Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning:
|
Anslag, tkr |
Regeringens förslag |
Anslags- |
|
|
41:2 |
Insatser för skogsbruket |
205 700 |
+40 000 |
|
42:3 |
Djurhälsovård & djurskyddsfrämjande åtgärder |
14 411 |
+13 000 |
|
Nytt |
Centrala försöksdjursnämnden |
0 |
+20 000 |
|
42:4 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
107 100 |
+20 000 |
|
42:5 |
Ersättning för viltskador |
87 500 |
+2 534 |
|
42:6 |
Djurskyddsmyndigheten |
61 534 |
-61 534 |
|
43:1 |
Statens jordbruksverk |
299 991 |
+10 000 |
|
43:12 |
Livsmedelsverket |
144 315 |
+10 000 |
|
43:13 |
Livsmedelsekonomiska institutet |
8 851 |
-6 000 |
|
43:16 |
Åtgärder inom livsmedelsområdet |
5 000 |
+15 000 |
|
44:1 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 209 000 |
+230 000 |
|
44:3 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
11 901 |
+25 000 |
|
44:4 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
3 000 |
+2 000 |
|
44:6 |
Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. |
251 000 |
-151 000 |
|
44:7 |
Ekologisk produktion |
15 000 |
-15 000 |
|
26:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad |
232 458 |
+56 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
14 278 732 |
+210 000 |
|
Utöver skattesänkningar och regelförenklingar som gör att det svenska lantbruket får möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor med andra länders lantbruk behövs ett antal offensiva satsningar.
Skogsvårdsstyrelsens arbete med rådgivning för att upprätthålla en god virkesproduktion utan tvångsåtgärder är en investering för framtidens skogsnäring. Det arbete som sker i skogen för att bevara den biologiska mångfalden måste också premieras med en ökad satsning på naturvårdsavtal och rådgivning. Anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket bör därmed räknas upp med 40 miljoner kronor.
För att ytterligare förstärka djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder bör anslaget 42:3 höjas med 13 miljoner kronor. Eftersom vi anser att den nya Djurskyddsmyndigheten inte skall startas, ligger 8 miljoner kvar under detta anslag. Övrig satsning på anslaget (5 miljoner) bör bl.a. användas för att förbättra djurhållningen vid pälsfarmar, exempelvis genom att vidareutveckla burarnas utformning.
Anslaget till Centrala försöksdjursnämnden bör inte föras över till Djurskyddsmyndigheten. Vi ser även en möjlighet till anslagsbesparing genom en viss del självfinansiering av dem som ansöker om att få utföra djurförsök varför vi föreslår ett anslag på 20 miljoner kronor.
Bidrag till bekämpande av djursjukdomar under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör öka med 20 miljoner kronor. De omfattande BSE-kontrollerna är nödvändiga för att hålla en fortsatt hög livsmedelssäkerhet. Det finns även behov av ändrade ersättningsregler för produktionsbortfall vid epizootiutbrott, som anslaget kan användas till.
För att få god acceptans i samhället för att uppnå en livskraftig rovdjursstam, måste åtgärder vidtas för att betala ut tillräcklig ersättning för viltskador. För att förebygga dessa viltskador bör anslag 42:5 utökas med drygt 2,5 miljoner kronor, som kan användas till rovdjursstängsel etc.
Det finns all anledning att förstärka möjligheterna till ett bra myndighetsarbete på djurskyddsområdet. Resurser bör dock läggas på att förstärka Jordbruksverkets djurskyddsarbete istället för att inrätta en ny djurskyddsmyndighet. Hela anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten bör minskas med de avsatta drygt 61 miljoner kronorna. För att förstärka det befintliga arbetet med djurskydd hos Jordbruksverket bör anslaget 43:1 Statens jordbruksverk ökas med 10 miljoner kronor. Denna lösning är mer effektiv med tanke på de stora samordningsvinsterna, samtidigt som ett helhetsgrepp saknas med en helt ny myndighet.
Anslaget 43:12 Statens livsmedelsverk bör räknas upp med 10 miljoner kronor för att ge möjlighet till att förbättra livsmedelskontrollerna, särskilt salmonellakontroller av importerat kött och köttberedningar. Ett särskilt tillsynsprojekt för nötköttskontroll bör även genomföras.
Vi förespråkar att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och således bör anslag 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet minskas med 6 miljoner kronor. Istället kan detta institut samordnas med anslag 43:14 Livsmedelsstatistik.
I syfte att stärka livsmedelsföretagen och livsmedelsproduktionen i Sverige måste stora exportfrämjande åtgärder vidtas i den hårda konkurrensen. Food From Sweden har till uppgift att främja exporten. Tidigare har ett statligt anslag erhållits på i genomsnitt ca 20 miljoner kronor per år. Anmärkningsvärt är att regeringen nu bedömer anslagsbehovet till 5 miljoner kronor. Anslag 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet bör utökas med ytterligare 15 miljoner kronor.
Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör utökas med 230 miljoner. Detta anslag bör användas till följande:
Återskapande av våtmarker, 20 miljoner kronor.
Utsatta LFA-områden (less favoured areas) som Norrland, skärgården, sydsvenska höglandet bör tilldelas 30 miljoner per delområde, totalt 90 miljoner kronor för att stärka dessa områdens konkurrenskraft.
Integrera hästpolitiken i jordbrukspolitiken, 60 miljoner kronor bör tilldelas detta för att näringen och sporten ska ges det stöd som behövs för att kunna utvecklas och samordnas bättre.
Startstöd till landsbygdsföretagare. Ökat anslag om 60 miljoner kronor (ca 3 miljoner kr/län) skulle göra en bra insats för ökat företagande på landsbygden.
Forskningen om ekologiskt lantbruk och en generell miljöanpassning av det konventionella jordbruket behöver breddas. Samtidigt behöver arbetet att minska växtnäringsläckaget inom jordbruket intensifieras. För att klara dessa ändamål bör anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket räknas upp med 25 miljoner kronor. Under anslaget disponeras för närvarande 14 miljoner kr för olika åtgärder för ekologisk produktion. Regeringen vill flytta dessa pengar till ett nytt anslag (44:7 Ekologisk produktion) medan vi anser att det finns kunskapsvinster att göra genom en helhetssyn på miljöförbättringar inom jordbruket och vill därför att dessa pengar skall ligga kvar.
Extra satsningar bör göras under anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Det handlar om att fullfölja de omarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, något som på sikt är samhällsekonomiskt lönsamt.
Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor med jordbruksnäringen i t.ex. Finland och Danmark. Centerpartiet föreslår därför i andra motioner att jordbrukets s.k. ryggsäck skall lyftas av och att skatten på N i handelsgödsel därmed skall slopas. Mot bakgrund av detta kan anslaget 44:6 Återföring av skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel räknas ned med 151 miljoner kronor. Kvar på anslaget återstår 100 miljoner kronor. Dessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter och skall återföras till näringen på lämpligt sätt.
Det finns ett stort behov av forskning och utveckling inom skogssektorn som är Sveriges största nettoexportör. Forskning bör inriktas mot bl.a. svampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generell minskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Ytterligare 56 miljoner kronor bör tillföras anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Jan Andersson (c) |
|
|
Roger Tiefensee (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Birgitta Carlsson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Håkan Larsson (c) |
Birgitta Sellén (c) |