Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:2.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring av miljöbalken med anledning av Europeiska unionens ramdirektiv för vatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rapportering till riksdagen av erfarenheterna av genomförandets olika steg, med början våren 2005.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att 5 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken bör ges en sådan utformning att definitionen av begreppet miljökvalitetsnorm inte ändras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samrådstiden för upprättande av åtgärdsprogram skall anges till sex månader.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om indelning av vattendistrikt, myndighetsstruktur samt myndigheters befogenheter och finansiering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en stegvis implementering av Europeiska unionens ramdirektiv för vatten, där myndighetsansvaret för vattenförvaltningen bör knytas till länsstyrelserna.
Riksdagen begär att regeringen ger Ansvarsutredningen (dir. 2003:10) som ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för det kommunala självstyret av tillämpandet av Europeiska unionens ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en författningsreglering av vissa miljömål inte får leda till att andra miljömål nedprioriteras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som uppenbart stötande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skydd av dricksvatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansieringsprincipen.
I regeringens proposition 2003/04:2 föreslås vissa ändringar i miljöbalken för genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Kristdemokraterna står bakom de av riksdagen antagna miljömålen och delmålen. Flera miljömål berörs av EU:s ramdirektiv för vatten, närmast Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker.
Kristdemokraterna anser att direktivet och propositionen har rätt huvudinriktning. En ökad fokusering på vattenkvalitet och styrning på basis av avrinningsområden och åtgärdsprogram är eftersträvansvärd. Kristdemokraterna anser dock att de lagändringar som föreslås är olyckligt utformade. De lagändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de blir mer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett medborgarperspektiv. Kristdemokraterna förordar därför att regeringen så snart som möjligt återkommer med förslag till lagtext utifrån de riktlinjer som anges i denna motion.
De frågor som vattendirektivet berör är till sin natur mångfacetterade och det pågår för närvarande utredningar (dir. 2003:10 och dir. 2002:97) för att klarlägga hur ett ansvarssystem mellan stat och kommun skall se ut för att möjliggöra att EU:s direktiv kontinuerligt kan införlivas i det svenska systemet. Kristdemokraterna förordar därför att riksdagen i nuläget inte genomför mer omfattande lagändringar än vad som nu krävs av direktivet. Frågan om vattendirektivet bör även lyftas in som ett tilläggsdirektiv till PBL-utredningen.
Kristdemokraterna föreslår att regeringen, med underlag från de vattenmyndigheter som kommer att inrättas, rapporterar sina erfarenheter av genomförandets olika steg till riksdagen med en första rapportering våren 2005, i enlighet med vad som föreslås i miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2002:107).
Begreppet miljökvalitetsnorm är idag inarbetat i svenskt regelverk och bland aktiva inom miljöområdet. Det vore därför olyckligt om lagtexten får en sådan utformning att detta begrepp urvattnas eller får en oklar innebörd. Då de bestämmelser som åsyftas i 5 kap. 2 § i propositionen kan vara av en mer generell karaktär än de miljökvalitetsnormer som idag anges i denna paragraf, vore det lämpligare att följa miljöbalkskommitténs förslag till lagtext (SOU 2002:107) vad avser 1 § och i stället använda uttrycket ”bestämmelser om miljökvalitet” för att beskriva den reglering av miljökvaliteten som föranleds av vattendirektivet. Kristdemokraterna begär att regeringen återkommer med förslag till lagstiftning som inte innebär att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras. En sådan lagändring skulle kunna innebära att miljöbalken 5 kap. 1–2 §§ ges följande utformning:
Föreskrifter om miljökvalitet
1 § Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (bestämmelser om miljökvalitet).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela bestämmelser om miljökvalitet som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Vad bestämmelser om miljökvalitet skall ange
1 b § Bestämmelser om miljökvalitet skall ange
1. miljökvalitetsnormer avseende föroreningsnivåer eller störningsnivåer som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller
4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Vad miljökvalitetsnormer skall ange
2 § Miljökvalitetsnormer som avses i 1 b § skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och de skall ange
1. högsta eller lägsta förekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska organismer,
2. högsta nivå för buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller
3. högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grundvatten eller delar av dem.
Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.
Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.
Det är viktigt att de som berörs av ett åtgärdsprogram kan delta fullt ut i samrådsprocessen. Eftersom de frågor som berörs av ett förslag till åtgärdsprogram är omfattande och svåra att överblicka kan det ta tid att formulera genomtänkta synpunkter på föreslagna åtgärdsprogram. För exempelvis jord- och skogsbrukare finns det vissa tider på året som kräver särskilt stora arbetsinsatser och då inget annat hinns med. Kristdemokraterna bedömer därför att två månader är en för kort samrådstid för förslag till åtgärdsprogram. Samrådstiden bör vara sex månader, vilket även föreslås i utredningen Klart som vatten (SOU 2002:105).
I propositionen lämnas inget besked om hur förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall organiseras. Enligt förslaget skall riksdagen inte ha något inflytande över den myndighetsstruktur som skall tillskapas, vilka befogenheter som skall ges till olika myndigheter eller innehållet i de åtgärdsprogram som skall upprättas. Propositionen har heller inte klarat ut vem som skall vara huvudman för myndigheterna för avrinningsområdena. Eftersom riksdagen i samband med kommande budgetbeslut förmodligen kommer att få fatta beslut om att anslå medel till den nya myndighetsverksamheten är det rimligt att riksdagen också har inflytande över denna myndighets organisation och omfattning. De frågor som berörs i propositionen berör hela landet och är av en sådan omfattning att riksdagen bör fatta beslut om den grundläggande strukturen för vattenförvaltningen. I propositionen förespeglas en ny myndighetsstruktur, vilket är ytterligare ett skäl till att regeringen bör återkomma med ett tydligare förslag. I synnerhet mot bakgrund av att någon finansiering av den nya myndigheten inte finns.
