Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att skapa ökad klarhet om stödet till fritidsodlingen i framtiden.
Hushållens trädgårdsodling har en lång tradition, längre tillbaka främst inriktad mot produktion av födoämnen för eget behov, på senare tid främst som en fritidssysselsättning där nytta och nöje på olika sätt förenas. Trädgårdar inramar en stor andel av alla bostäder; de utgör en viktig del av barns uppväxtmiljö och närmare trettio procent av tätorternas yta. Drygt 70 procent av den vuxna befolkningen ägnar sig åt trädgårdsarbete någon gång under året och det är många som har detta som sitt största fritidsintresse.
Trädgårdsodlingen är en så självklar del av vårt samhälle att den under de senaste femtio åren föga uppmärksammats. Tidigare ideal för samhällsbyggandet i form av trädgårdsstäder och egnahemsområden har kommit på undantag när samhällsplaneringen inriktats mot trafikfrågor, förtätning av befintlig bebyggelse och ”stadsmässighet” i nya bostadsområden. Samtidigt har allmänhetens trädgårdsintresse och efterfrågan på gröna utemiljöer fortsatt att öka. Trädgårdsodling är i dag, näst efter promenader, den allra vanligaste fritidssysselsättningen utomhus.
Numera finns det ett flertal forskningsresultat kring folkhälsofrågor som pekar på nära samband mellan hälsa och kontakt med natur och trädgårdar. Detta gäller studier såväl av livsstilsfrågornas betydelse för hälsa som av rehabilitering av sjuka människor. Jämsides med detta uppmärksammas även parkers och trädgårdars betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden, när jordbruksmarken och skogsmarken alltmer präglas av enhetliga odlingsformer.
När det gäller trädgårdsodlingen kan dagens situation synas oproblematisk, eftersom fritidsodlingen är så vanligt förekommande trots att samhällets stöd till dess organisationer har minskat. Att fritidsodlingen har fått ökad popularitet och troligen också flera utövare sammanfaller dock i tiden med det betydande stöd som utgick under 1980-talet genom restitution av de s k handelsgödselavgiftsmedlen. Det finns ett flertal skäl för samhället att även i fortsättningen uppmärksamma och stödja fritidsodlingen på samma sätt som andra fritidsaktiviteter av liknande slag.
Nya generationer behöver kunskaper även om odling. Längre tillbaka ingick det i folkskolans undervisning medan det i dag behöver ingå i folkbildningen, och efterfrågan på information är stor. Fritidsodlingen kan fylla en viktig funktion på vägen mot det eftersträvade kretsloppssamhället, ekologisk odling och värnandet av biologisk mångfald. Trädgårdarnas betydelse fråm folkhälsosynpunkt måste beaktas bättre i stadsplaneringen. Möjligheter till lokal odling ingår i miljömålet för god bebyggd miljö, och koloniträdgårdsverksamhet är en viktig del av ett aktivt integrationsarbete i bostadsområdena. Den omfattande föreningsrörelsen inom fritidsodlingen bör därför ges stöd liknande dem som ges andra slag av folkrörelser.
Sedan återföringen av handelsgödselavgiftsmedel upphörde har statens stöd till fritidsodlingen minskat från ca 10 mkr/år till 3,5 mkr/år. Ändå har riksdagen sedan år 1992 vid ett flertal tillfällen uttalat vikten av ett fortsatt aktivt stöd för grönytor och fritidsodling, inklusive ett stöd till Trädgårdsodlingens elitplantstation (prop. 1992/93:170 s. 380, 1992/93:JoU20 s. 25, prop. 1992/93:183 s. 19, 1998/99:MJU1 s.1, 2000/01:MJU7 s. 8–9, 2002/03:MJU2 avsnitt 26:1). Härför har sedan budgetåret 1993/94 sammanlagt 11 miljoner kronor funnits tillgängliga först under anslaget för Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och senare under anslaget för Forskningsrådet för miljö, areella näringar, samhällsbyggande och miljö. Så sent som våren 2003 konstaterade miljö- och jordbruksutskottet, som flera gånger tidigare, att mycket av den forskning som bedrivs vid SLU kommer fritidsodlarna till del, men med hänsyn till odlingens speciella behov var det enligt utskottets mening av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara ett samhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas förutsättningar för en fortsatt informations- och rådgivningsverksamhet.
I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1 Utgiftsområde 23) föreslås nu 4 250 000 kr flyttas från anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande till anslaget 6.8.3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Medlen skall avse information och rådgivningsverksamhet inom fritidsodlingen och Trädgårdsodlingens elitplantstation. Därmed har medlen för dessa verksamheter låsts utan närmare motivering och användningen av återstående medel som tidigare beräknats för grönytor och fritidsodlingen är oklar.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om fritidsodlingens betydelse och det i förhållande därtill ringa stödet från staten är det angeläget att ökad klarhet skapas om ett fullgott stöd för fritidsodlingen i framtiden. Det är därför motiverat att en översyn görs av stödet till grönytesektorn och fritidsodlingen på samma sätt som utredningar nyligen gjorts av stödet till bl a friluftsorganisationerna och ridsporten.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Siw Wittgren-Ahl (s) |
Ronny Olander (s) |