Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bevara Post- och Inrikes- Tidningar som finansieringskälla för Svenska Akademiens ordbok.
Gustaf III gav 1791 Svenska Akademien utgivningsrätten till Post- och Inrikes- Tidningar. Då fastställdes det att ingen kungörelse i Sverige äger laglig verkan innan den publicerats i detta organ. Kungens ville skapa en tillförlitlig anslagstavla för viktiga underrättelser och samtidigt göra Akademien oberoende av statskassan. Akademien skulle vara en nationell institution och inte en del av kronan. Intäkterna från Post- och Inrikes- Tidningar och senare också enskilda donationer har givit Akademien frihet att verka utan hänsyn till politiska konjunkturer. Självständigheten har ett stort värde för t ex det litterära Nobelprisets integritet.
Nu vill Patent- och registreringsverket (PRV) som under senare tid har haft ansvaret för tidningen lägga ned den och ersätta den med en särskild elektronisk portal, en hemsida för kungörelser. Problemen som reser sig ur denna är allvarliga. Om en sådan överföring hastigt sätts i gång uppstår många svårigheter för både Patent- och registreringsverket och för Svenska Akademien.
Elektroniska system visar sig fortfarande vara oerhört sårbara. Manipulationer eller sabotage av kommunikationsprocesser kring patentfrågor och viktiga offentliga beslut är möjliga. Hela hanteringen av kungörelser och patentfrågor hamnar i en riskzon om information och kommunikation enbart sker genom elektroniska medier. De senaste månadernas virusangrepp på offentliga kommunikationer borde ha övertygat oss om att de nya kommunikationssystemen kräver enorma och ofta upprepade ekonomiska satsningar för att garantera en någorlunda fungerande säkerhet.
Lagutskottet gjorde hösten 2000 ett givande studiebesök i Singapore, Sydkorea och Japan just för att studera patent- och upphovsrättsliga frågor. De svenska parlamentarikerna kunde då på plats ta del av de stora tekniska svårigheter och de höga kostnader som digitaliseringen av patentverkens kommunikationssystem kräver. Det är alltså en illusion att en ny hemsida på det svenska PRV skulle medföra en besparing i jämförelse med dagens tidning.
En elektronisk utgivning av kungörelser och patentärenden är inte alls garanterad att överleva historiskt. Många svåra tekniska frågor kring bevarande av elektroniska medier är i dag långt ifrån lösta. En stor utredning pågår angående bevarande och vård av Kungliga bibliotekets samlingar och då också bibliotekets elektroniska dokument. En lägesrapport om ABM – arkiv, bibliotek och museifrågor – är ute på remiss. Dessa undersökningar visar hur invecklade frågorna om bevarande av elektroniskt material fortfarande är. Om överföringen av alla viktiga beslut från olika myndigheter överförs till en hemsida på PRV riskerar Sverige att urholka en stor del av sitt arv. Om tio år behöver hela systemet kopieras till helt nya medier. Om femtio år står landet utan offentligt minne. Så tvingas PRV att gång på gång förnya hela beståndet av dokument.
Post- och Inrikes- Tidningar utgavs för första gången 1645 och är därmed världens äldsta ännu utkommande tidning. Tidningens försvinnande skulle i sig själv utgöra en stor förlust för den svenska allmänheten. Att den överväldigande delen av de legala kungörelserna finns i Post- och Inrikes- Tidningar är ett välkänt faktum för medborgare, myndigheter och näringsliv. Tidningen, som ges ut fem dagar i veckan, är tillgänglig för alla via kommuner och bibliotek. Prenumeranter är också banker, kreditinstitut, advokatfirmor och andra företag samt statliga myndigheter. Sedan några år ingår Post- och Inrikes- Tidningar också i Internettjänsten Pointlex och kan inhämtas på nätet. Några klagomål på den rådande kungörelseordningen från medborgare, näringsliv och andra myndigheter än PRV finns inte. Att bevara tidningen så som den är i dag betyder att bevara kontinuiteten i dialogen mellan myndigheter och allmänhet.
Om Post- och Inrikes- Tidningar läggs ner förlorar Svenska Akademiens Ordbok sin finansiering. Ordboken har varit under utarbetande sedan 1883. Utgivningen nådde förra året bokstaven T. Av 40 planerade band har hittills 33 utkommit. Med nuvarande kapacitet hos redaktionen i Lund beräknas ordboken vara färdig år 2017. En lagändring hotar hela företaget.
Frågan om tidningens kungörelserätt har diskuterats i minst 80 år. Att ersätta intäkterna som försvinner med Post- och Inrikes- Tidningar via en stark fond kräver en engångsinvestering på 400 miljoner. Akademien spenderar årligen 11–12 miljoner på ordboken och det anknutna OSA-projektet, som gör de tryckta volymerna tillgängliga för allmänheten i dataform som en gratis nättjänst. Ingen vet varifrån motsvarande summa skulle tas om den gällande ordningen avskaffas. Akademien har inte sådana reserver och den svenska statens kulturbudget medger inte sådana kontinuerliga investeringar.
Riksdagens näringsutskott anmodade tidigare regeringen att snarast lägga fram förslag som garanterade både att PRV slipper kungöra ärenden i Post- och Inrikes- Tidningar och att finansieringen av ordboken säkras. Detta ställningstagande kunde antagligen försvaras när Sveriges ekonomi visade bättre siffror och när övertron på elektroniska kommunikationers förträfflighet försummade den nya teknikens svagheter. I dag verkar detta tillkännagivande mynna ut i krav på att göra det omöjliga möjligt.
Vi befinner oss i en lågkonjunktur vars omfattning och djup ingen kan uppskatta och elektronikens sårbarhet och begränsningar är uppenbara. Samtidigt är finansieringen av ordboken hotad. Att ställa till förfogande nya, stora och långvariga säkra investeringskällor för ordbokens utgivning är uteslutet. En ny bearbetning av dessa frågor i näringsutskottet och kulturutskottet är nödvändig. För överskådlig tid bör Post- och Inrikes- Tidningars utgivning fortsätta som tidigare och på så sätt finansiera utgivningen av Akademiens ordbok. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Ana Maria Narti (fp) |