridesign. Wellpapp är ett av de material som studenterna använder för att utveckla nya förpackningar. I södra Sverige kan vi peka på Skogsindustrins processinriktade utbildning i Markaryd.
Det kan nämnas att företagen Assidomän Förenade Well och IKEA år 2000 arrangerade en designtävling i samarbete med Konstfack där villkoret var att wellpapp skulle användas. Tävlingen riktade sig till Konstfacks förstaårselever vid linjerna för industridesign och inredningsarkitektur. Utgångspunkten var att med wellpapp som material skapa nya produkter för hem- och/eller kontorsmiljö. Totalt lämnades drygt 20 tävlingsbidrag in. I samband med tävlingen uttalade företrädare för de inblandade företagen att wellpapp allt oftare används för design och tillverkning av kontors- och konsumentartiklar. En utveckling som konsumenterna därefter också kunnat möta i butikerna.
Wellpapp har idag en stor betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsätter direkt och indirekt många människor. Cirka 50 procent av Pappers medlemmar är anställda i utländska företag mot ca 5 procent år 1990. De näringspolitiska förutsättningarna och kompetensnivån är avgörande för investeringar i svensk produktion av massa och papper. Wellpapp har en tillväxtpotential som måste beaktas vid kommande beredningar och beslut. Det är viktigt att understryka att pappersbranschen är viktig för hela landet och alltså inte bara för norra Sverige.
Det finns förvisso både utbildning och forskning vid universitet och högskolor på olika håll i landet. Men mer behöver göras för att ta till vara den tillväxtpotential som till exempel Jönköpings län har. Det gäller bland annat mer samverkan lokalt för att branschen ska kunna utvecklas. Om vi utbildar för framtidens behov tryggar vi samtidigt jobben. En nyckelfråga är förstås att få ungdomar att se att detta är ett framtidsområde. Det är ett ansvar både för industrin och för utbildningsansvariga.
|
Stockholm den 26 september 2003 |
|
|
Carina Hägg (s) |