Utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anslår 945 997 000 kr till anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald för 2004.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av skötselkontrakt för naturvårdsmark.
Riksdagen anslår 143 850 000 kr till anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden för 2004.
Riksdagen anslår 197 556 000 kr till anslaget 34:12 Bidrag till statens meterologiska institut m.m. för 2004.
Riksdagen anslår inte 71 000 000 kr till anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar för 2004.

		Tusen kronor	Förändring
		3 770 566	–1 041 200
34:3	Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden	1 441 197	–495 200
34:4	Sanering och återställande av förorenade områden	329 850	–186 000
34:12	SMHI	217 556	–20 000
34:14	Stöd till klimatinvesteringar	340 000	–269 000

2 Motivering

Anslaget till detta utgiftsområde var i 1999 års budget 1 548 899 kronor för att i budgeten för 2004 föreslås till drygt 3 440 000 kronor. Anslagen är inte helt jämförbara eftersom medel till forskningsråd tillförts utgiftsområdet liksom anslaget för SMHI.

Även bortsett från dessa nytillskott har anslaget till utgiftsområdet i stort sett fördubblats sedan förra valet.

Ökningen är störst på de anslag som kallas ”Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden” och ”Sanering och återställande av förorenade områden”.

Anslaget Bevarande av den biologiska mångfalden, 34:3, används huvudsakligen till markinköp för naturvårdsändamål medan medel för skötsel av marken är av väsentligt lägre omfattning. Därmed upprepas misstaget från 1980-talet då inte tillräckliga medel för att sköta naturvårdsmark anslogs. Vi är kritiska till omfattningen av de statliga markköpen som med ett annat begrepp kan kallas marksocialisering. Vi är också kritiska till omfattningen av de stora markavsättningar som nu görs också där inte ägande övergår till staten. Avsättningarnas påverkan på till exempel virkesförsörjningen bör analyseras bättre.

Vi är också kritiska till den modell för markskötsel som nu finns. Av naturliga skäl är inte tidigare markägare intresserad att sköta någon annans mark. I många fall förloras därför just det värde som avsågs skyddas. I stället skulle vi vilja se att avtal om skötsel träffades med nuvarande ägare där denne får ersättning för sitt arbete. På detta sätt säkerställs skötseln utan att marken behöver övergå i statens ägo. Av de medel vi anvisar till anslaget 34:3 vill vi se en omfördelning så att skötseln av hittillsvarande objekt blir bättre än i dag. Medlen skall också användas för ersättning i samband med tecknande av skötselkontrakt enligt ovan. När detta inte går måste staten som ny ägare ha tillräckligt med resurser för att sköta sina åtaganden.

Vi vill också att en miljöfond inrättas i slutet av perioden. Denna skall tillföras en miljard kronor och vara öppen för donationer. Medlen från fonden skall bland annat användas för att bekosta skötseln av naturvården.

Anslaget 34:3 kan därför minskas med 495 200 000 kronor.

Medlen på anslaget 34:4 skall användas för sanering av förorenade områden.

Behovet av att återställa förorenad mark är stort men i huvudsak inte akut. Detta insåg också regeringen i våras då den stora ökning av detta anslag som gjordes i förra årets budget till stor del återtogs. Saneringen är en långsiktig åtgärd som måste vägas mot andra angelägna uppgifter. Nödvändiga prioriteringar behöver grundas på vetenskapliga riskbedömningar av saneringsobjekten.

Anslaget 34:4 kan därför minskas med 186 000 000 kronor.

Medel till SMHI anslås numer under detta utgiftsområde. SMHI har förutom vissa myndighetsuppgifter också en omfattande affärsverksamhet. Därtill är en del uppgifter uppdragsfinansierade. Enligt vår mening bör det prövas om inte fler uppgifter kan avgiftsbeläggas.

Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kronor.

För anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar finns inga medel anslagna från och med 2005. Regeringen avser återkomma med förslag i nästa budget.

Enligt vår mening bör inga medel avsättas för detta ändamål. Målet är otydligt och effekten av eventuella åtgärder omöjlig att verifiera. Investeringar bör alltid ske på marknadsmässiga grunder. I Sverige finns det lång erfarenhet från statligt stödda investeringar som visat sig ha kort livslängd utan tillskott av ytterligare offentliga medel. Statliga bidrag har ingivit falska förhoppningar och varit slöseri med skattemedel. Infriade åtaganden måste dock kunna fullföljas.

Detta anslag borde aldrig kommit till. Det är bra att inga medel anslås för framtiden och regeringen bör inte bekymra sig om att återkomma i frågan. Anslaget bör minskas med 269 000 000 kronor för 2004.

Stockholm den 6 oktober 2003
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)	Bengt-Anders Johansson (m)
Cecilia Widegren (m)	Jan-Evert Rådhström (m)
Anders G Högmark (m)	Ola Sundell (m)
Jeppe Johnsson (m)