Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidigareläggning av utbetalningar av arealersättningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbetalningar i euro.
2003 års arealersättningar till jordbrukarna kommer enligt budgetpropositionen att betalas ut i början av år 2004. Detta att flytta utbetalningen av arealersättningarna fram och tillbaka över årsskiftet i syfte att hantera utgiftstaket i statsbudgeten är något som regeringen har satt i system under senare år. Lantbrukarna bör kunna lita till att utbetalningen ligger fast mellan olika år, och det självklara ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är att få ett så snabbt återflöde av EU-medel till Sverige som möjligt. Därför bör utbetalningen av arealersättningarna ske i slutet av november månad, liksom fallet var fram till och med 1999.
För jordbruket blir det en åtgärd som drabbar det svenska lantbruket långsiktigt genom den likviditetspåfrestning som uppkommer i slutet av året då stora utgifter normalt infaller. Eftersom utbetalningen inte senarelagts i andra EU-länder försämras även den svenske bondens läge visavi kollegorna i andra länder. Vidare innebär den nuvarande ordningen en nationalekonomisk förlust för Sverige eftersom återflödet av EU-medel försenas. Sveriges agerande på denna punkt förstärker bilden av att vi som land inte på alla punkter utnyttjar de möjligheter EU-medlemskapet ger.
När svenska folket i folkomröstningen sa nej till att byta den svenska kronan mot euro innebär det även konsekvenser för lantbruket. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har stor betydelse för det svenska jordbrukets lönsamhet. EU:s arealersättningar och djurpremier fastställs i euro efter principer som är gemensamma för hela EU, men utbetalas till svenska lantbrukare efter omräkning till kronor. För direktersättningarna sker en eftersläpning genom att utbetalningarna sker till kurser som fastställs ett halvt till ett år i förväg. Under denna tid kan betydande kursförändringar ske.
I vissa fall kan en lantbrukare motverka valutariskerna genom att till större eller mindre del finansiera en investering med eurolån, och bankerna erbjuder sådana lån. Intresset från lantbrukarnas sida har hittills varit litet. Det beror troligen på att valutariskerna framstått som alltför stora, vilket till stor del beror på att EU:s direktersättningar inte utbetalas till aktuell kurs.
För att motverka eventuella kursförändringar vid utbetalningar av arealersättningar och för att kunna underlätta lån i euro borde lantbruket ges valfrihet att få ut beloppen i euro eller kronor.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Patrik Norinder (m) |