Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning om återförande av pengar från vattenkraftsproduktionen till kommuner/regioner där produktionen sker.
Vattenkraften svarar för hälften av elproduktionen i Sverige. Produktionen av el från vattenkraften uppgår ett normalår till 65 Twh (variation 52–79 Twh torr-/blötår). Vattenkraften är en utomordentligt viktig källa till Sveriges välstånd.
Vattenkraften är en ren energikälla. Värdet kommer därför att ständigt öka. För landet är det utomordentligt viktigt att ha kontroll över dessa naturresurser för att kunna bedriva en uthållig och klok energipolitik. I Norge anses vattenkraftsresurserna så viktiga att de till över 80 % ägs av staten, kommunerna och fylkeskommunerna. Efter 60 år återgår dessutom de privatägda kraftverken till staten utan vederlag. Värdkommunerna erhåller då 1/3 av ett åsatt värde. I Norge är det en självklarhet att kommunerna skall ha del av det värde som vattenkraften genererar.
Sverige är i behov av en kraftfull tillväxtpolitik som i sin tur skall resultera i god välfärds- och regionalpolitik.
Sverige lider idag av växande regionala klyftor. Det behövs därför en regional utvecklingspolitik som uppmuntrar regionala långsiktiga och uthålliga initiativ. Detta förutsätter i sin tur att kommunerna och regionerna har tillgång till stabila och förutsägbara inkomster.
45 av landets vattenkraftskommuner med 715 000 invånare är anslutna till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner. I dessa kommuner har stora vattenkraftsresurser ställts till landets förfogande. Omfattande intrång har gjorts i naturen som hindrar näringsutveckling inom exempelvis besöksnäringen. Denna näringsgren växer idag snabbast i världen. Värdet av orörd natur ökar. Vattenkraftsintrången är mot denna bakgrund unika jämfört med andra näringar som nyttjar naturresurser. Idag finns endast ett fåtal jobb kvar inom vattenkraftsnäringen i kommunerna.
Vattenkraftskommunerna har fått bära en stor del av en negativ strukturomvandling. Detta syns väldigt tydligt i exempelvis Ragunda kommun i Jämtlands län. Kommunen har högst skatt i landet – trots att det i Indalsälven inom kommunens gränser rinner vattenkraft värd 60 mnkr per öre kilowatttimme. Vattenkraftsproduktionen i Ragunda kommun uppgår till ungefär 6 Twh per år, nästan en tiondel av hela landets produktion.
I vattendomar har principen slagits fast att berörda bygder skall kompenseras för de intrång den utbyggda vattenkraften medfört. Det totala beloppet, 110 milj kr per år, är dock alldeles för lågt med hänsyn till de miljövärden som idag är aktuella.
I Norge värderas vattenkraftsresurserna till 2 NOK per Kwh. Omvandlat till våra förutsättningar skulle detta innebära att det kapitaliserade värdet av vattenkraften i skogslänen kan uppskattas till 130 miljarder kr. 2 % realränta motsvarar en årlig avkastning med 2,6 mdkr. Hälften av detta värde, dvs. 1,3 mdkr borde, enligt vår uppfattning, kunna tillfalla berörda vattenkraftsregioner. Detta system kompletterat med en god nationell närings- och välfärdspolitik, plus ett rättvist skatteutjämningssystem, kommer att gynna de berörda regionerna och kommunerna i skogslänen, som svarar för 92 % av all vattenkraftsproduktion i landet.
Med hänvisning till vattenkraftsutbyggnadens unika effekter för värdkommunerna jämfört med andra naturresursintrång är det viktigt att
a) regionalpolitiken främjar ett offensivt, långsiktigt och uthålligt synsätt i stället för med bidrag som är kortsiktiga, osäkra och ej beslutsdisponibla av regionerna
b) de berörda vattenkraftsregionerna får behålla förslagsvis 1,3 mdkr/år (plus årlig indexuppräkning) av det värde vattenkraften genererar i form av stabila och förutsägbara intäkter
c) dessa medel skall användas till tillväxtfrämjande insatser i kommunerna/regionerna – regionerna skall själva besluta om användningen.
d) regeringen låter tillsätta en utredning med mål att utforma ett system enligt ovan.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Håkan Larsson (c) |
|
|
Runar Patriksson (fp) |
Lars Lindén (kd) |
|
Camilla Sköld Jansson (v) |
Ingegerd Saarinen (mp) |