Motion till riksdagen
2003/04:MJ312
av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

Svensk kycklingnäring


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att ge svensk kycklingnäring lika konkurrensvillkor som omvärlden har.

Motivering

Under det senaste året har en dramatisk förändring skett på kycklingmarknaden. På kort tid har importen ökat mycket kraftigt och uppgår nu till ca 30 procent av vad som konsumeras. Orsakerna till detta är flera.

Först och främst handlar det om villkoren för svensk lantbruksproduktion. Kycklingnäringen omfattas inte direkt av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Indirekt berörs dock näringen såväl utifrån de villkor som spannmålsodlarna har som genom EU-harmoniseringen beträffande exempelvis frågan om export och import av beredda produkter. Att svenska lantbrukare genom en tung inhemsk skatteryggsäck har sämre konkurrensförhållanden än vad omvärlden har är redan klarlagt. Också detta drabbar kycklingnäringen eftersom insatsvaror i form av foder blir dyrare i Sverige. Att standarden på den svenska djuromsorgen kostar mer än i många EU-länder är också tydligt.

Sammantaget har den ojämlika konkurrenssituationen gentemot omvärlden till slut tagit ut sin rätt och importen av kött, såväl fågel som nöt- och griskött, ökar dramatiskt. Detta innebär att den miljövänligaste och mest djuromsorgspräglade livsmedelsproduktionen i Europa riskerar att slås ut till förmån för importerade produkter. Detta kan inte ha varit riksdagens, lag­stiftarens, avsikt.

Om man jämför med Finland ser man att de politiska beslutsfattarna där på ett annat sätt än i Sverige tillvaratagit landsbygdens och lantbrukets intressen i samband med EU-medlemskapet. Det går alltså att föra en nationell jordbrukspolitik inom EU-systemets ram där man värnar det egna landets konkurrensförmåga. Ett första krav är därför att svenskt lantbruk ges lika konkurrensvillkor som omvärlden har, exempelvis genom avlyftandet av den s.k. skatteryggsäcken.

En annan viktig fråga är den om beredda produkter. Från Kristdemokraternas sida har vi tidigt varnat för en utveckling där importen av kycklingkött som inte är salmonellakontrollerat skulle komma att öka. Regeringen har dock inte lyckats förhindra en utveckling som innebär att livsmedelsproducenter utomlands nu tillsätter s.k. saltlake i kycklingen som innebär att man kan komma förbi den obligatoriska salmonellakontrollen. Genom att tillsätta saltlake så klassas kycklingen som en köttberedning och kan vid införsel till Sverige kringgå kravet på salmonellakontroll. Enligt undersökningar från Livsmedelsverket så innehåller en tredjedel av de importerade köttberedningarna salmonella. Främmande ämnen i form av svin- och nötproteiner som påträffats i t.ex. holländsk kyckling används för att binda höga mängder vatten. Så produceras definitivt inte svensk kyckling.

Regeringen måste nu agera för att ge svensk kycklingnäring lika villkor som omvärlden har. Salmonellakontrollen måste skärpas. En lagstiftning kring märkning av var livsmedelsprodukterna är producerade är nödvändig, också för beredda produkter. Konkurrensvillkoren i form av olika skatter, olika standarder inom djuromsorgen etc. måste utjämnas eller kompenseras. Det är bråttom. Riksdagen bör därför begära att regeringen låter ta fram ett åtgärdsprogram som möjliggör för svensk kycklingnäring att få lika kon­kurrensvillkor som omvärlden har. Detta är nödvändigt för att svensk kycklingnäring ska bli kvar och utvecklas.

Stockholm den 3 oktober 2003

Chatrine Pålsson (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Holger Gustafsson (kd)