Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skogslänen skall få lättnader i strandskyddet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunerna bör få ansvaret för utformningen av strandskyddet.
En viktig del av arbetet med att öka människors livskvalitet är möjligheten att skapa förutsättningar för ett attraktivt och billigt boende. Inte minst har närheten till vatten visat sig vara en viktig faktor för många människors val av bosättning. Dagens utformning av strandskyddsreglerna har undandragit många attraktiva boendemiljöer. Detta har skett oavsett om trycket på dessa skyddade strandområden har varit stort eller inte.
Så som strandskyddet fungerar idag utgör det ett stort hinder för regional utveckling på många platser i vårt avlånga land. Den skärpning av regler som gjordes i mitten av 90-talet för strandskyddet är en angelägen fråga för glesbygdslänens utveckling. Det finns ett stort behov av att kunna tillåta bostadsbyggnader m.m. vid stränderna i de glesbefolkade områdena, för att kunna främja ny bebyggelse och samtidigt kunna behålla samhällsservicen i de områdena.
Regelverket bör vara mer tillåtande. I glesbygdslänen, som har så riklig tillgång på stränder, kan bevarande- och utvecklingsintressena integreras utan att det skall behöva uppstå några problem av betydelse. Det är därför angeläget att få lättnader till stånd i strandskyddshanteringen. Det är lämpligt att samtliga skogslän får utrymme för lättnader i strandskyddet.
Självklart ska inte bebyggandet av stränderna leda till att värdefulla delar av växt- och djurlivet eller friluftslivet går förlorade. Det gäller att slå vakt om dessa värden, inte minst för att kunna utveckla turismen och besöksnäringen.
Människor efterfrågar ett strandnära boende. Om ett sådant kan erbjudas i de mer glesbyggda delarna av landet kan det bidra till att vända den negativa befolkningsutvecklingen.
Jag anser att det är kommunerna som ska besluta om var man ska få bygga eller inte. De känner till sin kommun och vet var de känsliga biotoperna finns och vad som är av allmänintresse för motion och rekreation för invånarna. Det är ett omyndigförklarande av kommunerna att se strandskyddet som ett statligt intresse. Eftersom kommunerna har ansvar för planering och byggande måste man ges full rätt att besluta även om strandskydd. Det är en viktig del i principen om det kommunala självstyret. Genom att kommunerna får ansvaret för utformning av strandskyddet kan fler attraktiva boendemiljöer skapas i många regioner av landet, vilket skulle öka aktiviteten i dessa områden. Alla gläds vi åt vacker natur och där ingår ofta vatten. Idag är det dessvärre så att många strandkanter buskar igen eftersom ingen äger den marken, och därför finns det ingen som tar på sig ansvaret att hålla det öppet längs våra vattendrag. Med mer strandnära boende så innebär det också mer av öppna landskap i landet.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |