Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordbruket i norra Sverige, jordbrukets särskatter och jordbruket inom det fjällnära området.
Lantbruket i Sverige har antagit ett av svenskt näringslivs djärvaste visioner. Med visionen ”Vi får landet att växa så att den gröna näringen 2010 intar en tätposition i Sverige vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft”, så utmanar jordbruket övriga näringar och branscher att på samma sätt bidra till att öka tillväxten i Sverige.
Men för att det här skall vara möjligt krävs åtgärder som stimulerar till utveckling och tillväxt. Budskapet från regeringen är mot bakgrund av regeringsdeklarationen och budgetpropositionen tvetydigt. Ser man till de skarpa förslagen och budgetpropositionen – så är signalerna illavarslande. Den skatteväxlingsfilosofi som regeringen slagit in på tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern är kontraproduktiv sett från ett jord- och skogsbruksperspektiv.
Sammantaget har de senaste årens skattehöjningar på energi inneburit kraftigt försämrad konkurrensförmåga gentemot våra viktigaste konkurrentländer som Finland och Danmark.
För att skapa en positiv utveckling för jordbruket och livsmedelsindustrin behövs därför en politik, som tillsammans med näringens eget arbete, skapar tillväxt och framtidstro. Tyvärr har de senaste åren kännetecknats av att jordbruksproduktionen minskat kraftigt i norra Sverige vilket utgör ett hot mot det öppna landskapet, ett hot mot sysselsättning inom primärproduktionen och inom livsmedelsindustrin med tillhörande näringar.
För att ta till vara och stärka de intentioner som näringen har så behöver Sveriges jordbrukspolitik innehålla följande delar:
I EU finns en ambition att minska produktionen och ersättningar riktade till jordbruket, det måste dock finnas en annan målsättning för jordbruket i norra Sverige. Såväl Sverige som EU har som övergripande mål att det skall finnas ett jordbruk i hela landet respektive i hela unionen. För att klara den målsättningen är det nödvändigt med ett speciellt regelverk för jordbruket i de perifera områdena. Och i våra nordliga och glesa områden handlar det helt enkelt om att stimulera produktionen i syfte att den ej skall vika ytterligare.
Nuvarande regelverk för jordbruket i norra Sverige behöver därför kompletteras med åtgärder som gör att produktionen stimuleras, i syfte att produktionen inte skall understiga dagens nivåer.
En särskild hänsyn måste tas till norra Sverige och övriga mindre gynnade områden i vårt land när det svenska regelverket utformas med anledning av EU:s reformerade jordbrukspolitik. Den produktionsgren som blir mest missgynnad av reformen är mjölkproduktionen och därmed också köttproduktionen. Cirka 60–70 procent av den svenska kött- och mjölkproduktionen finns inom de mindre gynnade områdena. Totalt innebär reformen att intäkterna minskar med drygt 600 miljoner kronor för svenskt lantbruk. Av denna summa faller ca 380 miljoner kronor på det mindre gynnade området. Konsekvensen av detta är att djurproduktionen försvinner från norra Sverige och södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Därför behövs det ett svenskt regelverk som kompenserar kött- och mjölkproduktionen i de mindre gynnade områdena.
Jordbruket inom det fjällnära området kännetecknas av en särskilt negativ utveckling. Riksdagen har därför redan 1997 beslutat att ge regeringen till känna om behovet att genomföra särskilda åtgärder för jordbruket i detta område i form av en fjällmiljöersättning. Riksdagens beslut har inte verkställts trots att det har funnits många tillfällen att göra det. Jordbruket i det fjällnära området behöver positiva signaler omedelbart varför riksdagens tidigare beslut måste genomföras.
Jordbrukets särskatter missgynnar också norra Sverige på ett särskilt sätt. Budgetpropositionens förslag innebär en rad skattehöjningar för lantbruket som har en särskild udd riktad mot norra Sverige. Jordbruket i norra Sverige kännetecknas av små och många fält utspridda över en stor areal, vilket leder till att lantbrukaren tvingas köra långa sträckor varför en höjd dieselskatt slår särskilt hårt i denna del av Sverige.
Hela höjningen av skatten på eldningsolja och el kommer inte att återbetalas varför även det slår extra hårt mot norra Sverige med ett strängare klimat och en längre vinter.
Med en näringspolitik som tar hänsyn till landets olika förutsättningar kan samhället stärka näringens eget arbete och bidra till tillväxt i Sverige.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Ola Sundell (m) |