Motion till riksdagen
2003/04:MJ307
av Jan Andersson och Lena Ek (c)

Naturvårdsavtal


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda större andel av anslagna medel för åtgärder för biologisk mångfald till tecknande av naturvårdsavtal.

Motivering

Det är av yttersta vikt att vi kan förvalta den biologiska mångfalden på ett bra sätt. Utgångspunkten måste vara att vi lämnar över lika många arter till kommande generationer som vi mottog. Ingen art skall utrotas på grund av mänsklig påverkan.

Vi kan konstatera att den allmänna medvetenheten om att många arter förutsätter mänsklig aktivitet är väldigt låg. Många av de naturvärden som nu resulterar i reservatsbildningar har sin grund i människans skötsel av aktuellt område. En skötsel som hittills ofta utförts av intresserade ägare.

Vi anser att en större andel av anslagna medel bör användas för att skriva långsiktiga skötselavtal, enligt modellen naturvårdsavtal, med markägarna. Detta skulle enligt vår mening vara meningsfullt av ett flertal anledningar.

Skötselavtal innebär det att man inte kommer i konflikt med äganderätten. Markägaren får betalt för att producera naturvärden, istället för att producera virkesvärde.

Sysselsättningsunderlaget för det enskilda företaget finns kvar vilket gör att företaget kan utvecklas och leva vidare, sannolikt till stor gagn för de marker som inte ingår avtalet. Slutsatsen blir att en större andel av medlen för bevarande av den biologiska mångfalden skall användas för naturvårdsavtal.

Naturvårdsavtalens utformning avseende avtalstidens längd, omfattning och ersättningsformer bör därutöver präglas av större flexibilitet. Detta är av betydelse då ett objekt sällan är det andra likt. Grundläggande för hela avtalet skall dock vara ett genuint intresse från ägaren.

Stockholm den 1 oktober 2003

Jan Andersson (c)

Lena Ek (c)