Kristdemokraterna anser att riksdagen skall ges möjlighet att påverka utformningen av den nya myndighetens befogenheter, arbetsmetoder och finansiering. Därför bör regeringen återkomma med förslag om indelning, struktur, befogenheter och finansiering för den eller de myndigheter som skall ansvara för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i enlighet med EU-direktivet. En sådan begäran framför Kristdemokraterna också tillsammans med m, fp, c och mp i en separat motion.
Konsekvenserna på kommunal nivå av vattendirektivets tillämpning är högst oklara. Enligt miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2002:107) minskar det kommunala självstyret när olika typer av bestämmelser för miljökvalitet införs.
Kristdemokraterna föreslår att ansvarsutredningen med direktiv om en översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10) ges som ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för det kommunala självstyret av tillämpandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Det är särskilt angeläget att det skapas en samsyn mellan plan- och bygglagen (PBL) och implementeringen av EU:s vattendirektiv. Det svenska systemet för miljöövervakning bygger i stor utsträckning på ett underifrånperspektiv med lokal förvaltning. Stora ingrepp i den lokala naturresursförvaltningen bör därför undvikas. Det är viktigt att den svenska samverkansmodellen inte försvåras i och med direktivets implementering.
För närvarande pågår en utredning av PBL (dir. 2002:97). I uppgiften ingår att lämna förslag till en samordning mellan bestämmelserna i PBL och miljöbalken m.fl. lagar. Kommittén skall också behandla frågor om regional samverkan, översiktlig planering, m.m. Åtminstone vissa av de frågeställningar som aktualiseras av vattendirektivet bör lyftas in i PBL-utredningen, då de bl.a. berör det kommunala planmonopolet. Resultatet av utredningens arbete bör inväntas innan genomgripande förändringar genomförs i den svenska lagtexten.
Kristdemokraterna förordar att myndighetsansvaret knyts till en av länsstyrelserna i varje vattendistrikt. Länsstyrelserna har en god erfarenhet av myndighetsarbete av det nu aktuella slaget och har dessutom ansvar för miljö- och resursfrågor på regional nivå. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare förslag om detta föranleds av de slutsatser som dras av ansvarsutredningen (dir. 2003:10) och plan- och byggutredningen (dir. 2002:97).
Kristdemokraterna förordar således en stegvis implementering av EU:s ramdirektiv för vatten, där resultaten av ovan nämnda utredningar bör vara vägledande för det fortsatta arbetet med direktivets tillämpning.
Det är viktigt att en författningsreglering av vissa miljömål inte medför att andra miljömål nedprioriteras. De i det föregående nämnda pågående utredningarna bör ge vägledning till hur vattendirektivet och kommande EU-direktiv inom miljöområdet på ett smidigt sätt skall kunna harmoniera med det nationella miljöarbetet.
I propositionen föreslås inte någon rätt att överklaga vare sig beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen. Besluten under vattenplaneringsprocessen – om karaktärisering, fastställande av miljömål, definiering av konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar och vattendrag, undantag från miljömålen samt åtgärdsprogram m.m. – kommer att bli indirekt bindande för enskilda. Det betyder att vid de prövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen kommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som har fattats av myndigheterna. Detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Kristdemokraterna anser därför att det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.
Kristdemokraterna anser att det i miljöbalken bör stadgas att ersättning till markägare skall kunna utgå i sådana fall där utebliven ersättning skulle framstå som klart stötande. I enlighet med detta måste miljöbalken kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till ersättning för inskränkningar i pågående markanvändning när angelägna enskilda intressen står på spel. Att sådan ersättning beviljas bör begränsas till undantagsfall då en utebliven ersättning skulle vara uppenbart stötande. I första hand torde ersättning bli aktuell när det gäller ersättningar till innehavare av vatteninstallationer i rinnande vattendrag, men ersättning till jord- och skogsbrukare bör ej uteslutas.
Det måste klart framgå vilken rättsverkan bestämmelser om miljökvalitet har mot enskilda. Ett särskilt stadgande bör införas där det framgår att alla slags verksamhetsutövare som bidrar till överträdelse av en bestämmelse om miljökvalitet har ett ansvar för att åtgärder vidtas.
Miljöbalkskommitténs delbetänkande (SOU 2002:107) föreslår att bestämmelserna i ramdirektivets artikel 11.3 om skydd för dricksvatten tillgodoses genom ändringar i förordningen om förvaltning av vattendistrikt. Det är angeläget att de ändringar som är motiverade av direktivet genomförs i nämnda förordning. Detta bör ges regeringen till känna.
Ramdirektivet innebär nya åtaganden för Sveriges kommuner. Regeringen bör återkomma med en konsekvensanalys när det gäller konsekvenserna för kommunernas ökade åtaganden och ansvar samt eventuella inskränkningar i det kommunala självstyret. Finansieringsprincipen, som innebär att staten måste skjuta till pengar till kommunerna i samband med att dessa ges utökade åtaganden, måste upprätthållas.
|
Stockholm den 20 oktober 2003 |
|
|
Sven Gunnar Persson (kd) |
|
|
Björn von der Esch (kd) |
Johnny Gylling (kd) |
|
Göran Hägglund (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Dan Kihlström (kd) |
Mikael Oscarsson (kd) |