Innehållsförteckning 1
Förslag till riksdagsbeslut 2
Inledning 4
Luftföroreningar och ohälsa 4
Partiklar 5
Inomhusmiljö och ohälsa 6
Tungmetaller, utsläpp och ohälsa 6
Miljöeffekter av läkemedel 7
Elektromagnetiska fält och ohälsa 8
Forskning om elektromagnetiska fält och ohälsa 9
Mobiltelefoner 10
Basstationer 10
Elöverkänslighet 10
Är elöverkänslighet en sjukdom? 11
Orsaken till elöverkänslighetssymtom 11
Mat och hälsa 12
Ekologiska livsmedel 12
Kemiska bekämpningsmedel 12
Fördelar med ekologiska produkter 13
Hälsoskadliga ämnen i fisk 14
Relationen mat, miljö och hälsa 15
Strategi för miljö och hälsa 15
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredningen om hur förändringar av användningen och sammansättningen av petroleumbaserade bränslen kan minska hälsoeffekter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen får en aktiv roll i utredningen som ser över hur minskade hälsoeffekter uppnås genom förändringar av användningen och sammansättningen av petroleumbaserade bränslen.
Riksdagen begär att regeringen ser över hur hinder för omställningen till användningen av miljömärkta läkemedel kan undanröjas i syfte att underlätta introduktionen av miljömärkta läkemedel nationellt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör genomföras en nationell studie och sammanställning av den forskning som hitintills utförts inom området elektromagnetisk strålning och ohälsa och att regeringen bör återkomma till riksdagen med eventuella åtgärder till följd av sammanställningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla mobiltelefoner bör förses med varningstext om hälsorisker.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att symtomen på elöverkänslighet bör betraktas som grund för bedömning av arbetsskada.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att forskning för att vetenskapligt fastställa elöverkänslighet bör fortsätta.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Livsmedelsverket i uppdrag att se över de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel som är satta samt att verka för att metoderna för fastställandet av ADI förfinas för en större tillförlitlighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till att Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med berörda myndigheter och statliga verk kartlägger den kunskap och de kunskapsluckor som finns kring ekologiska livsmedels hälsoeffekter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen antar en handlingsplan för ett aktivare arbete för att begränsa miljögifter i livsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast antar en handlingsplan för hur källor till dioxinutsläpp skall stoppas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att se över sambanden mellan livsmedelsproduktionens och livsmedelshanteringens effekter på den slutliga produktens miljö- och hälsopåverkan samt hur vi i detta sammanhang kan motverka de negativa hälsoeffekterna.3
Riksdagen begär att regeringen låter ta fram en nationell strategi för miljö och hälsa med utgångspunkten att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte skall ge hälsoeffekter eller orsaka skador på miljö och natur och med konsekvensredovisning vad gäller kvinnor respektive män.
1Yrkande 6 hänvisat till SfU.
2Yrkande 7 hänvisat till UbU
3Yrkande 12 hänvisat till SoU.
Frågor om allergier och andra ohälsotillstånd som kan kopplas till miljöfaktorer tenderar att behandlas uppdelat. Det leder till att sambanden döljs och beslut fattas oberoende av varandra. När det gäller ”nya” ämnen och ny teknik borde historien ha lärt oss att tillämpa försiktighet vid införande och ökad användning. Alltför ofta försöker vi infoga det nya i gamla förklaringsmodeller för att därmed få belägg för dess ofarlighet. De som vill hävda motsatsen utmålas ofta som teknikfientliga och bakåtsträvande. Erfarenheten från ett flertal områden visar dessvärre att det är först när det är för sent som samhället förstår konsekvenserna av exponeringen av ett nytt ämne eller substans och reagerar. Det var många tobaksföretag i mitten av 1950-talet som hävdade att rökning var helt ofarligt för hälsan. De lyckades t.o.m. att presentera forskning som stödde deras påstående. Vi vågar påstå att ingen i dag skulle hävda att rökning är oskadligt eller rent av nyttigt.
Vänsterpartiet vill hävda att det är positivt med den utveckling som sker i form av ny teknik och nya ämnen men att försiktighetsprincipen måste vara styrande. Människors hälsa måste ha företräde framför ensidiga marknadsintressen. Argument om brist på forskning som stöd för att inte tillämpa försiktighet är inte godtagbart. Ofta fattas beslut om ny teknik eller användande av farliga ämnen inom olika områden utan samordning varför frågan oftast inte blir tillräckligt utredd.
Luftföroreningssituationen utomhus har förbättrats under de senaste decennierna. Halten av inandningsbara partiklar och ozon har dock inte minskat. Nivåerna överstiger på många platser de riktvärden som ur hälsosynpunkt inte bör överskridas; detta gäller även i viss utsträckning kvävedioxid. Trots den förbättrade luften är det sannolikt att dagens föroreningsnivåer på vissa ställen är förknippade med negativa hälsoeffekter.
Antalet sjukhusinläggningar som beror på luftföroreningar har uppskattats till ca ett tusental årligen. Det är mindre än en halv procent av samtliga sjukhusinläggningar på grund av hjärt- och lungsjukdomar. Luftföroreningar som framförallt är knutna till vägtrafik beräknas orsaka ca 100–200 fall av lungcancer per år. Då denna siffra fastslagits genom grova uppskattningar är statistik som redovisar uppdelningen mellan kvinnor och män svårtillgänglig. Totalt inträffar ca 2 800 lungcancerfall årligen i Sverige, varav 40 procent bland kvinnor. Troligtvis är fördelningen densamma när det gäller lungcancerfall orsakade av vägtrafiken. En tendens som dock kan anas är att andelen kvinnor som drabbas av lungcancer generellt ökar.
Fysisk ohälsa som ökar bland barn och ungdomar är astma och allergier som numera beräknas drabba nästan 40 procent av alla barn och ungdomar. Även bland vuxna ökar andelen något men inte i lika hög takt. Vad som dock är gemensamt både bland barn oh vuxna är att majoriteten som drabbas är flickor eller kvinnor. Varför astma och allergier ökat i denna omfattning bland barn och ungdomar är fortfarande till största delen okänt. Det kan inte vara obetydligt att i det här sammanhanget lyfta fram frågan om miljöföroreningar i kombination med ökade luftvägsbesvär. En möjlig orsak kan sökas i en förändrad balans mellan skyddande och utlösande faktorer.
I dag pågår en rad forskningsprojekt på området. Det är mycket angeläget att den forskningen påskyndas och utvecklas.
Inom EU pågår ett arbete med att ta fram mål för partiklar från framför allt dieselavgaser som är mindre än 2,5 mikrometer (PM 2,5) och som visat sig vara de som är mest hälsopåverkande. Enligt miljömålspropositionen (2000/01:130) ska regeringen i arbetet med att begränsa förekomsten av hälsopåverkande partiklar återkomma med ett delmål för partiklar för den nationella miljöpolitiken så snart ett mål kring detta fastställts inom EU.
Ett flertal undersökningar har på senare tid dock visat behovet av akuta åtgärder för att minska antalet partiklar. Bland annat har det i en studie visat sig att luftföroreningar från biltrafiken inte bara orsakar luftvägsproblem utan också hjärtsjukdomar. Sambandet är särskilt tydligt i Stockholm. Någon statistik kring skillnader i hur kvinnor respektive män drabbas finns dock inte att tillgå. Undersökningen visar att de dygn då mängden partiklar från bilavgaser legat högt läggs fler akutpatienter med hjärtsjukdom in på sjukhus. Enligt Bengt Forsberg, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, är det mest intressanta med undersökningen att stigande föroreningshalter ger tydligast utslag på platser med generellt sett bra luft.
Den undersökning som genomförts berör 38 miljoner människor och man har i studien rensat bort effekter av väder, veckodag, influensaläget och andra kända faktorer. Den grupp av individer som drabbas mest är äldre över 65 år.
I regeringens proposition Giftfri miljö (2000/01:65) konstateras att en stor andel av de cancerframkallande ämnen som förekommer i samhället finns i de petroleumbaserade bränslena. För att minska risken för hälsoeffekter till följd av användning av petroleumbaserade bränslen har regeringen åtagit sig att uppdra åt Naturvårdsverket tillsammans med Kemikalieinspektionen och Energimyndigheten att utreda frågan om förändringar av användningen och sammansättningen av dessa bränslen. Regeringen har dock inte utformat detta uppdrag då arbete inom EU kring miljöklassning av fordon pågått under de senaste åren. Under 2003 har Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen samt ändringar i rådets direktiv 93/12/EEG nyligen antagits. Vänsterpartiet anser med bakgrund av arbetet inom EU att arbetet nationellt på området med att minska hälsoeffekterna orsakade av petroleumbaserade drivmedel kan återupptas. Frågan är ytterst angelägen särskilt mot bakgrund av de nya forskningsrönen som visar att hälsoeffekterna är mer omfattande än vad man tidigare antagit.
Vänsterpartiet anser att regeringen med utgångspunkt i regeringens proposition Giftfri miljö (2000/01:65) och direktiv 98/70/EG samt 93/12/EEG om kvalitet på bensin och dieselbränslen snarast bör följa upp sitt åtagande om att tillsätta en utredning som ser över frågan om hur förändringar av användningen och sammansättningen av petroleumbaserade bränslen kan minska hälsoeffekter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser även att Socialstyrelsen ska vara aktivt delaktig i den nämnda utredningens arbete. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Besvär och symtom som kan kopplas till inomhusmiljön är relativt vanliga i Sverige. Drygt en miljon människor rapporterar symtom som de anser beror på inomhusmiljön. Det finns en rad olika orsaker till dessa besvär och varierande symtom bl.a. fukt och ventilation med trötthet, rinnande ögon och näsa samt huvudvärk som några symtom.
