Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om regelverk för garanterat salmonellafritt kött.
Inför inträdet i Europeiska unionen förhandlade Sverige till sig undantag från EU:s gemensamma bestämmelser vad gäller import av kött. Undantaget, som gör att Sverige kan ställa hårdare krav på importerat kött från övriga medlemsländer även fortsättningsvis, gäller tills vidare och har ingen tidsbegränsning.
Sverige har en lång tradition av att sätta säkerheten främst när det gäller livsmedelsproduktion och djurhållning. Vi har av samma anledning även medvetna konsumenter som ställer höga krav på säkra livsmedel. Detta är bra och självklart något som vi ska vara stolta över.
För att hindra att salmonella sprids i landet har Sverige mycket hårda villkor både vad gäller import av kycklingkött och egen produktion.
Den svenska kycklingindustrins främsta tillgång är dess kvalitet, säkerhet och goda djurhållning. Allt importerat kött som ska till konsumenterna måste också vara salmonellatestat. Men det finns i dagens lagstiftning undantag som säger att kött som blivit behandlat eller berett inte behöver genomgå samma hårda kontroller som annat kött.
Detta undantag missbrukas och har så gjorts under en längre tid genom att leverantörer sprutar in en koksaltlösning i kycklingfiléerna. Denna så kallade marinering påverkar naturligtvis inte salmonellabakterier som finns i köttet, men kycklingfiléerna slipper ändå genomgå salmonellatest eftersom köttet anses berett.
Att som den svenska kycklingindustrin i varje produktionsled testa förekomsten av salmonella kostar naturligtvis en hel del pengar och innebär därmed också ett högre pris för konsumenten jämfört med importerad, ej testad kyckling.
Dessutom består den importerade kycklingen ibland upp till 30–40 % av vatten. Tekniken för att pumpa in vatten i kycklingen är enkel och skulle gå att använda även i Sverige. Men här har branschen själv sagt stopp och har av etiska skäl infört ett eget tak på ca tio procent. Kycklingindustrin vill sälja kyckling till konsumenterna – inte lura dem att köpa vatten.
Det finns också vissa problem när det gäller ursprungsmärkningen av importerad kyckling. I stället för egentligt ursprungsland, säger nuvarande reglemente att det räcker med att ange det senaste land där kycklingen blivit ”beredd” eller ”tillagad”.
Med andra ord: Om man i Holland eller Danmark sprutar in koksaltlösning i brasiliansk eller thailändsk kyckling så innebär detta att kycklingen först och främst slipper genomgå salmonellatest när den kommer till Sverige, samtidigt som konsumenten genom felaktig ursprungsmärkning luras att tro att kycklingen är holländsk eller dansk.
Det vi ser just nu är därmed inget annat än en snedvriden konkurrens, där importerat, ej salmonellatestat kött kan säljas till ett lägre pris än det svenska, garanterat salmonellafria. Till råga på allt tillåts inte den svenska kycklingbranschen använda termer som ”garanterat salmonellafritt” eller liknande som försäljningsargument i sin marknadsföring.
Det som i förlängningen är den svenska livsmedelsindustrins främsta konkurrensfördel kan därmed på kort sikt stjälpa hela den inhemska näringen.
Lösningen på denna obalans är dock inte att sänka de krav vi har i Sverige. Jag är tvärtom av den bestämda uppfattningen att de som jobbar med produktion av svensk kyckling är stolta över den kvalitet och säkerhet som den präglas av och står för. Jag är också övertygad om att de svenska konsumenterna, med erforderlig upplysning om kvalitet och säkerhet, väljer det säkra före det osäkra.
Nej, i stället måste jämvikt och lika konkurrensvillkor skapas på andra sätt. Det är därför nödvändigt med ett regelverk som garanterar att det kött som konsumenten köper i butik, äter på restaurang eller beställer från cateringfirma är salmonellafritt – oavsett om kycklingen är importerad eller inhemskt producerad.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Michael Hagberg (s) |