Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utformningen av direktiv för utvärdering av miljöledningssystemen.
Intresset för miljöarbete håller i sig och utvecklas hela tiden. Då vi gått in i 2000-talet håller engagemanget dock på att ändra form. För många företag har miljöfrågor blivit en affärsstrategisk fråga och miljöarbetet har integrerats i affärerna stegvis. Etik och moral lyfts samtidigt upp allt starkare. Många företag försöker ha ett ansvar för hur människor inom verksamheten mår och hur dessa människor mår i ett livscykelperspektiv. Vi har också allt kunnigare konsumenter som vill kunna konsumera med gott samvete.
Ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö, informationssäkerhet m.m. behöver inte utvecklas separat utan kan integreras. Genom sådana integrerade ledningssystem blir det enklare att få ett helhetsperspektiv på verksamheten och det går även att lägga in aspekter på moral och etik allt efter behov.
Det finns en stor enighet bland både myndigheter och verksamhetsutövare om att miljöledningssystem innebär fördelar inom företaget vid tillsynsarbetet. Bland allmänheten anser över 70 procent att det är mycket viktigt att företagen arbetar med miljöfrågor. Undersökningar visar också att upp mot 80 procent av de anställda deltar på något sätt i miljöarbete.
Ett företag som vill införa ett miljöledningssystem börjar med att göra en miljöutredning. Då skall verksamhetens miljöaspekter beskrivas och de mest betydande miljöfrågorna identifieras. Med utgångspunkt i miljöutredningen skall företaget formulera en miljöpolicy med övergripande mål. Miljöpolicyn bör återge hur företaget skall följa upp lämplig lagstiftning och den skall innefatta uppgifter om ständig förbättring. Miljöpolicyn skall enligt standarden vara tillgänglig för allmänheten. Lämplig utbildning skall också ges till den personal som har arbetsuppgifter som kan ge miljöpåverkan.
Det är viktig att företaget planerar verksamheten så att rutinerna blir tydliga. Det är också viktigt att alla är uppmärksamma på svagheter och att man följer upp och kontrollerar arbetet. Regelbunden revision är därför en viktig stöttepelare i miljöledningssystemet. När väl miljöledningssystemet har införts kan företaget få systemet certifierat. Detta utförs av ett utomstående certifieringsorgan.
EMAS (Eco Management and Audit Scheme) är EU:s frivilliga system för miljöstyrning och miljörevision. EMAS är något mer omfattande än ISO 14001 och innehåller även krav på att företaget årligen skall publicera en redovisning av sitt miljöarbete. En ackrediterad miljökontrollant godkänner miljöredovisningen och slutligen godkänner Svenska Miljöstyrningsrådet AB att en verksamhet uppfyller EMAS-kraven genom att registrera den.
När ISO 14001 kom 1996 var den i flera avseenden en banbrytande standard jämfört med sina föregångare inom kvalitetsområdet, ISO 9000-serien. Men trots den dynamiska och behovsanpassade intentionen i ISO 14001 har denna standard i stort sett tillämpats som vilken kravstandard som helst. Konsulter och revisorer har haft en tendens att fokusera mer på enskilda förslag än sammanhang och helhet. Det viktiga blir då att få de enskilda kraven dokumenterade, och att utveckla ledningssystem har blivit mer en fråga om att ta fram en pärm än att få infört ett systematiskt ledningsarbete. Varför har det blivit så? Troligen är den enkla förklaringen att revisorer, tillsynsmyndigheter och andra involverade inte har sett hur de på annat sätt skulle få en referenspunkt att verifiera överensstämmelse mot.
Uppmaningen till verksamheten har varit att ”dokumentera det ni gör och gör det ni har dokumenterat”. Detta har gällt såväl inom kvalitets- som miljöområdet. Det allvarliga här är att det är få verksamheter som i stället har tagit utgångspunkt i en kritisk granskning av vad man gör och hur man gör det, dvs fokuserat på processerna och deras samverkan. Efter ett tag har ”pärmsystemet” tappat sin verkan och man ser inte hur man skall komma vidare.
I vissa miljöledningssystem syns tydliga brister. Inventering av direkta miljöaspekter som förbrukning av papper, pennor, spolningar på toaletten m.m. prioriteras över den påverkan som sker i förvaltningarnas eller företagens dagliga verksamhet och den miljöpåverkan de där utövar direkt eller indirekt. Varför fokuserar man inte på sina miljöpåverkande ”produkter” t.ex. tjänster i form av handläggning, rådgivning, beslut m.m.?
Miljöledningssystem är viktiga verktyg för både myndigheter och företag. Men det är viktigt att utvärdera, lära av misstagen och inte bara se till revisorernas eller tillsynsmyndigheternas behov. Det är viktigt att utvärdera hur väl målen i miljöledningssystemen är satta i relation till miljöbalken. Det finns också ett behov av att utvärdera effekten som miljöledningssystem haft inom den offentliga sektorn och hur medlen skall hanteras. Vi har säkert hört det förr: ”ett system fungerar så bra som den svagaste länken medger”.
Med hänvisning till ovanstående anser vi att regeringen bör få i uppdrag att utforma direktiv för utvärdering av miljöledningssystem till berörda myndigheter enligt motionens intentioner. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
|
Owe Hellberg (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
Sten Lundström (v) |
Karin Svensson Smith (v) |
|
Karin Thorborg (v) |