När det gäller bostäder måste informationen till fastighetsägare och boende bli radikalt bättre både när det gäller tekniska lösningar och hälsoeffekterna av dålig ventilation, felaktiga material och dåliga bygglösningar. Att det går att bygga fastigheter med både låg energiförbrukning och god inomhusmiljö måste bli välkänt. Ansvaret för att inomhusmiljön blir god måste öka för byggansvariga och byggmaterialtillverkare. Erfarenheterna visar att regelverket i dag är otillräckligt i detta avseende. Kan tioåriga garantier lämnas för bilars kvalitet och säkerhet måste det även vara möjligt för liknande garantier när det gäller fastigheter – både vid nyproduktion och ombyggnad/renovering.
200 000 till 400 000 människor beräknas vara utsatta för radonhalter som överstiger det fastslagna gränsvärdet. En riskbedömning är att radon orsakar ca 400 lungcancerfall per år, huvudsakligen bland rökare. Precis som i redovisningen av lungcancerfall orsakade av luftföroreningar från vägtrafiken bygger riskbedömningen på grova uppskattningar där redovisningen mellan könen inte finns att tillgå.
Folkhälsoinstitutet har i en nyligen utkommen rapport pekat på att byggfusk är en betydande risk för folkhälsan varför kontroll utifrån detta perspektiv är mycket angeläget.
Tungmetaller har i många fall både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. I extrema fall har mikrodoser dödlig effekt. Tungmetaller är dock en heterogen grupp där hälsoeffekterna är högst varierande. Det är speciellt bruket och utsläppen av tre tungmetaller – kvicksilver, kadmium och bly – som förtjänar fortsatt speciell uppmärksamhet ur ett hälsoperspektiv. Alla tre är i vissa former synnerligen giftiga för människor även i extremt låga doser. Alla tre påverkar bland annat nervsystemet och hjärnans funktion. Barn är särskilt utsatta för påverkan även vid låga doser.
När det gäller kvicksilver är det viktigt att användningen helt upphör. I dag finns det fullgoda ersättningsmaterial i de flesta tillämpningar. Insamlingen av kvicksilver måste intensifieras. Vid de kampanjer som genomförts inom Stockholms län har överraskande stora mängder kvicksilver påträffats hos både privatpersoner, skolor, tandläkare, m.fl. Kunskapen är också i många fall låg om hur man ska handskas med detta kvicksilver. Det bör genomföras ett nationellt initiativ för en nationell insamling av kvicksilver och kvicksilverhaltiga produkter. Eftersom kvicksilver inte ska användas mer och eftersom det är synnerligen svårt att destruera bör åtgärder vidtas för en slutförvaring av kvicksilver avskiljt från biosfären – lämpligast är förmodligen i djupt liggande bergrum.
Kadmium förekommer bland annat i våra jordar. En ökning har skett av halterna på grund av tillförsel via konstgödning. I många jordar närmar sig nivåerna de gränser som finns för att tillåta odling av livsmedel. Nya studier tyder på att säkerhetsmarginalen till de kadmiumhalter som kan ge njurskador är betydligt mindre än vad man tidigare trott och det är därför av yttersta vikt att befolkningens intag av kadmium inte ökar. Kadmium finns även i batterier. Inom EU pågår ett arbete för att förbjuda kadmiumbatterier. Målet bör även vara att användningen av kadmium helt upphör och att halterna minimeras när kadmium förekommer som förorening i produkter.
När det gäller bly har den största källan till utsläpp – blyad bensin – i stort sett upphört i Sverige. I andra länder är det dock ett fortsatt stort problem. Viktigast i Sverige när det gäller bly är dels att ersätta det där det i dag används i stora mängder – bilbatterier, ammunition, sänken, etc, dels att skapa fungerande insamlingssystem av gamla blyhaltiga produkter. I dag är insamlingssystemen otillgängliga och kunskapen om var bly kan finnas bristfällig.
Det finns även en rad andra tungmetaller där det finns risk för framtida hälsoproblem – det gäller bl.a. koppar och krom. Det är därför viktigt att det inom ramen för den nya kemikaliepolitiken och de nya miljömålen upprättas handlingsplaner för kretslopp med försumbara förluster för alla dessa ämnen och produkter. Detta för att undvika liknande problem som vi i dag har med kvicksilver och bly där vi i efterhand måste gå in med åtgärder – med stora kostnader som följd – för att rätta till gamla misstag.
Naturligtvis är en förutsättning för att dessa system ska fungera att motsvarande process sker inom EU och övriga grannländer.
Den årliga förbrukningen av läkemedel i Sverige är ca 1 000 ton. Många läkemedel är direkt livräddande, andra lindrar symtom eller förbättrar livskvaliteten. Läkemedlen har blivit en självklar och omistlig del av vår tillvaro. Kunskaper kring läkemedels miljöpåverkan däremot är i dag långt ifrån fullständig. Exempelvis saknas kunskap kring effekter av läkemedelsprocesser. Det är dock känt att läkemedelsrester förekommer i vattenmiljön och att läkemedlens aktiva substanser ofta är verksamma även efter att de kommer ut i naturen. De läkemedel som sannolikt är mest miljöpåverkande är könshormoner, antibiotika, cellgifter och betablockerare. Antibiotika har påvisad miljöeffekt och står för den största volymen av de kända miljöpåverkande läkemedlen. Konsekvenser av antibiotikaanvändningen kan vi se exempelvis vid Stockholms reningsverk där det konstaterats att det regelbundet förekommer bakterier som är resistenta mot de mest kraftfulla antibiotika som är tillgängliga. Miljöpåverkan av hormoner från exempelvis p-piller eller östrogenpreparat för kvinnor med klimakteriebesvär är även det ett problem på grund av dess miljöeffekter. Från England och Sverige rapporteras att fisk som lever nära reningsverkens utsläpp blir tvåkönade: hannar antar honegenskaper under inverkan av det ”renade” avloppsvattnets halt av kvinnligt könshormon.
Apoteksbolaget har vid ett flertal tillfällen bedrivit informationskampanjer i syfte att samla in oförbrukade läkemedel. Då detta är en viktig del i arbetet med att minska miljöeffekterna av läkemedel förutsätter Vänsterpartiet att detta arbete kommer att fortlöpa och även intensifieras då det visat sig ge goda resultat.
Regeringen har även uppdragit åt Läkemedelsverket att utreda miljöpåverkan från läkemedel och deras förpackningar och hur denna påverkan kan begränsas. Vänsterpartiet är positivt till detta uppdrag och följer med intresse utredningens arbete. Parallellt med utredningens arbete har Stockholms läns landsting genom eget initiativ beslutat att införa miljömärkning av alla läkemedel. Ett första steg tas redan i årets upphandling av hormonläkemedel och antibiotika till sjukhusen. Alla läkemedelsföretag som vill sälja sina produkter till landstinget måste bl.a. ange hur lång tid det tar för varje enskilt medel att försvinna ur miljön och hur giftigt läkemedlet är för vattenlevande organismer. Med denna miljödeklaration från producenten gör sedan landstinget en utvärdering som i bästa fall resulterar i en positiv bedömning. Denna bedömning tas in i Kloka listan som en markering för läkare och patient att medlet har liten miljöpåverkan. Men om utvärderingen utfaller negativt blir det ingen miljömarkering. Tanken är att alla läkemedel ska finnas kvar, men att miljömärkningen successivt ska leda till en minskad förbrukning av de medel som är miljöbelastande.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör se över hur hinder för omställningen till användningen av miljömärkta läkemedel kan undanröjas i syfte att underlätta introduktionen av miljömärkta läkemedel nationellt. Detta ska ges regeringen tillkänna.
Relationerna mellan elektromagnetiska fält och hälsa har alltmer aktualiserats. Människan exponeras dagligen för olika typer av strålning från t.ex. mobiltelefoner, mobilmaster, bildskärmar och diverse elektrisk utrustning. Fler och fler ställer sig därför frågan om vilken påverkan den ökade förekomsten av elektromagnetisk strålning har på hälsan. Både på kort och lång sikt. Enskilda människor har beskrivit besvär och ohälsa vid användandet av datorer, mobiltelefoner och i samband med el i alla dess former. Den officiella uppfattningen är att man inte vet om det finns någon som blir sjuk av ”normala” elektromagnetiska fält.
Den s.k. RALF-rapporten som utkom under år 2000 har starkt kritiserats och några framstående forskare valde att lämna kommittén innan slutdokumentet framlades på grund av att viktiga studier utelämnades. Flera av dem som genomförde RALF-rapporten var samtidigt medlemmar i Telias vetenskapliga råd vilket också gett anledning till kritik då misstanke finns om att motstridiga intressen kan ha påverkat rapporten.
Man kan inte, enligt Vänsterpartiet, helt bortse från hälsorisker i samband med exponering av elektromagnetiska fält. Vissa studier som gjorts i Sverige och utomlands visar att påverkan sker i varierande grad vilket stödjer försiktighetsprincipen, inte minst när det gäller barn och unga. Tyvärr saknar många av dessa forskare resurser för att fördjupa och vidareutveckla forskningen varför det fortfarande finns oklarheter och osäkerheter som leder till att beslut inte tas om t.ex. gränsvärden och andra försiktighetsåtgärder.
I en nyligen genomförd granskning (SSI Rapport 2002:16 Epidemiologic Studies of Cellular Telephones and Cancer Risk) av bland annat professor Lennart Hardells forskning om sambandet mellan tumörer och mobiltelefonanvändning ansåg de granskande forskarna att Hardells studie inte var tillförlitlig. Andra forskare har replikerat och anser att de forskare som genomfört granskningen inte är tillförlitliga. I flertalet av de granskningar som gjorts av studier som kunnat påvisa ett samband har granskningen av dessa rapporter gjorts av personer som har anknytning till teleoperatörer och producenter.
Det är oroande att forskningen om sambandet mellan elektromagnetisk strålning och hälsa presenteras på ett sådant sätt att enskilda forskare kommer att ställas mot varandra. Istället bör alla befintliga forskningsresultat sammanställas för att redovisa en helhetsbild av forskningsläget. Vänsterpartiet anser att det bör genomföras en heltäckande nationell studie och sammanställning av den forskning som hitintills utförts inom området och att man återkommer till riksdagen med konkreta förslag till eventuella åtgärder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Allt fler använder mobiltelefon, inte minst barn och unga, såväl på arbetet som i hemmet. Det finns några fallrapporter om människor som utvecklat olika symtom vid användning av mobiltelefon, främst GSM-telefoner. Utifrån detta har en större studie gjorts med hypotesen att symtomen skulle vara vanligare hos de med GSM-telefoner i förhållande till de med NMT-telefoner. Studien kunde inte bekräfta detta. Vad studien fann var att den tid en person talade i mobiltelefon hade betydelse för olika symtom som t.ex. värmekänsla vid örat och huvudvärk.
Forskare i Lund har visat på att mobiltelefonstrålning, vid experiment på möss, kan passera blod- hjärnbarriären vilket får anses som anmärkningsvärt.
Den tredje generationens mobiltelefoner är ytterligare ett outforskat område vilket kräver att försiktighetsprincipen tillämpas.
I Storbritannien kommer alla mobiltelefoner att förses med varning om hälsorisker. Det brittiska hälsodepartementet uppmanar konsumenterna till försiktighet eftersom de anser att det inte kan uteslutas att den elektromagnetiska strålningen från telefonerna är skadliga för hälsan. Varningstexten är särskilt riktad till barn.
Vänsterpartiet anser att även Sverige bör införa varningstext på mobiltelefoner. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller forskning på basstationer och människor som upplever elöverkänslighet och som upplevt symtom från dessa finns det för närvarande inga systematiska studier. Det har konstaterats att gränsvärdena från strålningsstyrka från fasadantenner har överskridits. Hur vanligt det är vet vi inte. Strålskyddsinstitutet har godtagit operatörernas försäkringar att gränsvärdena inte överskrids. Men eftersom forskningen varken har bekräftat eller förkastat möjligheten att strålning av denna art har effekter på hälsan måste försiktighetsprincipen råda. I avvaktan på ytterligare kunskap om risker och gränsvärden krävs det stor restriktivitet när det gäller att bevilja bygglov för mobiltelefonmaster.
Alltfler människor upplever en elöverkänslighet av varierande grad. Orsaken till dessa besvär har diskuterats flitigt och inte sällan har den enskilda människan hamnat i kläm och behandlats på ett icke värdigt sätt. Det finns ännu inte någon enhetlig och samstämmig förklaring till elöverkänsligheten. Många människor upplever sig som missförstådda och utsatta samtidigt som arbetsliv och familjeliv drabbats av den enskildas ohälsa. Enligt förbundet för el- och bildskärmsskadade (FEB) lider 180 000 svenskar av elöverkänslighet. FEB är en handikapporganisation med 2 200 medlemmar. 200 av dessa medlemmar hade 1999 tvingats flytta till följd av sin sjukdom.
De elöverkänsliga måste ibland lämna sitt arbete på grund av omfattande besvär samtidigt som de nekas sjukpenning. Elöverkänsliga kan inte vistas i elintensiva miljöer och därmed oftast inte heller på sin arbetsplats. De är i regel inte berättigade till sjukpenning även om elöverkänsligheten är diagnostiserad och läkare sjukskrivit patienten. Dessa människor kan därför hamna mellan två regelverk.
Flera försäkringskassor godkänner inte elöverkänslighet som sjukdom. Inledningsvis kan sjukpenning utgå men efter utredning kan den dras in om diagnosen är elallergi. Det betyder att personer som inte kan vistas på sin arbetsplats hänvisas till socialbidrag. Enligt en överläkare på försäkringskassan är detta inte ett korrekt sätt att förfara då det är arbetsoförmågan som är av vikt och inte orsaken till denna.
Dessa skillnader i försäkringskassornas bedömning är oacceptabla och bör åtgärdas. Elöverkänsliga personer kan inte heller få sin skada bedömd som arbetsskada. De som är överkänsliga för el kan ställas inför det svåra valet att övertala sin läkare att inte skriva elöverkänslighet som diagnos på sjukintyget för att inte riskera sjukpenningen. Samtidigt är det viktigt utifrån arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och rehabiliteringsansvaret att sjukintyget visar den rätta diagnosen. Detta är ett oacceptabelt förhållande. Symtomen på elöverkänslighet bör kunna betraktas som grund för bedömning av arbetsskada. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det finns många olika aspekter på frågan om orsaken till elöverkänslighetssymtomen och enligt Olle Johansson, docent vid enheten för experimentell dermatologi vid Karolinska Institutet, så är det inte troligt att ett forskningsfält ensamt skulle kunna besvara frågan om tänkbara orsaker. Frågan om elöverkänslighet är för komplex för detta. I dag finns det tendenser till att utgå endast från psykologiska förklaringsmodeller. Olle Johanssons egen forskning har visat att det finns tydliga förändringar i hudens mastceller hos elöverkänsliga. Mastceller är en typ av celler som finns i samband med allergier och överkänslighet.
Vänsterpartiet anser att forskningen om elöverkänslighet måste breddas och fördjupas. Det krävs en allsidig forskning där tekniker, medicinsk kompetens av alla slag och människor som upplever dessa problem samarbetar. Forskningen bör också inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och symtomlindring. Det behövs en fortsatt forskning för att vetenskapligt fastställa elöverkänslighet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På senare år har våra matvanor förändras radikalt. Vi äter mer ute och köper färdigmat som aldrig förr. Konsumenten har inte längre kontroll över innehållet i maten. Risken för att vi äter fel ökar. Under vår livstid sätter vi i oss i genomsnitt 50 ton mat. Då förstår man att maten utgör en av de miljöfaktorer som påverkar hälsan mest.
Samhällets kostnader för sjukdomar som har samband med kost och livsstil ökar lavinartat. Det gäller till exempel övervikt, hjärtkärlsjukdomar, vuxendiabetes, tarmsjukdomar, födoämnesallergier, mineralbrist samt vissa former av cancer. Allt mer läkemedel skrivs ut mot sjukdomar som har samband med kosten. Vi äter medicin som aldrig förr mot övervikt, förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter, vuxendiabetes, mineral- och vitaminbrist. Samtidigt som vissa äter alldeles för mycket fett och protein finns det en del av befolkningen som äter alldeles för lite vilket också det leder till allvarliga hälsoeffekter.
Inte nog med att valet av mat och intagens sammansättning påverkar hälsan. Allt fler av de livsmedel som vi är så beroende av är på grund av olika former av miljöpåverkan skadliga för vår hälsa i större koncentrationer.
Till följd av bl.a. BSE- och dioxin-skandaler har människor på senare tid mer än någonsin börjat ifrågasätta vad vi egentligen sätter i oss. En ökad medvetenhet vad gäller livsmedelskvalitet, men även miljöpåverkan och djuretik har fått till följd att efterfrågan av ekologiska produkter ökat. När det gäller hälsomässiga skillnader mellan ekologiska och konventionella produkter finns dock ett väldigt begränsat forskningsunderlag.
Studier där bland annat Livsmedelsverket deltagit har visat att kemiska bekämpningsmedel inte finns i ekologiska produkter vilket är ganska självklart då kemisk bekämpning inte används inom den ekologiska produktionen. När det gäller konventionellt producerade livsmedel har vi genom gränsvärden fastslagit vilken mängd bekämpningsmedel människan tål för att inte hälsan ska påverkas. Det är dock mycket svårt att avgöra vilka framtida hälsoeffekter vi kommer att få som följd av generationers användning av bekämpningsmedel. Exempelvis har det visat sig att flera bekämpningsmedel som tidigare användes stör hormonbalansen hos försöksdjur. Effekterna av den tid när dessa bekämpningsmedel var i bruk kanske vi inte får se förrän i framtiden. När det gäller importerade livsmedel är det svårare att reglera detta problem. Det är inte ovanligt att rester av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige hittas i importerade livsmedel.
Då bekämpningsmedelsrester förekommer i livsmedel finns gränsvärden satta efter s.k. ”acceptabelt dagligt intag”, ADI. Detta ska spegla en livslång konsumtion och effekter på t.ex. tumörbildning, reproduktionsförmåga m.m. ADI baseras på djurförsök, framförallt på gnagare. Akuta effekter speglas inte i ADI. Gränsvärden som sätts genom djurförsök är inte alltid tillförlitliga då ett ämnes effekt på en gnagare sällan direkt kan tillämpas på en människa. Att akuta effekter inte heller inkluderas i ADI är ytterligare en stor brist.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör ge Livsmedelsverket i uppdrag att se över de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel som är satta samt att verka för att metoderna för fastställandet av ADI förfinas för en större tillförlitlighet. Detta ska ges regeringen tillkänna.
Förutom att det i ekologiska livsmedel inte finns bekämpningsmedelsrester finns det ytterligare fördelar med ekologiska produkter. Vissa studier tyder på att det finns mer C-vitamin i ekologiskt odlade produkter och en mindre mängd skadligt nitrat i de ekologiska grödorna. Det finns även undersökningar som resulterat i bättre smakbetyg för ekologiskt odlade produkter. Väldigt lite forskning har dock bedrivits inom detta område men mer och mer börjar hända. Exempelvis presenterade brittiska the Soil Association en undersökning i somras där det hävdas att ekologiska produkter är hälsosammare än konventionellt odlade produkter. Efter att ha gått igenom över 400 vetenskapliga rapporter som undersökt skillnaden i säkerhet mellan ekologiskt och konventionellt odlade livsmedel anser sig the Soil Association kunna konstatera att ekomat är bättre för hälsan. Organisationen pekar bland annat på de hälsorisker som användningen av bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser medför. Sammanställningen hänvisar till det brittiska sällskapet för allergi, miljömedicin och näringsmedicin som i sina rapporter varnar för bekämpningsmedelsrester.
Nyligen har även Sveriges lantbruksuniversitet presenterat en undersökning där det visar sig att ju närmare grisars naturliga foderval foderstater utformas, desto bättre blir köttets näringsmässiga sammansättning. En större mängd grovfoder genom exempelvis tillgång till bete och en mindre mängd kraftfoder, vilket är grunden vid den ekologiska uppfödningen, gav ”nyttigare” fett och en ökad mängd antioxidanter. Vid produktion av kött, ägg eller mejeriprodukter kan det även vara troligt att ett djurs välbefinnande påverkar näringssammansättning och kvalitet på den slutliga produkten.
Vi vet i dag dock inte tillräckligt. Behovet av ökad kunskap inom området är stort. Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta initiativ till att Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med berörda myndigheter och statliga verk kartlägger den kunskap och de kunskapsluckor som finns kring ekologiska livsmedels hälsoeffekter. Detta ska ges regeringen tillkänna.
Ett av de mer allvarliga hälsorelaterade miljöproblemen är att de tungmetaller som hamnat i kretsloppet på grund av mänsklig aktivitet även hamnar i våra livsmedel. Det betyder att den föda som är livsnödvändig för vår överlevnad i vissa fall är mer eller mindre förgiftad. Exempel på livsmedel som är särskilt utsatta är fet fisk och då särskilt fisk från Östersjön eller från vissa insjöar. De miljögifter som vi finner i fisk är organiskt kvicksilver – metylkvicksilver och dioxiner.
Exponeringen för metylkvicksilver är praktiskt taget helt beroende på konsumtionen av insjöfisk. Man har uppskattat att kvicksilverhalterna i fisk överskrider gränsvärdesnivåerna i ca 10 000 svenska insjöar. Den känsligaste gruppen för metylkvicksilverexponering är växande foster som exponeras via moderkakan. Detta är anledningen till att gravida kvinnor rekommenderas att inte äta för stora mängder fisk. Fostrets centrala nervsystem kan bli skadat med försämrade psykomotoriska och neurologiska funktioner som resultat.
En hög konsumtion av fet Östersjöfisk och insjöfisk kan även medföra ett alltför högt intag av klorerade organiska miljögifter som dioxiner och PCB. Dessa ämnen är persistenta, dvs. de lagras i kroppen under lång tid, och den kritiska effekten förefaller även här vara påverkan på det växande fostret.
Kända hälsoeffekter av dioxin är hormonstörningar, påverkan på fortplantningsförmåga och i viss mån cancer och beteendestörningar. Dessa effekter är anledningen till att EU-kommissionen under förra året föreslog att gränsvärden för dioxin i fisk ska införas. I mycket av den fisk som fångas och säljs i Sverige visade det sig att gränsvärdena överskreds. Med motiveringen att Sverige sedan många år tillämpat kostrekommendationer för fisk och dessutom förväntas skärpa kampen mot dioxinutsläpp, där sopförbränning är den största källan, fick Sverige ett undantag från att följa EU:s gränsvärden.
Vänsterpartiet anser dock att det inte är individens ansvar att hålla sig informerad om vilka livsmedel som innehåller gifter som kan orsaka allvarliga hälsoeffekter. Frågan är alldeles för komplex för att den inte alltid så lättillgängliga informationen ska vara tillräcklig. Sedan 1 januari 2002 finns krav på att all fisk som säljs ska vara försedd med information kring bl.a. fångstområde och fångstmetod. Krav på information kring kostrekommendationer finns dock inte.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör ha en handlingsplan för ett aktivare arbete för att begränsa miljögifter och däribland dioxin, i livsmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det är svårt att räkna ut vad samhället får betala för de kostrelaterade sjukdomarna. Bara sjukvård och sjukfrånvaro orsakade av övervikt beräknas till 6 miljarder kronor per år. Sjukvårdskostnader enbart för vuxendiabetes beräknades nyligen till 7 miljarder kronor per år. Ska vi även räkna in de hälsoeffekter vi drabbas av genom alla de miljögifter vi får i oss via livsmedel blir det svårt att få en överblick.
Åtgärder har vidtagits på en mängd områden när det gäller att begränsa kemikalieanvändning eller frigörelsen av tungmetaller i kretsloppet och samhället. Behov finns dock av en studie över relationen mellan kost, hälsa och miljö.
Livsmedelsverket bör tillsammans med Folkhälsoinstitutet få i uppdrag att se över sambanden mellan livsmedelsproduktionens och livsmedelshanteringens effekter på den slutliga produktens miljö- och hälsopåverkan samt hur vi i detta sammanhang kan motverka de negativa hälsoeffekterna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Luftföroreningar som framförallt är knutna till vägtrafik beräknas orsaka ca 100–200 fall av lungcancer per år. Nästan 40 procent av alla barn och ungdomar lider av astma eller allergier. 180 000 svenskar är drabbade av elöverkänslighet och mellan 200 000 och 400 000 människor beräknas vara utsatta för radonhalter som överstiger det fastslagna gränsvärdet. Radon orsakar även ca 400 lungcancerfall per år. Njursjukdomar ökar drastiskt. Bara sedan 1990 har antalet patienter i aktiv uremibehandling (slutstadiet i njurens sjukdomsförlopp) ökat med 60 procent. Kemikalier, tungmetaller och andra miljöföroreningar kan inte uteslutas vara direkt bidragande orsaker till den drastiska ökningen.
Med dagens ökade kunskaper och tillgång till ny teknik kan vi inom sjukvården göra underverk när det gäller behandling av sjukdomar. Vi blir bättre och bättre och fler och fler människor har tillgång till god behandling som inte skulle ha funnits tillgänglig för bara något decennium sedan. Samtidigt ökar trycket på vården. Ständiga nedskärningar inom vårdsektorn i kombination med att allt fler människor är i behov av vård ger en ohållbar situation. Att öka resurserna till vårdsektorn är en möjlighet att hantera det ökade behovet. Att förebygga människors ohälsa torde ändock vara den långsiktigt mest hållbara lösningen. Det finns flera förklaringar till att människor mår sämre: förändrad levnadsstandard, förändrade kostvanor eller ett mer stressat samhälle är några av orsakerna. En förändrad yttre miljö är även det en stor anledning till dagens situation. Vi har kunskap om vad som är bra och vad som är dåligt för människors hälsa. Trots att vårt samhälle ska ge dess invånare social trygghet och välfärd, skapar vår livsstil samtidigt miljöproblem som slår tillbaka på oss själva i form av en ökad ohälsa.
Vårt mål bör enligt oss i Vänsterpartiet vara att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte ska drabba vare sig oss själva eller naturen.
EU-kommissionen presenterade i somras en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM 2003 338). Strategin är framtagen gemensamt av kommissionärerna för miljö, folkhälsa och forskning. I strategin betonas att kommissionen avser att ta ett helhetsgrepp på området miljö och hälsa och att vetenskapliga överväganden ska utgöra en grundpelare i arbetet. Huvudsyftet med strategin är att minska de miljörelaterade sjukdomarna. Strategin har ett tydligt barnperspektiv då särskilt känsliga gruppers exponering av miljöpåverkan är utgångspunkten.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta fram en nationell strategi för miljö och hälsa med utgångspunkten att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte ska ge hälsoeffekter eller orsaka skador på miljö och natur. Kvinnors och mäns påverkan på miljön och påverkan av miljögifter skiljer sig åt. Samtidigt finns stora brister när det gäller tillgång till data kring hur frågor relaterade till miljö och hälsa är uppdelade mellan könen. Det är därför viktigt att den nationella strategin redogör för konsekvenserna för kvinnor och män. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Ulla Hoffmann (v) |
|
|
Lars Bäckström (v) |
Rossana Dinamarca (v) |
|
Mats Einarsson (v) |
Marie Engström (v) |
|
Owe Hellberg (v) |
Berit Jóhannesson (v) |
|
Sten Lundström (v) |
Alice Åström (v) |
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Elina Linna (v) |