Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lika konkurrensvillkor för jord- och skogsbruket.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbetalningar av EU-stöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja anslaget till enskilda vägar.2
1Yrkande 1 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 3 hänvisat till TU.
I Skaraborg anser vi att jordbruket är en framtidsnäring, här finns en stor potential till utveckling av både livsmedel och upplevelser. Skaraborg har en stor andel åkerareal och är därför ett av vårt lands viktigaste jordbruksområden. Detta innebär att jordbruksnäringens direkta och indirekta sysselsättningseffekter är cirka 40 % av alla arbetstillfällen i Skaraborg.
Vi har en betydande livsmedelsindustri där våra jordbrukare står för stora delar av råvarorna. Här finns framstående livsmedelsföretag som Arla, Falköpings mejeri, Falbygdens ost, Swedish Meats, Skövde Slakteri, Dafgårds, Svenska Ägg och dessutom väldigt många mindre livsmedelsföretag. Här i Skaraborg där en så stor andel är sysselsatta inom livsmedelsindustrin som är beroende av råvaror från jordbruksnäringen är det viktigt med en långsiktig och pålitlig jordbrukspolitik.
Förutom att jordbruket ger livsmedel och råvaror till bl.a. bioenergi ger det också ett öppet och levande kulturlandskap. Med tanke på att det i vårt land enbart är 9 % av all vår areal som är åkermark är det viktigt att nedskärningar inte görs för det kan snabbt förändra landskapsbilden.
Jordbruket är grunden för det öppna landskapet, den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena.
I årets budgetproposition har vi ännu en gång fått bevis på att regeringen inte förstått hur allvarsam situationen är för många lantbrukare. Hela tiden stiger kostnaderna och inkomsterna går sakta men säkert nedåt och det har de gjort nu under ganska många år. Med den förda politiken är det svårt att känna optimism och lust att satsa på att investera i jordbruket. Trots statsministerns upprepade löften om skattesänkningar på diesel innehåller budgeten istället förslag om att höja skatten på just diesel.
Våra lantbrukare är företagare och om de skall kunna producera livsmedel till rimliga priser är det mycket viktigt att de ges lika villkor som lantbrukare i övriga EU. De höga inhemska skatterna och avgifterna håller på att konkurrera ut vårt jordbruk. Därför är rimliga krav att ställa:
Sänka diselskatten nu för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.
Ta bort kväveskatten på handelsgödsel nu.
Inför enklare regler och minskad byråkrati.
Se över miljöbalken och dess konsekvenser.
Slopa gränsen på 1 000 kronor för att få tillbaka skatten på el- och eldningsolja.
Sänk arbetsgivaravgiften.
Inför lika socialförsäkringar för egenföretagare som för anställda.
Betala ut EU-ersättningarna senast den 30 november.
Underlätta generationsväxlingarna för företagare.
Lönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig sett utifrån investeringsbehov men även i förhållande till en rimlig ersättning till brukarnas eget arbete och eget kapital. För att ge svenskt jordbruk likvärdiga konkurrensvillkor, framtidstro och möjlighet att delta i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle måste ovanstående åtgärder vidtas snarast.
Om man gör jämförelser med europeiska jordbruksföretag hamnar svenskt jordbruk i botten vad gäller lönsamhet. När Sverige röstade ja till EU så innebar denna EU-anslutning att vi fick öppna gränser vad gäller varor, tjänst och kapital. Detta innebär att det är kunderna i butiken som avgör om man köper svensk eller utländsk producerad mat.
Sveriges bönder kräver inte att vårt lands konsumenter skall betala extra i butiken för att vi i vårt land har en extra dieselskatt. Bönderna lever under starkt ekonomiskt tryck och för vart år som går slås det ut ett antal producenter med följden att djur försvinner och därmed växer betesmarker igen.
Stora delar av det finmaskiga vägnätet består av enskilda vägar där markägare som berörs av vägen står för stora delar av kostnaderna för att hålla dessa vägar farbara året om. Nu framförs önskemål ifrån Vägverket att föra över nya vägsträckor till enskilda vägar. Om detta skall ske måste staten garantera att statsbidraget täcker kostnader för att underhålla dessa vägar. I annat fall finns risk för att detta vägnät kommer att kraftigt försämras. Staten kan inte ytterligare skjuta över kostnader på landsbygdsboende som redan idag har höga kostnader vad gäller infrastrukturen. Det är viktigt att nivån på statsbidraget till enskilda vägar höjs.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |