Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn i syfte att hålla vildsvinsstammen på en acceptabel nivå.
Vildsvin trivs bäst i ett blandat landskap med både jordbruksmark och skog. De vill ha täta skogsbestånd där de kan söka skydd och vila sig. 1997 fanns det cirka 5 000 vildsvin i landet. den officiella siffran idag är 15 000 vildsvin, men vissa forskare tror att det kan finnas 40 000 svin i landet. Ett vildsvin kan väga upp till 300 kilo och en sugga kan föda sex kultingar. Vildsvin kan få ungar året om och suggorna blir könsmogna redan första året. De äter gröda, till exempel vete och havre, rötter, insekter och maskar.
Från alltfler områden i södra Sverige kommer signaler om att vildsvinsstammar börjar etablera sig. Vildsvinen sprider sig geografiskt sett långsamt. Men har en stam väl bildats är förökningstakten snabb och därför är det viktigt att skjuta årsgrisar. Vildsvinen har inte några naturliga fiender. Därför växer stammarna mycket fort. Trots att avskjutningen kommit igång är det ändå svårt att med vanliga jaktmetoder hålla vildsvinsstammen nere eftersom djuren är tämligen svårjagade.
Vildsvinen åstadkommer ofta stor skada för lantbrukare, skogsbrukare och trädgårdsägare. Vem blir inte förtvivlad över stora grävda hål i vallar eller uppbökade spannmålsfält, gräsmattor och trädgårdsland? Ofta får ägaren själv bära kostnaden för vildsvinens vilda framfart.
Det är nu dags att hitta former som kan hålla stammen på en acceptabel nivå så att den inte utgör ett hot mot den agrara näringen. Därför bör en utredning tillsättas för att belysa eventuellt behov av skärpt lagstiftning alternativt nya fångstmetoder. Syftet ska vara att få metoder som skapar en vildsvinsstam som passar både jägare och lantbrukare.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Maria Larsson (kd) |