Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av Riksrevisionens rapport.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den nya Djurskyddsmyndigheten också skall ha till uppgift att samordna Sveriges agerande i internationella organ.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att kommunerna upprättar en tillsynsplan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta samverkan över kommungränserna vad avser inspektörsverksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en allsidig spegling av veterinärorganisationen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av adekvat utbildning för djurskyddsinspektörer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att djursjukdomsdatabasen snarast bör upprättas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsynsavgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade rutiner vad gäller information och rapportering till och från EU.
Folkpartiet har både nationellt och på EU-nivå drivit djurskyddsfrågor. Vi liberaler är angelägna att djurskyddsfrågorna prioriteras så att Sveriges generellt sett goda djurskydd upprätthålls på bästa sätt. Vi välkomnar därför Riksrevisionens granskning av djurskyddstillsynen. Folkpartiets grundsyn är att vi vill garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död. Medvetna konsumenter som väger in djurhållningsaspekter i sina val av livsmedel är ett viktigt styrmedel. En dålig djurhållning är inte bara etiskt oförsvarbart utan innebär även en hälsorisk för konsumenten. Andra styrmedel för ett bättre djurskydd är lagar och förordningar. Folkpartiet vill minimera tiderna för slakttransporter och har genom Marit Paulsen slagits för detta på EU-nivå. Vi anser att slakt skall ske så nära djurens uppfödningsplatser som möjligt. Vi menar att Sverige inom EU skall verka för ett borttagande av exportbidragen. Som ett första steg bör samtliga medlemsstater kontrollera att EU:s djurskydds- och transportdirektiv följs innan bidrag utbetalas. Folkpartiet liberalerna anser att djurskyddsfrågorna har så hög dignitet att vi i vårt budgetförslag från i höstas ökat anslaget till djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.
Riksrevisionens granskning av djurskyddstillsynens effektivitet är en intressant läsning. Den ger också tydliga signaler på hur effektiviteten kan öka, förslag som är värda att ta på allvar. Riksrevisionen riktar allvarlig kritik mot Jordbruksverket. Det handlar framförallt om att man anser att Jordbruksverket inte varit tillräckligt drivande vad gäller djurskyddet. Det har saknats relevanta underlag till länsveterinärer och kommuner. Det har inte heller tydliggjorts för kommunerna vilka krav som ställs på en fungerande tillsyn. Folkpartiet anser att en uppföljning av Riksrevisorernas rapport (RIR 2003:1) måste genomföras skyndsamt.
Den nya Djurskyddsmyndigheten har till uppgift att förstärka djurskyddet vilket vi välkomnar. Djurskyddsmyndigheten hanterar både livsmedelsproducerande och icke livsmedelsproducerande djur. Den nya myndigheten får ansvaret för den centrala djurskyddstillsynen beträffande samtliga djur som omfattas av djurskyddslagen.
Det är Folkpartiets uppfattning att den nya Djurskyddsmyndigheten också skall ha uppgiften att samordna Sveriges agerande i internationella organ, exempelvis FN, WTO och inom EU, vad gäller utveckling av djurskyddet.
Det finns totalt 90 000 tillsynsobjekt i Sverige. Till detta kommer ett antal anmälningsärenden. För att leva upp till Jordbruksverkets rekommendation om en tillsyn vart tredje år krävs ökade resurser. Revisionen pekar på vikten av tillsynsplaner. Vi anser därför att det är väsentligt att kommunerna upprättar tillsynsplaner. Det är djupt tragiskt att djurplågeri och vanvård förekommer. För att ett brott i lagens mening ska bedömas som djurplågeri måste djuret ha lidit svårt. Vanvården eller misshandeln måste dessutom ha skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Detta är enligt veterinärer och djurskyddsinspektörer svårt att dokumentera och bevisa på ett sätt som tillgodoser de krav som ställs i en rättslig instans. Idag finns ingen obligatorisk utbildning eller krav på utbildning för kommunens djurskyddsinspektörer.
Regeringen bör mera kraftfullt följa upp utbildningssituationen.
Folkpartiet har ställt sig bakom en oberoende utredning om situationen för privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Det är viktigt att denna utredning ger en allsidig spegling av veterinärorganisationen. Av de ca 2 000 veterinärer som idag är verksamma är ca 300 distriktsveterinärer, 70 besiktningsveterinärer samt 40 länsveterinärer. Distriktsveterinärerna behandlar ca 450 000 djur/år varav knappt 180 000 är lantbrukets djur. En konkurrenssituation har uppstått vad gäller behandlingen av sällskapsdjur. Revisionsrapporten speglar länsveterinärernas stora betydelse för djurskyddstillsynen. De har ålagts nya uppgifter utan medföljande resurser. I den av riksdagen beställda utredningen om veterinärorganisationens verksamhet bör situationen för privata och distriktsanställda veterinärer följas upp. Vidare bör det göras en översyn över medelstilldelningen till länsveterinärernas verksamhet.
