Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av lagstiftningen beträffande försäljning av bekämpningsmedel inom detaljhandeln.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersättningsfrågan till markägare bör avgöras på nationell nivå genom en förtydligad lagstiftning.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för att åtgärda konsekvenserna av bekämpningsmedelsanvändning i mark och natur.
På juldagen träder en ny lag i kraft som innebär en skärpning av reglerna för hur mycket rester av bekämpningsmedel som får finnas i dricksvattnet.
För drygt två år sedan presenterade branschorganisationen Svenskt vatten en sammanställning som visade att ett flertal vattentäkter innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. I över 80 kommunala vattentäkter fanns det spår av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel förekom i olika delar av landet men var vanligast i grundvatten i Skåne och Halland.
Om inte situationen har ändrats kommer cirka 20 procent av de undersökta dricksvattentäkterna som använder grundvatten eller infiltrerat grundvatten att anses som otjänliga från och med juldagen, då EU:s nya dricksvattendirektiv träder i kraft.
De vanligast förekommande ämnena var atrazin och BAM. Båda ingick i ogräsmedel som användes på banvallar, grusgångar och vägar, och som redan 1989 förbjöds att saluföras. Att de nu hittas i vattentäkter mer än ett decennium senare visar ännu en gång att människan får leva länge med de miljöproblem hon orsakar. I de undersökta vattentäkterna fanns även rester av bekämpningsmedel som används i jordbruket idag, bland annat bentazon och diklorprop som ingår i ogräsmedel.
Det finns anledning till oro eftersom användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat under senare år. 1992 besprutades den svenska åkermarken i genomsnitt 2,9 gånger per år. 2002 var det 4,1 gånger. Dessutom använder de svenska hushållen alltmer bekämpningsmedel för att få bukt med ogräs och mossa på grusgångar och i gräsmattor. Det krävs kraftfulla åtgärder om vi ska nå riksdagens mål att vattnet i våra vattendrag och dricksvattenkranar ska vara av så god kvalitet att miljö och hälsa inte äventyras.
Den så kallade försiktighetsprincipen, som finns inskriven i svensk och EU:s lagstiftning, måste vara vägledande och okunskap om effekter av nedbrytningsprodukter får inte hindra kraftfulla åtgärder som stoppar spridningen av kemikalier till vattentäkter.
De viktigaste åtgärderna är att minska föroreningarna till våra vatten. Trenden mot en ökad användning av bekämpningsmedel i jordbruket måste brytas och mängder och giftighet kraftigt reduceras. Här är det ekologiska lantbruket en föregångare, eftersom det inte tillåter kemiska bekämpningsmedel i produktionen. Dessutom måste hushållens användning av kemiska bekämpningsmedel minska. Det är ett stort problem med den storas mängden diffusa utsläpp från hushållen som idag sker. Åtgärder bör vidtas för att kraftigt minska försäljningen av dessa medel i detaljhandeln.
Därutöver måste landets kommuner snarast inrätta skyddszoner kring vattentäkter och förbjuda användning av kemiska bekämpningsmedel i dessa. Det kan finnas risk för att en del kommuner tvekar att införa skyddszoner då de kanske befarar att de kan bli ersättningsskyldiga till markägarna. En del kommuner har höjt VA-taxan, där det finns en självkostnadsprincip, för att kompensera ersättning till bönder. Det är helt orimligt att man i sin VA-taxa ska betala för att bönder inte ska bespruta i områdena kring vattendrag och därmed förgifta vattnet. Bönderna säger sig tappa i produktion om de ej får ersättning. Man bör se över denna lagstiftning i syfte att göra den tydligare. Istället för att detta görs upp i varje kommun bör man på nationell nivå fatta principiellt beslut om bönders rätt till ersättning för inrättande av skyddszoner eller ej. Samhällets berättigade krav på god vattenmiljö för vår och kommande generationers dricksvattenförsörjning får inte leda till ersättningskrav på VA-verken för skydd av vattentäkter.
För att säkra vattenkvaliteten måste regeringen snarast återkomma med förslag på åtgärder som minskar de negativa konsekvenser vi idag ser av kemikalieanvändningen i våra sjöar och vattendrag. Vatten är vårt viktigaste livsmedel.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |