Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vikten av en fungerande småföretagarpolitik speglas i den kartläggning av hästnäringen som regeringen föreslår.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hästens betydelse för det öppna landskapet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en långsiktig forskningspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhetsinsatser inom hästsporten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förstärka rehabiliteringsinsatser och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett stärkt djurskydd samt behovet av utbildnings- och informationsinsatser inom området.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunsektorn skall vara företrädd i samarbetsgruppen för hästsektorns framtidsfrågor.
Sverige är ett land med ett stort hästintresse. Hästens betydelse för rekreation, fritid, sport men också som arbetsdjur ökar i Sverige. Idag finns det runt 300 000 hästar i landet och cirka en tredjedel av svenska befolkningen har någon typ av kontakt med hästar.
År 2000 lade den hästpolitiska utredningen fram sitt förslag till regeringen. Enligt utredningen borde den svenska hästpolitiken stå på fyra friska ben:
en kvalitetsmedveten avel och uppfödning som är anpassad till användarens behov
en hög kompetens hos dem som arbetar i sektorn
en medvetenhet om den roll och betydelse som hästar spelar för den svenska landsbygdsutvecklingen
en god arbetsmiljö för dem som arbetar med hästar och en etiskt god hästhållning
Denna utredning har ännu inte lett fram till någon proposition från regeringen. Istället väljer regeringen att presentera en skrivelse ”Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn”.
Vi anser att regeringens skrivelse inte alltid når upp till dessa utredningens målsättningar. Inte heller lyckas man spegla det som borde vara den självklara grundförutsättningen för en framgångsrik hästnäring, nämligen en fungerande svensk småföretagarpolitik.
Hästen har blivit allt viktigare för svenskt lantbruk och svensk landsbygd. Hästnäringen är idag det femte största näringsområdet inom jordbruket och omsätter minst 18 miljarder kronor om året enligt den hästpolitiska utredningen. Medräknat de indirekta verksamheterna lär summan landa på 40 miljarder kronor och 40 000 personer hel- eller deltidssysselsatta. Detta gör hästnäringen till en mycket viktig näring framför allt för att säkra en levande landsbygd.
Vi anser att det är viktigt att hästnäringen får utvecklas inom sunda marknadsekonomiska ramar och att man i så stor utsträckning som möjligt undviker statlig inblandning som kan riskera snedvridningar vad avser konkurrensen inom näringen. Statens viktigaste uppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar att utvecklas både genom att driva en god småföretagarpolitik och att se till att lämpliga utbildningar m.m. finns inom området.
Hästnäringen består i huvudsak av småföretagare, vilket gör att behovet av enkla regler för småföretagare även betyder mycket för utvecklingen av hästnäringen. Det är alldeles för krångligt att vara företagare idag. Regelverket är omfattande och invecklat. Ett svenskt företag med mindre än 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna på ca 30 000 kronor per anställd varje år. Folkpartiet har länge drivit kraven på bättre villkor för småföretagare. Reglerna för fåmansbolag är extremt krångliga och innebär att småföretag i praktiken beskattas betydligt hårdare än större företag. Detta har i högsta grad missgynnat hästnäringen.
Folkpartiet har också föreslagit en lägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn. Detta berör huvuddelen av verksamheterna inom hästsektorn och borde kunna leda till en högre lönsamhet inom dessa verksamheter i framtiden samt hjälpa till att i större utsträckning stimulera framväxten av företag t.ex. i hästsportens tjänst, såsom fler privata ridskolor.
