Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likvärdiga konkurrensvillkor för svensk fågelnäring.
Den svenska lagstiftningen är grunden för den modell som svensk fågeluppfödning vilar på. Sverige har således en sträng och omfattande lagstiftning som ställer höga och berättigade miljö- och djurskyddskrav. Förebyggande djurhälsovård och höga hygienkrav är andra viktiga aspekter som ska eftersträvas för att tillhandahålla bra djuromsorg och säkra livsmedel.
Under senare delen av 1980-talet lades grunden till det för Sverige unika djuromsorgsprogram som omfattar uppfödning och slakt såväl för kyckling som kalkon. Programmet kontrolleras av Jordbruksverket.
Detta program har nyligen varit föremål för närmare studier av representanter från EG-kommissionen samt företrädare för EU:s medlemsländer och blivande medlemsländer.
I dag hotas svensk fågelproduktion av en stark importökning av fågelkött. Svensk kalkonuppfödning är i farozonen. Även svensk kycklinguppfödning kan komma att få problem.
Orsakerna är flera. Det starka men viktiga djuromsorgsprogram Sverige har innebär ökade kostnader som konsumenterna uppenbarligen inte är beredda att betala. Det svenska skattesystemet och den höga dieselskatten är andra faktorer som medför att svensk fågelproduktion har sämre konkurrensförmåga gentemot viktiga konkurrentländer.
För att värna det svenska fågelköttets höga kvalitet kan dagens snedvridningar i konkurrenshänseende inte accepteras.
Sveriges regering måste med kraft verka för likvärdiga konkurrensförhållanden inom EU.
Inom Sverige måste skatterna på jordbrukets produktionsmedel sänkas.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |