Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör agera kraftfullt inom EU för att utsläppsrätterna ska auktioneras ut inför perioden 2008-2012
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om rimlig fördelning av koldioxidutsläpp mellan transportsektorn, hushållssektorn och den handlande sektorn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör sträva efter att fördelningen av gratis utsläppsrätter baseras på riktmärken, s.k. Benchmarking, där det finns tillförlitliga data
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inte skall skapa någon ny myndighet vad gäller administrationen av utsläppsrätter, särskilt som myndighetsuppgifterna kan bli helt annorlunda inför kommande perioder.
Regeringens proposition 2003/04:31 innehåller bara ett enda konkret förslag till riksdagsbeslut. Detta avser att regeringen ska utarbeta och till Europeiska kommissionen överlämna en plan för fördelning av utsläppsrätter. Detta har vi självklart ingen invändning emot. Men det saknas en hel del i propositionen.
Utsläppsrätter är ett nytt och spännande ekonomiskt styrmedel som det dock gäller att använda på rätt sätt. Inom Folkpartiet har vi sedan många år förespråkat användande av utsläppsrätter, exempelvis för att kontrollera försurning och övergödning. Tyvärr har vi inte fått gehör för detta inom Sverige. Vi gläds därför över att EU nu kommer att pröva ett system med utsläppsrätter för klimatgaser i stor skala. Dock finns det brister i EU:s system.
En fördel med ekonomiska styrmedel är att den enskilde beslutsfattaren kan avgöra hur mycket denne kan begränsa sina utsläpp i förhållande till aktuella kostnader. Man behöver då inte någon komplicerad myndighetsbedömning om vem som bäst behöver släppa ut de skadliga ämnena. Tyvärr har EU låst sig för att utsläppsrätterna ska delas ut gratis efter de behov som varje anläggning har under första treårsperioden 2005-2007. Det är angeläget att regeringen agerar kraftfullt inom EU för att utsläppsrätterna ska auktioneras ut inför perioden 2008-2012. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Den stora bristen i propositionen är att det saknas en helhetssyn om Sveriges koldioxidutsläpp. Utsläppen kan delas upp inom tre sektorer, nämligen den handlande sektorn, transportsektorn och hushållssektorn. För att ta ställning till hur många utsläppsrätter som ska delas ut måste regeringen först komma med ett förslag som visar vilka utsläpp som man bedömer rimliga i de tre sektorerna inom ramen för Sveriges övergripande klimatmål att minska utsläppen med 4 procent från 1990 till 2010. De utsläppsrätter som Sverige delar ut måste rimligen anses vara den mängd koldioxid som Sverige ska ansvara för även om en del av dem skulle komma att säljas till något företag i ett annat EU-land eller om svenska företag skulle köpa rätter som kommer från något annat EU-land.
Innan riksdagen kan ta ställning till om det verkligen är acceptabelt att den handlande sektorn kan tillåtas öka sina utsläpp ända upp till 22 miljoner ton koldioxid årligen under perioden 2005-2007 måste regeringen redovisa en rimlig avvägning mellan den handlande sektorns utrymme och andra sektorers behov. Propositionen redovisar (figur 7.2) ett koldioxidutsläpp om 14,3 miljoner ton för den handlande sektorn 1990 och då torde det bli mycket svårt att nå målet att minska Sveriges totala utsläpp med 4 procent. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Samtidigt som det är viktigt att klimatmålen nås kortsiktigt till 2010 och långsiktigt till 2050 ska vi självfallet värna om att svensk industri får konkurrera på rättvisa villkor med utländska företag. Därför är det bra att regeringen i sin bedömning anger att en fördelning baserad på riktmärken, s.k. benchmarking, är intressant och bör utredas vidare. Folkpartiet vill livligt understödja denna uppfattning att en fördelning baserad på riktmärken ska kunna göras när det är lämpligt för de sektorer där det finns tillförlitliga data. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Regeringen avser att vidare bereda frågan om inrättande av en ny myndighet. Folkpartiet anser dock att man bör undvika att skapa nya små specialiserade myndigheter. Regeringen måste i detta fall fördela de olika arbetsuppgifterna på befintliga myndigheter. Man måste hålla i minnet att det handlar om en försöksperiod för de tre åren 2005-2007 och att ett system med auktionsförfarande, som vi hoppas på, skulle kräva en avsevärt mindre och annorlunda myndighetsinsats. Vidare skulle en ny myndighet, som bara sysslade med utsläppsrätter, riskera att få en väldigt ojämn arbetsbelastning. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 23 januari 2004 |
|
|
Lennart Fremling (fp) |
|
|
Sverker Thorén (fp) |
Anita Brodén (fp) |
|
Marie Wahlgren (fp) |
Heli Berg (fp) |