Regeringen föreslår i sin skrivelse att Statens jordbruksverk får i uppgift att kartlägga och analysera hästnäringen, dess betydelse för miljöpolitiken samt om hästnäringen skall bli en tydligare del av jordbrukspolitiken. Folkpartiet önskar att utredningen får ett uppdrag att framför allt ge förslag på vilka åtgärder t.ex. inom det småföretagspolitiska området som kan behövas göras för att få en stark och självständig hästnäring som kan stå på egna ben utan att behöva stödåtgärder, t.ex. via jordbrukspolitiken. Folkpartiets grundinställning är att jordbrukspolitiken skall vara neutral till vilken verksamhet som jordbrukaren bedriver. EUs nya jordbrukspolitik är ett steg i denna riktning även om vi hade föredragit en snabbare avreglering av jordbrukspolitiken. För att kunna upprätthålla ett öppet landskap och bibehålla en biologisk mångfald krävs betande djur. Här har hästarna en stor betydelse. Vi återkommer senare till vårt ställningstagande om hur Sverige skall implementera den nya jordbrukspolitiken. Vi vill dock redan nu påpeka att vi är positiva till att hästens betydelse för miljöpolitiken och dess betydelse för samspelet mellan de agrara näringarna och miljön utreds vidare. Här kan man påpeka att hästen ur miljösynpunkt fortfarande kan ha en betydelse som arbetsdjur i t.ex. skogs- och rennäringen. Det vore intressant om regeringen i samklang med näringen såg till att utbildnings- och informationsverksamhet om hästens roll i dessa sammanhang stärktes såsom föreslås i utredningen En svensk hästpolitik.
Utredningen pekar på flera brister i utbildningen vad gäller många områden inom hästnäringen. En av de största är bristen på utbildad personal inom ridskolorna, men också andra områden som brist på hovslagare tas upp. Vissa av de utpekade problemen har enligt regeringens skrivelse åtgärdats framför allt genom ett klarare åtagande från SLU vad avser högskoleutbildningar, framför allt hippologutbildningen och delar av hovslagarutbildningen. Folkpartiet vill dock påpeka att hästsektorns utbildningsbehov inte enbart kan täckas av högskoleutbildningar utan det är också viktigt att se över utbildningsbehovet på andra nivåer.
Vi har i flera sammanhang påpekat behovet av en bättre lärlingsutbildning i Sverige och anser att flera yrken och verksamheter inom hästnäringen skulle kunna vara utmärkta för denna utbildningsform. Detta gäller både trav och ridsport. För att starta denna typ av utbildningar behövs ett samarbete framför allt mellan kommunerna och näringen. Folkpartiet har föreslagit att det så snart som möjligt startas välplanerade lärlingsutbildningar i hela landet. För att vi snabbt ska komma till skott skall de kommuner som redan till höstterminen 2004 lyckas skapa lärlingsplatser tillsammans med lokala privata arbetsgivare få ett särskilt engångsanslag på 15 000 kr för varje plats. Kommunen skall ersätta ett års lärlingsutbildning och arbetsgivaren skall stå för det andra året. Vi anser att regeringen borde uppmuntra hästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen sådana utbildningar skulle kunna vara lämpliga.
Regeringen bör också ha en positiv syn på ytterligare KY-utbildningar inom området, speciellt sådana som kan minska utbildningsbristen inom ridskole-verksamheten. Regeringen borde även ta upp diskussioner i den föreslagna samarbetsgruppen för hästsektorn om hur kortare utbildningar för verksamma inom sektorn kan komma till stånd.
Regeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp senare i den forskningspolitiska propositionen. Folkpartiet anser att det framför allt gäller att ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde såsom för alla andra för landet viktiga områden. Vi vill varna för allt för korta specialdestinerade satsningar utan man bör se hur man kan utveckla forskningen inom befintliga men också nya discipliner. Ett viktigt område kan vara hästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen.
Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor. Ungefär 85 % av utövarna är kvinnor. Det är därför ur ett genusperspektiv väsentligt att sporten får lika bra villkor som andra sport- och fritidsverksamheter. Det är lätt att hålla med Folkrörelserådet som anser ”att det är mycket viktigt att villkoren mellan ridsporten och även andra sporter blir mer jämställda. Rådet konstaterar samtidigt att många kommuner har uppmärksammat frågan, men att fortfarande mycket är ogjort när det gäller att förbättra villkoren för ridsporten.”
Det vore mycket bra om man kunde rekrytera fler pojkar till ridsporten samtidigt som det blev lättare för kvinnor att aktivera sig inom den betydligt mer mansdominerade travsporten.
Sverige är framgångsrikt inom ett flertal hästsporter. Hästsporten är också en bred folksport som har många aktiva deltagare. Framför allt inom ridningen finns ett mycket brett intresse från både ungdomar och äldre. Kommunernas betydelse för rättvisa förhållanden för ridsporten kan alltså inte nog understrykas, detta gäller inte bara stödet till ungdomsverksamheten utan också när det gäller samhällsplanering såsom tillgång till ridstråk m.m. Regeringen bör ha en fortgående dialog med kommunerna kring dessa frågor. Det är också mer och mer uppenbart att kommuner speciellt på landsbygden som har ett hästvänligt klimat har nytta av detta t.ex. ur inflyttningssynpunkt.
Ridning och annan hästsport är också viktigt ur rehabiliteringshänseende. Samspelet mellan häst och ryttare och närheten till natur och djur har visat sig hälsobefrämjande för människan. Hästen har använts av sjukgymnaster och psykologer nationellt och internationellt, företrädesvis vid behandling av personer med utvecklingsstörning. Under senare år har även hästen använts vid behandling av psykosomatiska och psykiska sjukdomar. Vi anser att regeringen bör utreda vad man kan göra för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade. Det kan konstateras att ridning är en av de största handikappidrotterna med över 400 aktiva ryttare. Detta är mycket positivt och något som bör tas tillvara.
Folkpartiet anser att det är av yttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som på andra områden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen med transporter av levande djur. En av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden kontrolleras. Folkpartiet vill att denna kontroll skärps såväl i Sverige som i övriga nationer inom EU. Folkpartiet vill understryka att vi anser det vara särskilt viktigt att regeringen fortsätter att inom EU driva frågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande transporter av hästar. Folkpartiet anser det också vara av stor vikt med godkända stallar samt att den kommunala djurskyddstillsynen fungerar tillfredsställande.
Inom hästnäringen har på senare tid tillkommit många nya företagare som haft mindre erfarenhet av att driva verksamhet med många djur. Det senare ställer extra höga krav från djurskyddssynpunkt på att också arbeta med utbildnings- och informationssatsningar. Den nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näring och kommuner få i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild inriktning mot hästar.
Folkpartiet anser att djurskyddsmyndigheten bör förbjuda användningen av taggtråd för hästar enligt vad utredningen föreslår och enligt vad som sägs i utredningen angående taggtråd, detta eftersom hästars beteende gör det riskfyllt att använda taggtråd och andra stängsel som är svåra för dem att upptäcka.
Folkpartiet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med hur data- stödet vad avser både djursjuksdata och hästsektorn bör organiseras. Vidare anser vi att djurskyddsmyndigheten skall säkerställa en tillförlitlig identifiering och registrering av hästar samt att man därmed också har förutsättningarna för att utveckla det fältadministrativt veterinärmedicinska datasystemet till ett hjälpmedel för avelsorganisationerna i avelsarbetet.
Folkpartiet anser att det är viktigt att skydda de svenska hästraserna. I detta fall har vi ett gemensamt ansvar för att säkra den biologiska mångfalden på husdjurssidan. Regeringen bör återkomma snarast med en proposition om hur detta arbete skall genomföras.
Folkpartiet ställer sig positivt till att en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor bildas. Vi vill särskilt påpeka att det är viktigt att företrädare för kommunsektorn är delaktiga i denna grupp. Mycket av hästsektorns villkor styrs via kommunala beslut, allt från bygglovsärende till stödet till hästidrotten. Det är därför viktigt att kommunerna är aktiva i dialogen kring hästnäringens framtid.
|
Stockholm den 4 februari 2004 |
|
|
Marie Wahlgren (fp) |
|
|
Lennart Fremling (fp) |
Sverker Thorén (fp) |
|
Anita Brodén (fp) |