Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagstiftning för att förbjuda pälsfarmning i Sverige.
Varje år avlivas ungefär 1,2 miljoner minkar och ett okänt antal chinchillor och kaniner i svenska pälsfarmar för sina pälsars skull. Minken är ett mycket aktivt djur med stort behov av rörelse, och väl anpassad till ett liv i vatten. Men varken behovet av rörelse eller vatten att simma i kan minken tillfredsställa i de trånga ståltrådsburarna - upp till tre minkar delar på en bur som inte är större än en uppslagen kvällstidning - vilket lett till stora problem med beteendestörningar som stereotypier (meningslösa rörelser som upprepas på samma sätt under långa tider) och stympning (djuren biter på varandra eller sig själva). Miljöpartiet anser att minkfarmning ska förbjudas.
Chinchillan är en liten sydamerikansk gnagare som i Sverige föds upp i burar med en golvyta på 0,18 m². Föreskrifter för hur chinchillorna ska hållas saknas helt, så det närmaste som finns att tillgå är föreskrifter för sällskapsdjur och Europarådskonventionen om skydd för animalieproduktionens djur. Av konventionens nio krav uppfyller svenska chinchillafarmare dock bara två, och inte heller de svenska sällskapsdjursreglerna uppfylls.
Man föder upp kaniner såväl för köttet som för pälsen. Kaninuppfödning sker idag helt utan kontroll, så det är svårt att säga någonting om omfattning och djurens situation. Så länge chinchillor och kaniner farmas ska det självklart finnas stränga föreskrifter för det.
Att föda upp djur enbart för pälsproduktion är däremot inte nödvändigt, så pälsfarmning ska förbjudas.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |