Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om älgjakt.
Som bekant ägs stora delar av skogsarealen i Jämtlands län av skogsbolag. Dessa marker hyrs ut för älgjakt till penningstarka jägare som kommer från landets södra delar och andra länder. Jakttiden utnyttjas maximalt och efter en avslutad säsong finns det inga älgar kvar till lokalbefolkningen. För skogsbolagen gäller det att få avkastning på sitt kapital. Man hävdar att älgstammen måste reduceras kraftigt för att kunna minska skogsskadorna. De som arbetar inom skogsvården hävdar att den skog som avverkas idag knappast kan ha så omfattande viltskador, eftersom det inte fanns så många älgar i länet när dagens avverkningsbara skog var plantor.
Dagens jakpolicy innebär stora problem för både ortsbefolkningen och älgstammen i länet. Skogsbolagens sätt att bedriva älgjakt minskar de boendes möjlighet till jakt. För många är det en inkomstkälla och samtidigt handlar det om livskvalitet för människorna i denna del av landet. En kraftig minskning av älgstammen hotar att leda till den situation som rådde i början av förra seklet, då älgen var en stor sällsynthet i Jämtlands län.
Det är nödvändigt att se över regelsystemet för älgjakten för att garantera bevarande av älgstammen i länet liksom rätten till jakt på lika villkor.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Gunnar Sandberg (s) |