Motion till riksdagen
2003/04:MJ435
av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

Svenskt jordbruk


Sammanfattning

Svenskt jordbruk producerar god mat av hög kvalitet. Inte minst kan vi tacka det förnämliga arbete med förebyggande hälsoskydd som gjorts under åren. En god djuromsorg och relativt litet behov av växtskyddsmedel bidrar också.

Jordbrukspolitiken är gemensam för hela Europeiska unionen. Något utrymme för nationella stödformer eller skydd utöver det som godkänts i EU finns inte längre. Marknaden för livsmedel är fri i hela EU. Svenska producenter möter konkurrens på såväl hemmamarknaden som på exportmarknaden, om vi nu längre kan göra denna uppdelning av marknader inom EU.

Att svenska folket sade nej till att Sverige skall gå över till den gemensamma valutan medför att vår livsmedelsproduktion kommit i ett relativt sämre läge. Desto viktigare är det att övriga lagar och regler inte missgynnar svensk livsmedelsproduktion.

Så är inte fallet idag. Tvärtom är beskattningen av jordbrukets produktionsmedel – diesel, växtnäring och växtskydd – avsevärt högre än i våra konkurrentländer. Som om inte detta vore nog med pålagor är också svensk miljölagstiftning, dess tillämpning och särregler för djurhållningen mycket kostnadsdrivande. Såväl skatter som övriga pålagor bör vara likvärdiga med konkurrentländernas.

För producenter på en gemensam marknad som styrs av en gemensam jordbrukspolitik leder nationella regler som fördyrar produktionen till att den successivt minskar. När minskningen blivit tillräckligt stor falerar underlaget för livsmedelsindustrin vilken då också kommer att läggas ner. En av de viktigaste näringarna i Sverige kommer då på grund av den förda politiken att förlora sin betydelse. Arbetstillfällen och förädlingsvärde går Sverige förbi.

I regeringsdeklarationen andades en mening insikt om problemen med kostsamma särregler. Med budgetpropositionen kom sanningens minut. Där visade sig insikten förbytas i förslag som ytterligare höjer kostnadsläget för svenskt jordbruk.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Vår syn på politiken 4

5 Livskraftiga lantbruksföretag 5

6 Vår syn på svenska regler 5

6.1 Sänkt dieselskatt i jord- och skogsbruket 5

6.2 Sänkt skatt på växtnäring och växtskydd 5

6.3 Miljölagstiftning 6

6.4 Djurskyddslagstiftning 6

6.5 Statligt stöd 7

7 Ägande- och förfoganderätten måste värnas 7

8 Yrkesmässig trädgårdsodling 8

9 Skogsbruket 8

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likvärdiga konkurrensförutsättningar för svenskt jordbruk.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om implementering av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

  3. Riksdagen beslutar att energiskatt på diesel som används i jordbruk, skogsbruk och entreprenadmaskiner bestäms till 53 öre per liter.1

  4. Riksdagen beslutar att slopa skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel enligt vad i motionen anförs.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommersiell verksamhet på annans mark.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till viss livsmedelsproduktion.

1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till FiU.

Vår syn på politiken

Jordbruket är en näringsgren som sedan länge varit reglerad, skyddat och stöttad av staten. Detta är inget unikt svenskt förhållande utan förekommer i så gott som samtliga länder.

Detta är en orimlighet. Regleringen började för Sveriges del för cirka 70 år sedan och för EU för cirka 50 år sedan. Flera av de ursprungliga motiven framstår i dag som föråldrade. Regleringen har blivit en belastning för både producenter och konsumenter.

Det långsiktiga målet för jordbrukspolitiken är därför att den skall avregleras så att vare sig stöd eller skydd för livsmedelsproduktion skall förekomma.

Moderaternas hållning är nu som tidigare att en sådan avreglering inte kan ske ensidigt vare sig från svensk sida eller från EU:s.

Därför är det viktigt att en framgångsrik uppgörelse inom WTO:s ram kommer till stånd. Förutom stödminskningar som drabbar det europeiska jordbruket måste till exempel också de betydande stöd som USA:s jordbrukare erhåller minskas i motsvarande mån. Självklart måste de länder som har extrema stöd, till exempel Norge och Japan, minska sina nivåer proportionellt mer. Att tillåta länder eller frihandelsområden att öka stöden eller skydden är oacceptabelt.

Som en följd av detta avvisar vi en renationalisering av EU:s jordbrukspolitik. Skulle detta ske riskeras redan vunna framsteg och den institutionella konkurrensen mellan jordbrukare i olika länder ökar. Därför är det olyckligt med det så kallade nationella kuvert som översynen av EU:s jordbrukspolitik (MTR) innehåller.

Vi vill att näringspolitiken skall präglas av långsiktighet så att företagare vågar investera i sina företag. I synnerhet gäller detta för de biologiska näringarna där det i vissa produktionsgrenar förflyter lång tid mellan insats och resultat. Som exempel kan tas att en mjölkko i bästa fall kan börja producera mjölk tre år efter det att beslut om betäckning av hennes mor togs eller att det tar minst 70 år mellan plantering av skog och avverkning av den.

I juni i år beslutades nya regler för den gemensamma jordbrukspolitiken i MTR. Från moderat håll framhöll vi då att det nu gällande politiska beslutet, vilket sträcker sig till och med 2006, skulle respekteras. I MTR finns det möjlighet att genomföra den nationella anpassningen tidigast 1 januari 2005 och senast 1 januari 2007. När resultatet nu föreligger anser vi att den svenska införandetidpunkten måste anpassas till när implementeringen sker i övriga EU-länder.

Målet med den nationella tillämpningen måste vara att i första hand de svenska produktionsjordbruken ges förutsättningar att bli fullt ut konkurrenskraftiga med motsvarande jordbrukare i konkurrentländerna.

Livskraftiga lantbruksföretag

De flesta lantbruksföretag har en klar inriktning på varuproduktion – livsmedel eller skog, ofta i kombination. Enligt vår mening är dessa företag ryggraden i landsbygdens företagande och bas för kringservice som ger ytterligare arbetstillfällen.

Jordbrukspolitiken i EU och i Sverige bör därför renodlas så att den enbart omfattar produktionsjordbruket.

Att flera olika politiska mål sägs kunna lösas med en och samma jordbrukspolitik är orealistiskt och har visat sig omöjligt att uppnå. Därför skall regionalpolitik lösas med regionalpolitiska åtgärder och miljöproblem med miljöpolitik vilken kan innefatta såväl förbud mot vissa åtgärder som ersättningar för landskapsvård.

De enskilda företagen skall inte generellt sett vara beroende av regionalpolitiska eller miljömässiga beslut. Däremot är det viktigt att jordbrukarna får ersättning för utförda tjänster som baseras på allmänt intresse. Här utgör miljöersättningarna ett bra exempel på sådant utfört miljöarbete i det allmännas tjänst. Dessa ersättningar är viktiga även i framtiden för bevarande av öppet kulturlandskap och biologisk mångfald.

Vår syn på svenska regler

6.1 Sänkt dieselskatt i jord- och skogsbruket

I utredningen ”En livsmedelsstrategi för Sverige” 1997 påtalas svenskt jordbruks negativa konkurrenssituation, bl.a. beroende på höga produktionsskatter. Dieselskatten utgör här en tung börda. Om man jämför dieselskatten i Sverige med den i andra viktiga konkurrentländer, så är den hög i vårt land. Ett bra sätt att förbättra situationen för såväl jordbruket som skogsbruket är därför sänkt skatt. Det är obegripligt att regeringen i budgetpropositionen går den motsatta vägen och höjer dieselskatten trots att man måste vara medveten om den ekonomiska situationen för jord- och skogsbruket. Motivet till hög dieselskatt anges vara miljöpolitisk. Detta är i grunden en felsyn när det gäller dessa näringar. Ingen lant- eller skogsbrukare kör traktor eller skogsmaskiner för nöjes skull, varför miljöargumentet är helt irrelevant för dem. Vi föreslår återigen en sänkning av dieselskatten till 0:53 kronor/liter för jordbruk, skogsmaskiner och arbetsredskap. Sänknigen blir närmare 2:50 kronor/liter jämfört med i dag.

6.2 Sänkt skatt på växtnäring och växtskydd

Även den höga skatten på växtnäring inom jordbruket är en internationell konkurrensnackdel. Den har motiverats av miljöskäl för att minska läckage av växtnäring till vattendrag. Det finns inget stöd för att användningen av handelsgödsel i sig ökar näringsläckaget. Vi anser inte att skatteinstrumentet är det bästa sättet att förhindra läckage från jordbruket. Rätt hanterad är handelsgödsel lättare att hantera på ett miljömässigt riktigt sätt än stallgödsel. Det är detta som i kombination med den större arealanvändningen gör att läckaget kan vara större vid ekologisk odling än vid konventionellt bedrivet jordbruk särskilt i jämförelse till producerad enhet. Vi anser att skatten på handelsgödsel skall slopas.

Vårt förslag om slopad skatt på handelsgödsel innebär inte att vi negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket. Vi menar att denna fråga angrips bäst genom andra metoder än konkurrenssnedvridande skatter. Forskning, information, ny teknik och ökad kunskap är bättre metoder när det gäller att komma tillrätta med miljöproblemen. Även bättre odlingsmetoder och andra åtgärder, som t.ex. kantzoner fria från gödsling och bekämpningsmedel längs sjöar och vattendrag, är att föredra. Mycket goda resultat har uppnåtts inom projektet Greppa näringen genom främst bättre kunskapsförmedling.

Skatten på växtskyddsmedel som nu till och med förslås höjas är också tveksam ur miljösynpunkt och har kommit att bli ytterligare en belastning för svenskt jordbruk. Utformningen där mängden aktiv substans beskattas medför i princip också en övergång från lågpotenta till högpotenta medel. Detta medför inte självklart en minskning av miljörisken.

6.3 Miljölagstiftning

Miljöbalken behöver reformeras. Kritiken har varit förödande alltsedan den infördes. Vi anser att en miljömyndighet i första hand skall vara en rådgivande instans. Mindre av byråkrati och snabbare tillståndsbeslut är några av de förändringar vi vill se i den översyn av miljöbalken som nu pågår. Enklare förseelser måste avkriminaliseras. Kraven på miljökonsekvensutredningar är dåligt anpassade till regionala skillnader och sanktionsavgifternas storlek står inte i proportion till förseelsen.

6.4 Djurskyddslagstiftning

Sverige har en sträng djurskyddslagstiftning som omfattar alltfler detaljer. När kraven drivs som generella ändringar i pågående verksamhet riskerar producenter att tvingas lägg ner verksamheten. Krav på större båspallar för nötkreatur medförde att mindre mjölkproducenter inte kunde bära investeringen. Krav på större utrymme för hönor i Sverige än i andra länder kommer att minska lönsamheten i svensk äggproduktion och kan medföra omfattande nedläggningar. Förlusten är stor då svensk äggproduktion är i världsklass vad gäller livsmedelssäkerhet.

Regeringens förslag till ändring i foderlagen som ger möjlighet att på myndighetsnivå reglera inte bara att djuren skall ha tillräckligt med foder och vatten utan också när på dygnet, ökar en redan i dag alltför stor detaljeringsgrad på reglerna för djurhållning.

Ytterligare ökade krav som är kostnadsdrivande aviseras på myndighetsnivå. Det kan gälla ökade utrymmeskrav för grisproduktionen eller krav på större utrymmen för pälsdjur och struts. För några produktionsgrenar finns idag inga krav utan det är första gången stallmiljön skall regleras. Då är det särskilt viktigt att hänsyn tas till förhållanden i andra länder så den svenska produktionen får förutsättningar att överleva.

6.5 Statligt stöd

Regeringen vill på administrativ väg och med subsidier styra livsmedelsproduktion mot det som kallas alternativ odling. Man förebär att denna är överlägsen konventionell livsmedelsproduktion – inte minst av miljöskäl. Denna åsikt har på det hela taget inget stöd i verkligheten. Det som är avgörande för miljöbelastningen är den enskilde jordbrukarens skicklighet – inte vilken produktionsform som används.

Det finns en efterfrågan på alternativt producerade livsmedel. Självklart skall den tillgodoses av livsmedelsproducenterna. Att ställa upp mål för hur stor andel av åkerarealen som skall användas för att tillgodose denna efterfrågan avvisar vi. Istället är det konsumenternas efterfrågan som skall styra hur mycket som skall produceras. Då kan arealen bli såväl mindre som större än det planekonomiska målet. Lönsamheten för alternativt producerade livsmedel är i allmänhet större än för konventionellt producerade. Det avspeglar sig också i livsmedelspriserna vilka enligt Konsumentverket i genomsnitt är 30 procent högre för alternativt producerade livsmedel. Att staten med budgetmedel bidrar till marknadsföringen av dessa högprisvaror är stötande. Skattemedel bör inte användas för att ge en redan förhållandevis lönsam nisch än bättre produktionsvillkor.

Ägande- och förfoganderätten måste värnas

Det fria, enskilda ägandet är en viktig grundpelare i vår demokrati. Den självägande bonden är en symbol för detta sedan generationer tillbaka. Det är också inom ramen för detta enskilda ägande som vårt agrara kultur- och naturlandskap formats. ”Det man äger det vårdar man” har varit ledstjärna för Sveriges lantbrukare.

I dag är det många intressen som gör sig gällande gentemot de areella näringarna. Intressen som separat och var för sig kan te sig väl motiverade, men som gemensamt kan utgöra en stor belastning för enskilda markägare. Det kan gälla inskränkningar i äganderätten utifrån bl.a. kultur- eller miljölagstiftningen. Vi anser att större hänsyn måste tas till den enskilda ägaren eller brukaren vid tillämpning av dessa och andra lagar. Vi vill också understryka vikten av samråd och information till enskilda markägare redan i ett tidigt skede. Innan markinventering påbörjas skall markägaren informeras. Det gäller också för eventuell inventering och prospektering enligt minerallagen.

Kommersiell eller organiserad verksamhet på annans mark under allemansrättslig förevändning skall inte förekomma utan markägarens tillstånd.

Yrkesmässig trädgårdsodling

Den svenska trädgårdsproduktionen omfattar ca 3 200 företag med ett sammanlagt produktionsvärde av ca 2,5 miljarder kr. Produktionen omfattar såväl växthusodling som odling på fält. Utländsk konkurrens ställer krav på den svenska produktionens effektivitet och rationalitet och på att sortiment av och kvalitet på frukt, bär, grönsaker samt blommor håller hög nivå. Efter den svenska anslutningen till EU har konkurrenssituationen skärpts betydligt. Jämförande studier (se En livsmedelsstrategi för Sverige, SOU 1997:167) visar att inte minst svenska produktionsskatter utgör en betydande negativ konkurrensfaktor och belastar de svenska trädgårdsföretagen i långt högre grad än produktionen i konkurrentländerna. Växthusproduktionen är mycket energikrävande. Den kommer därför att drabbas mer än jordbruket av de höjda energiskatterna.

Skogsbruket

Den svenska skogen är en viktig resurs för svensk ekonomi. Skogsnäringen är grunden för ekonomi och sysselsättning i en stor del av landsbygden och på många mindre orter. Skogsnäringen ger underlag till ca 95 000 arbetstillfällen och beräknas ge företag med direkt anknytning till skogsindustrin ytterligare 100 000 arbetstillfällen.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter ökade volymmässigt 2002. Värdet av den samlade exporten låg dock kvar på samma nivå som 2001 vilket ändå utgjorde 14 procent av det totala exportvärdet. Konkurrensen på den internationella marknaden är stor. Därför är det viktigt att den svenska skogsnäringen har bra konkurrensförutsättningar. Konkurrensförmågan för det svenska skogsbruket hämmas av pålagor i form av höga skatter på till exempel arbete och energi, av omotiverade miljöregler och det usla svenska vägnätet. Villkoren på dessa områden måste förbättras.

En gemensam europeisk skogspolitik måste avvisas. Sveriges och Finlands produktiva skogsmark är cirka hälften av den totala skogsmarken i EU. En gemensam politik riskerar att få formen av särregler för ett litet område i unionen. Problemen är helt annorlunda i Skandinavien än på Syd- och Mellaneuropas slätter. Huvuddelen av konkurrenterna till skogsindustrin finns i länder utanför EU. En marknadsanpassning går lättare med en nationell beslutsnivå.

Den nu pågående markinventeringen för biotopskydd i kombination med skogsarealavsättningar av andra skäl riskerar att underminera den svenska skogsnäringens förmåga att konkurrera med andra länder. Nuvarande mål för arealavsättning för naturvårdsändamål bör ses över innan programmet fortsätter. Nya rön visar att virkesförsörjningen kan komma att drabbas mycket negativt. Lokalt kan en mycket stor andel av den avverkningsbara skogen komma att bli skyddad. Och undantas från avverkning. Detta kan få dramatiska konsekvenser för skogsindustri som verkar i dessa områden.

Stockholm den 6 oktober 2003

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Lars Lindblad (m)

Bengt-Anders Johansson (m)

Cecilia Widegren (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Anders G Högmark (m)

Ola Sundell (m)

Jeppe Johnsson (m)