En djursjukdomsdatabas är ett hjälpmedel i förebyggande djurhälsovård och livsmedelskontroll. Man kan med hjälp av databasen följa sjukdomsutvecklingen och läkemedelsförskrivningar vilket är oerhört angeläget inte minst med tanke på antibiotikaresistensutvecklingen. Uppbyggnaden av dataverktyg för djursjukdomsdatabasen har dock ännu inte genomförts. Regeringen måste verka för att påskynda uppbyggnaden av relevanta dataverktyg för djursjukdomsdatabasen.
Det finns fortfarande ett stort utrymme för att höja kunskapsnivån bland inspektörerna. 1996 ansåg 25 % av kommunerna att deras inspektörer hade tillräckliga kunskaper, år 2002 hade det höjts till 60 %. Folkpartiet har i flera tidigare motioner påpekat behovet av utbildning av och krav på djurskyddsinspektörer. I revisorernas rapport framkommer att hela 95 % av distriktsveterinärerna samt 89 % av besiktningsveterinärerna har behov av vidareutbildning i djurskydd. Ökad kunskap kring hur man agerar vid brott mot djurskyddslagen efterfrågades. Det är också angeläget att säkerställa veterinärstuderandes behov av praktik, speciellt vad gäller jourverksamheten.
Forskningsinsatser inom djurskyddsområdet är av avgörande betydelse för utveckling och förbättring. Forskning om djurens naturliga beteende har lett till inredda burar samt förbättrad hantering vid transporter och slakterier. Detta bör utvecklas ytterligare. Det är av största vikt att samtliga djurskyddsinspektörer har adekvat utbildning samt att vidareutbildning ges till samtliga aktörer inom djurskyddsområdet. Likaså bör behovet av praktikplatser för veterinärstuderande säkerställas.
Folkpartiet anser att en större utjämning och likhet skall råda mellan kommunerna. Revisorernas samlade bedömning är att en bättre planerad och mer frekvent tillsyn är ett viktigt medel för att förbättra arbetet med djurskyddet. Endast 4 % av landets kommuner utnyttjar möjligheten att helt avgiftsfinansiera tillsynen.
Det är inte acceptabelt ur konkurrens- och rättvisesynpunkt med en så stor variation som 0–9 000 kr på ett och samma tillsynsobjekt. En timtaxa borde kunna uttagas vilket skulle skapa större rättvisa. God djurhållning gynnas också av detta system. Vid anmälan där ingen anmärkning noterats bör ingen avgift utgå. Skulle det däremot innebära en anmärkning bör avgift utgå. Anonyma anmälningar kan bero på både okunskap och grannosämja – inte på brister i djuromsorgen.
Det bör också ställas krav på välutbildade djurinspektörer för att ge legitimitet åt inspektion och avgifter. Regeringen borde utge en rekommendation till kommunerna om en mer enhetlig och skälig taxesättning.
I ett internationellt perspektiv är den svenska försöksdjursanvändningen förhållandevis låg. All kompetens och allt ansvar för försöksdjur sammanförs till en myndighet. Frågor om försöksdjur förs till en särskild enhet där det finns kompetens inom forskning, om försöksdjur och alternativ till djurförsök. Mycket arbete har lagts ned under ett antal år för att minimera djurens lidande vid djurförsök.
En åtgärdsplan har redovisats för att förstärka djurskyddet på försöksområdet. Centrala försöksdjursnämnden har fått regeringens uppdrag att redovisa en strategi för utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Särskilt anvisade medel till forskningsstöd kommer att skapa helt andra förutsättningar för att få till stånd en ökad övergång till forskning och testning med djurfri teknik. Den beslutade kemikalielagstiftningen kommer dock förmodligen att innebära ökad forskning även på djur. Regeringen bör noga följa utvecklingen vad gäller ökningen av djurförsök på grund av den nya kemikalielagstiftningen samt påskynda utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.
Ett honnörsord i revisorernas rapport handlar om vikten av samarbete och samverkan. Folkpartiet delar revisorernas uppfattning om vikten av samverkan mellan olika parter, myndigheter, kommuner och inom EU för att utveckla och säkerställa ett gott djurskydd. Revisorerna pekar på problem som finns vad gäller avrapporteringar till EU. Regeringen bör snarast ta ansvar för att hindren vad gäller avrapporteringar till EU undanröjs samt att återkopplingen från EU förbättras.
Stockholm den 4 februari 2004 |
|
Anita Brodén (fp) |
|
Lennart Fremling (fp) |
Sverker Thorén (fp) |
Marie Wahlgren (fp) |